Innehållet i fastighetsdeklarationen

Typ av bebyggelse

Här anges vilken typ av Småhus (bostadsbyggnad) som finns på tomten. Om tomten är obebyggd, ange vilken typ av bebyggelse som tomten är tänkt att bebyggas med.

• Ett friliggande småhus är en bostadsbyggnad som inte är sammanbyggd med en annan bostadsbyggnad.
• Ett radhus är en bostadsbyggnad, i en rad av minst tre, vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra.
• Ett kedjehus m.m. är en bostadsbyggnad som varken är ett friliggande småhus eller ett radhus. Till kategorin kedjehus räknas till exempel kopplade hus ,atriumhus och parhus.

Närheten till vatten har stor påverkan på en fastighets marknadsvärde. Det kallas formellt närhet till strand, och med strand menas då strandlinjen, alltså gränsen mellan land och vatten. Det måste inte vara fråga om en strand där man kan bada.

Avståndet ska vara det kortaste som kan mätas upp mellan strandlinjen och huvudbyggnadens fasad mot vattnet. Mätningen ska göras horisontellt och det behöver inte finnas någon anlagd väg eller gångstig för att det ska anses vara möjligt att nå strandlinjen. Det innebär i praktiken att en mätning måste göras på en kartbild för att bli korrekt. På en obebyggd tomt mäts avståndet från en lämplig plats för bostadsbyggnaden.

Det finns en undantagsregel för strandnära tomter i klass 2 eller 3: Om den kortaste möjliga vägen att gå till fots från byggnaden till strandlinjen är mer än 300 meter, ska tomten räknas till klass 4 (inte strandnära).

Fastighetsrättsliga förhållanden visar om tomten till en bostadsbyggnad är en egen, eller kan bilda en egen, fastighet.

Huvudregel (gäller privatpersoner och andra ägare av vanliga småhus)

Fastighetsrättsliga förhållanden för tomtmark på småhusenhet handlar om tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.

Om det finns en tomtmark på småhusenheten så utgör den en självständig fastighet. Om du har flera tomtmarker på småhusenheten så behöver du fylla i om tomtmarkerna kan bilda egna fastigheter eller inte, det vill säga om de är avstyckningsbara eller om de inte går att stycka av.

Tomten ligger i ett grupphusområde

Med ett grupphusområde menas ett område som är bebyggt, eller som kan bebyggas, med minst sex radhus, kedjehus, parhus eller friliggande småhus. Småhusen ska ha en likartad utformning och vara belägna inom detaljplanelagt område. Byggnaderna har uppförts, eller ska uppföras, samtidigt eller under en begränsad tidsperiod av samma exploatör. Med begränsad tidsperiod menas tre år.

Reglerna om grupphusområde gäller inte komplementbyggnader i villakvarter, gäststugor av olika slag och fritidshus på arrenderad mark.

Ägare till en fastighet belägen i grupphusområde, enligt definition ovan, ska svara Ja på frågan om tomten anses ingå i grupphusområde. För grupphusområden finns bara två klasser för fastighetsrättsliga förhållanden. Klass 1 som är en självständig fastighet och klass 2 som gäller övriga, det vill säga avstyckningsbara och ej avstyckningsbara tomtmarker. Det betyder att om man har en fastighet som består av flera tomtmarker, vilka är belägna i ett grupphusområde, betyder det att ingen av tomterna är en egen fastighet och man ska därför ange klass 2 under fastighetsrättsliga förhållanden. Om du enbart har en tomtmark med ett småhus, eller byggrätt för ett småhus, ska du ange klass 1 under fastighetsrättsliga förhållanden.

Om din fastighet inte är belägen i ett grupphusområde ska du fylla i nej vid frågan om grupphusområde.

Om du har två eller flera likadana tomter kan du redovisa dem gemensamt. Fyll i uppgifterna för en av tomterna och ange sedan hur många sådana lika tomter du har.

Deklarera egenskaperna som huset har den 1 januari 2026.

Typ av bebyggelse

• Här anges vilken typ av Småhus (bostadsbyggnad) som finns på tomten. Om tomten är obebyggd, ange vilken typ av bebyggelse som tomten är tänkt att bebyggas med.
  • Ett friliggande småhus är en bostadsbyggnad som inte är sammanbyggd med en annan bostadsbyggnad.
  • Ett radhus är en bostadsbyggnad, i en rad av minst tre, vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra.
  • Ett kedjehus är en bostadsbyggnad som varken är ett friliggande småhus eller ett radhus. Till kategorin kedjehus räknas till exempel kopplade hus, atriumhus och parhus.

Året då bostadsbyggnaden blev inflyttningsklar, nybyggnadsår

Nybyggnadsår är det år då bostadsbyggnaden blev inflyttningsklar. En bostadsbyggnad anses vara inflyttningsklar det år den till övervägande del har tagits, eller kunnat tas, i bruk för sitt ändamål som bostad.

Boyta, totalt

Här anges bostadsbyggnadens totala boyta. Om du har gjort en om- eller tillbyggnad som påverkar boytan ska du även räkna in den ytan här.

Biyta, totalt

Här anges bostadshusets totala biyta. Bara yta i biutrymmen som kan nås inifrån bostadsbyggnaden ska redovisas, till exempel

• inglasade verandor eller altaner (som bara kan användas en del av året)
• oinredda vindar
• källare
• förråd
• garage.

Mätregler

• Information om mätregler för småhus

Värdeyta

Värdeytan är summan av boytan och 20 procent av biytan (dock aldrig mer än 20 m²). Värdeytan räknas ut automatiskt av Skatteverket.

Värdeår

Värdeåret är bostadsbyggnadens nybyggnadsår, dock tidigast 1929 även om bostadsbyggnaden skulle vara byggt före 1929. Om boytan i ett senare skede och sedan föregående fastighetstaxering byggs ut med minst 10 m², kan värdeåret räknas om till ett senare år än tidigare, så att bostadsbyggnaden räknas som "yngre".

Standardpoäng, totalt

Här visas sammanlagda poängen för de svar som lämnats på standardfrågorna.

Om du har byggt om eller till på en befintlig bostadsbyggnad sedan föregående fastighetstaxering ska du bara redovisa det om du har utökat boytan med minst 10 m². Kom ihåg att ändra din totala boyta under rubriken Bostadsbyggnad.

Om flera om- eller tillbyggnader har gjorts under perioden, kan du ange det första årets ökning av boytan här i fälten och de efterföljande årens ökning under Lämna övriga uppgifter.

Om byggnaden är under uppförande den 1 januari 2026 anger du de totala nybyggnadskostnaderna (inklusive moms) fram till det datumet.

Läs mer om kostnader vid nybyggnation.

• Vanliga situationer: Om du har bygglov för nybyggnation

Antal lika småhus: Om du har två eller flera likadana bostadsbyggnader kan du redovisa dem gemensamt. Fyll i uppgifterna för ett av bostadsbyggnaderna, och ange sedan här hur många likadana bostadsbyggnader du har.

Fönster (standard, fråga 5)

Alla slags fönster av typen två-, tre- eller fyrglasfönster, med eller utan isolerglas, hör till svarsalternativet som ger 2 standardpoäng. Med hermetiskt tillslutna bågar avses fönsterbågar som utgör en tätslutande enhet med luft eller gas mellan fönsterglasen. Med kopplade bågar avses bågar som är sammankopplade till en enhet, som går att vika ut, vilket innebär att insidan kan putsas. Fasta fönster är fönster som inte är öppningsbara.

Övriga fönster som enbart består av ett enkelglas eller fönster med ett enkelglas och en löstagbar innerbåge får 0 standardpoäng.

Uppvärmning (standard, fråga 6)

Med uppvärmningssystem menas exempelvis,

• väggfasta radiatorer för direktverkande eller vattenburen elvärme
• kombipanna
• annan typ av värmepanna (till exempel olja eller pellets)
• värmepumpsystem (en värmepump av något slag som är ihopkopplad med husets övriga uppvärmningssystem)
• luftvärmepumpsystem (som fördelar varmluften genom luftkanaler mellan rummen)
• anslutning till fjärrvärmenät.

En enstaka luftvärmepump (luft/luft) är inte ett system, utan oftast bara ett komplement till det ordinarie uppvärmningssystemet. En sådan luftvärmepump ger inga standardpoäng.

Kök – fast inredning och utrustning (standard, fråga 7)

Du behöver bara ange om ditt kök har normal, hög eller enkel standard.

• Normal standard är svarsalternativet för de allra flesta kök. Ett normalt kök är inte både påkostat och modernt på samma gång. Det är inte heller ett mycket litet och enkelt kök.
• Hög standard är svarsalternativet för ett kök som är både påkostat och modernt.
• Enkel standard är svarsalternativet för ett kök som är mycket litet och sparsamt utrustat. Det kan till exempel vara en kokvrå, ett pentry eller ett mindre, äldre kök. Det kan också vara ett kök i en enkel stuga.

Vatten (standard, fråga 8)

Vatten som är indraget i bostadsbyggnaden måste inte vara drickbart. Det räcker med att vattnet kan användas för till exempel tvätt, wc-spolning eller annat för att du ska välja "Ja".

Wc (standard, fråga 9)

Med wc avses vattenspolad toalett.

Bad, dusch (standard, fråga 10)

Det är bara bad- eller duschutrymme i bostadsplan (inklusive sluttningsvåning) som ger standardpoäng. Bad- eller duschutrymme i källarplan ger ingen standardpoäng.

Med "källarplan" menas att golvytan på våningsplanet helt eller till övervägande del ligger under den omgivande tomtnivån. Ett källarplan ska alltid räknas som biyta.

Om golvet utefter minst en fönstervägg ligger i nivå med eller över omgivande tomt och i övrigt under den omgivande tomtnivån, kallas våningsplanet "sluttningsvåning" (eller souterrängvåning).

Utrymme för tvätt och klädvård (standard, fråga 11)

Om en tvättmaskin är placerad i till exempel pannrum eller liknande utrymme, som inte är inrättat för tvätt och klädvård, väljer du "Nej".

Öppen spis eller liknande (standard, fråga 12)

Om din eldstad har fått eldningsförbud, svarar du nej på den här frågan.

Allrum i källarplan (standard, fråga 13)

Observera att frågan bara avser utrymme i källarplan.

Med "källarplan" menas att golvytan på våningsplanet helt eller till övervägande del ligger under den omgivande tomtnivån på alla sidor. Ett källarplan ska alltid räknas som biyta.

Om golvet utefter minst en fönstervägg ligger i nivå med eller över omgivande tomt och i övrigt under den omgivande tomtnivån, kallas våningsplanet "sluttningsvåning" (eller souterrängvåning).

Dessa fyra frågor om underhålls- och ombyggnadsstandard för fasad, tak, elsystem och va-ledningar gäller bara för bostadsbyggnader med nybyggnadsår 2002 eller tidigare.

För en bostadsbyggnad med nybyggnadsår 2003 eller senare blir det alltid noll standardpoäng här, även om underhålls- och ombyggnadsarbeten har utförts på bostadsbyggnaden år 2003 eller senare.

Exteriör fasad (standard, fråga 14)

Att fasadbeklädnaden till större delen är utbytt betyder att det är mer än hälften som bytts ut.

Exteriör tak (standard, fråga 15)

Att takbeläggningen till större delen är utbytt betyder att det är mer än hälften som bytts ut.

För att standardpoäng ska åsättas för utbyte av takbeläggning ska antingen:

• själva takbeläggningen ha bytts ut, det vill säga takpannor, plåt, papp eller vad nu takbeläggningen består av, men inte underlaget, eller
• både takbeläggning och underlag vara utbytta.

Om bara underlaget är utbytt så betraktas detta mer som reparation av taket och standardpoäng för byte av tak ska inte åsättas.

Energihushållning, utbyte av elsystemet (standard, fråga 16)

Med helt utbytt menas att elsystemets alla delar har bytts ut.

Sanitet, utbyte av vattenledningar och avloppsledningar (standard, fråga 17)

Att utbyte av vattenledningar och avloppsledningar till större delen är utbytt betyder att det är mer än hälften som bytts ut.

Dessa två frågor om underhålls- och ombyggnadsstandard för kök och bad- eller duschrum gäller bara för bostadsbyggnad med nybyggnadsår 2008 eller tidigare.

För en bostadsbyggnad med nybyggnadsår 2009 eller senare blir det alltid noll standardpoäng här, även om underhålls- och ombyggnadsarbeten har utförts på bostadsbyggnaden år 2009 eller senare.

Kök (standard, fråga 18)

Kökets fasta inredning (skåp, bänkar och liknande) och utrustning ska vara helt utbytta för att standardpoäng ska åsättas.

Sanitet (standard, fråga 19)

För att sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggbeklädnaden i det största bad- eller duschutrymmet ska anses vara "i allt väsentligt utbytt" ska

• minst tre av följande sanitetsvaror vara utbytta: badkar, duschkabin, handfat, toalettstol och bidé
• minst 90 procent av golvbeläggningens yta vara utbytt
• minst 90 procent av väggbeklädnadens yta vara utbytt.