På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att du ska kunna få uppskov med beskattningen om du säljer din bostad med vinst. För att kunna få slutligt uppskov behöver alla fyra punkter nedan vara uppfyllda . Om du ännu inte köpt eller flyttat in i någon ny bostad kan du först ansöka om preliminärt uppskov.
Använd tjänsten för att ta reda på om du kan ansöka om preliminärt uppskov eller slutligt uppskov.
Har du sålt en andelslägenhet kan du inte få uppskov. Ett andelshus är ett hyreshus.
Privatbostaden har varit din permanentbostad om något av följande bosättningskrav är uppfyllda:
Om du tvingas sälja, och inte har varit bosatt ett år när du och köparen skriver på köpekontraktet, räcker det att du bor i bostaden när du säljer den för att den ska räknas som permanentbostad. Det är i någon av följande situationer:
Med bosatt menas att det ska vara en bostad där du varit, eller borde ha varit folkbokförd. Det innebär att du inte kan få uppskov om du säljer ditt fritidshus.
Har du sålt en bostadsrätt som har ombildats från en hyresrätt får du räkna med den tid du har bott i hyresrätten som bosättningstid.
Tänk på att tiden mellan köpekontraktet för din sålda bostad och köparens tillträdesdag aldrig räknas som bosättningstid.
För att du ska kunna få uppskov, måste uppskovsbeloppet vara minst 50 000 kronor. Om ni är två eller fler som äger en bostad tillsammans, behöver uppskovsbeloppet vara minst 50 000
kronor per delägare.
Om du tvingas sälja din bostad på grund av expropriation, flygbuller eller annan tvångsmässig omständighet, får uppskovsbeloppet inte vara lägre än 10 000 kr.
Du har sålt din bostadsrätt och skrivit kontrakt med köparen den 1 november 2019. Du flyttade in i ursprungsbostaden (den sålda bostaden) den 1 november 2018 och flyttar ut den 1 januari 2020.
Bostadsrätten är en permanentbostad eftersom du har bott i den precis ett år när du och köparen skriver på köpekontraktet.
Du har sålt din bostadsrätt och skrivit kontrakt med köparen den 1 november 2019. Du flyttade in i ursprungsbostaden (den sålda bostaden) den 1 januari 2019 och flyttar ut den 1 januari 2020 i samband med att köparen tillträder.
Bostadsrätten är inte en permanentbostad eftersom du har bott i den mindre än ett år när du och köparen skriver på köpekontraktet. Du får inte räkna tiden mellan köpekontraktet och köparens tillträdesdag som bosättningstid även om du bor kvar.
Du har sålt en bostadsrätt som du har ägt i lite mer än fem år och skrivit kontrakt med köparen den 1 december 2019. Lägenheten har varit din bostad under en del av innehavstiden. Du har bott på en annan ort på grund av arbete, men har hela tiden haft för avsikt att bo i lägenheten igen.
Du flyttade in i den sålda bostaden den 1 januari 2014, flyttade ut den 1 januari 2017, flyttade in igen den 1 januari 2018 och slutligen ut den 1 oktober 2019. Eftersom du flyttade ut innan du skrev kontraktet med köparen, uppfyller du inte kravet på att ha bott i lägenheten ett år när kontraktet skrevs på. Du kontrollerar om du istället uppfyller kravet på att ha bott i lägenheten sammanlagt tre år under femårsperioden 1 december 2014–1 december 2019.
Du har bott i lägenheten sammanlagt 46 månader (1 (2014) + 12 (2015) + 12 (2016) + 12 (2018) + 9 (2019) månader), alltså mer än tre år under denna femårsperiod. Bostaden är en permanentbostad.
Du har sålt din villa (ursprungsbostaden) och skrivit kontrakt med köparen den 1 november 2019. Den har varit din bostad från den 8 januari 2017 till den 1 mars 2019. Då flyttar du till en bostadsrätt (ersättningsbostaden) som du köpte den 10 januari 2019. Du flyttar alltså ut innan du skriver på köpekontraktet för villan, det vill säga du har inte bott i ursprungsbostaden ett år närmast före kontraktsdatum. Du har heller inte bott i villan i minst tre av de senaste fem åren.
Men eftersom du har köpt en ny bostad innan du säljer den gamla får du räkna din boendetid från tiden du skrev på köpekontraktet för din nya bostad. Du har bott i ursprungsbostaden under minst ett år närmast före den dag du skriver på köpekontraktet för ersättningsbostaden. Villan, din ursprungsbostad, är alltså en permanentbostad.
Den nya bostaden ska vara en bostad i Sverige eller något annat EES-land. Finns bostaden utanför EES-området kan den inte vara en ersättningsbostad. Bostaden ska vara något av följande vid den tidpunkt när du köper den och skriver på kontraktet:
Finns ersättningsbostaden utomlands ska den vara, eller bebyggas med en motsvarighet till ett småhus eller en ägarlägenhet. Bostaden kan också vara en motsvarighet till en bostadsrätt, men motsvarigheter till bostadsrätter är ovanliga utomlands.
Din nya bostad räknas som ersättningsbostad om du köper den tidigast den 1 januari året före och senast den 31 december året efter det år du säljer din ursprungsbostad. Om du sålde din ursprungsbostad under 2019 ska din ersättningsbostad alltså vara köpt någon gång under perioden 1 januari 2018 och 31 december 2020.
Om du äger en fastighet, till exempel en tomt, som du har köpt innan den 1 januari året före försäljningsåret kan den också räknas som ersättningsbostad. Det gäller bara om du utför nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnadsarbeten på fastigheten under tiden den 1 januari året före försäljningsåret till den 2 maj andra året efter försäljningsåret. Med nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnadsarbeten menas sådana arbeten som inte räknas som reparation och underhåll enligt reglerna för förbättringsutgifter. Fastigheten anses i sådana fall vara köpt den 1 januari året före försäljningsåret. Den här regeln gäller alltså inte bostadsrätter, utan bara fastigheter. När du använder den här regeln kan du bara räkna utgifterna för nybyggnaden, tillbyggnaden eller ombyggnaden som inköpspris för den nya bostaden.
Du kan även förvärva en ny bostad genom arv, gåva eller bodelning under förutsättning att du gör det mot ersättning, till exempel betalar en skifteslikvid med egna medel. Har du köpt flera bostäder som var och en kan vara din ersättningsbostad får du välja fritt mellan bostäderna.
Du behöver flytta in i den nya bostaden senast den 2 maj det andra året efter det år du sålde ursprungsbostaden. Om du sålde bostaden under 2019 betyder det alltså att du behöver flytta in i den nya bostaden senast den 2 maj 2021. Med att flytta in menas att du folkbokför dig i den nya bostaden.
Om den som har sålt privatbostaden har avlidit finns det speciella regler. En förutsättning för att dödsboet ska få uppskov är att en ny bostad förvärvas och att den avlidnes make eller sambo bosätter sig i den nya bostaden.
Dödsbon kan få uppskov i någon av följande situationer:
Make eller sambo ska ge sitt medgivande till att den nya bostaden räknas som en ersättningsbostad. Till exempel genom att skriva under rubriken Övriga upplysningar i dödsboets inkomstdeklaration.