På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
- Privat
- » Fastigheter och bostad
- » Försäljning av bostad
- » Uppskov
- » Förutsättningar för uppskov
Förutsättningar för uppskov
Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att du ska kunna få uppskov med beskattningen om du säljer din bostad med vinst. För att kunna få slutligt uppskov behöver alla fyra punkter nedan vara uppfyllda . Om du ännu inte köpt eller flyttat in i någon ny bostad kan du först ansöka om preliminärt uppskov.
Ta reda på om du kan få uppskov
Använd tjänsten för att ta reda på om du kan ansöka om preliminärt uppskov eller slutligt uppskov.
1. Du säljer en privatbostad i Sverige eller övriga EES-området (ursprungsbostaden)
- En privatbostad är ett småhus (till exempel villa eller radhus), en ägarlägenhet eller en bostadsrätt där du och dina närstående har använt mer än halva ytan till permanent- eller fritidsboende. Är småhuset ett hus med två bostäder räcker det att ni har använt 40 procent av ytan till permanent- eller fritidsboende.
- Bostadsrätten ska vara en andel i ett privatbostadsföretag den 1 januari försäljningsåret. Säljer du en bostadsrätt i ett bostadsföretag som är oäkta den 1 januari, måste det ha blivit ett privatbostadsföretag när du och köparen skriver på köpekontraktet för att det ska vara möjligt att begära uppskov.
Har du sålt en andelslägenhet kan du inte få uppskov. Ett andelshus är ett hyreshus.
2. Den privatbostad du säljer har varit din permanentbostad
Privatbostaden har varit din permanentbostad om något av följande bosättningskrav är uppfyllda:
- Du har varit bosatt minst ett år närmast före den dag du och köparen skriver på köpekontraktet (inte köpebrevet). ”Närmast före” innebär att du ska ha varit bosatt ända fram till kontraktsdagen och får alltså inte flytta innan ni skriver på kontraktet.
- Du har varit bosatt minst tre av de senaste fem åren före den dag du och köparen skriver på köpekontraktet. Det behöver inte vara sammanhängande tid, men om du summerar bosättningstiden ska du ha bott i bostaden sammanlagt tre år under femårsperioden.
- Det finns ytterligare en möjlighet om du inte uppfyller något av ovanstående två krav, men bara om du köper en ny bostad innan du har sålt den gamla. Då räknar man i stället boendetiden från den dag du skriver på kontraktet för den nya bostaden. Den sålda bostaden är en permanentbostad om du har varit bosatt minst ett år eller minst tre av de senaste fem åren närmast före den dag du skriver på kontraktet för den nya bostaden.
Om du tvingas sälja, och inte har varit bosatt ett år när du och köparen skriver på köpekontraktet, räcker det att du bor i bostaden när du säljer den för att den ska räknas som permanentbostad. Det är i någon av följande situationer:
- Bostaden säljs genom expropriation eller liknande (till exempel löses in enligt miljöbalken)
- Bostaden säljs genom en tvångsförsäljning. Det gäller under förutsättning att det inte skäligen kan antas att den hade sålts om det inte hade funnits något tvång
- Bostaden säljs till staten därför att flygbuller gör att det inte går att bo i den utan påtaglig olägenhet.
Med bosatt menas att det ska vara en bostad där du varit, eller borde ha varit folkbokförd. Det innebär att du inte kan få uppskov om du säljer ditt fritidshus.
Har du sålt en bostadsrätt som har ombildats från en hyresrätt får du räkna med den tid du har bott i hyresrätten som bosättningstid.
Tänk på att tiden mellan köpekontraktet för din sålda bostad och köparens tillträdesdag aldrig räknas som bosättningstid.
För att du ska kunna få uppskov, måste uppskovsbeloppet vara minst 50 000 kronor. Om ni är två eller fler som äger en bostad tillsammans, behöver uppskovsbeloppet vara minst 50 000
kronor per delägare.
Om du tvingas sälja din bostad på grund av expropriation, flygbuller eller annan tvångsmässig omständighet, får uppskovsbeloppet inte vara lägre än 10 000 kr.
Exempel gällande permanentbostad
Du har varit bosatt minst ett år före kontraktsdagen
Du har sålt din bostadsrätt och skrivit kontrakt med köparen den 1 november 2019. Du flyttade in i ursprungsbostaden (den sålda bostaden) den 1 november 2018 och flyttar ut den 1 januari 2020.
Bostadsrätten är en permanentbostad eftersom du har bott i den precis ett år när du och köparen skriver på köpekontraktet.
Du har inte varit bosatt minst ett år före kontraktsdagen
Du har sålt din bostadsrätt och skrivit kontrakt med köparen den 1 november 2019. Du flyttade in i ursprungsbostaden (den sålda bostaden) den 1 januari 2019 och flyttar ut den 1 januari 2020 i samband med att köparen tillträder.
Bostadsrätten är inte en permanentbostad eftersom du har bott i den mindre än ett år när du och köparen skriver på köpekontraktet. Du får inte räkna tiden mellan köpekontraktet och köparens tillträdesdag som bosättningstid även om du bor kvar.
Du har varit bosatt tre av de senaste fem åren före kontraktsdagen
Du har sålt en bostadsrätt som du har ägt i lite mer än fem år och skrivit kontrakt med köparen den 1 oktober 2019. Lägenheten har bara varit din bostad under en del av innehavstiden eftersom du har varit bosatt och folkbokförd på en annan ort på grund av arbete. Du har under hela denna tid haft för avsikt att bosätta dig i lägenheten igen.
Du flyttade in i ursprungsbostaden (din sålda bostad) den 1 januari 2014, flyttade ut den 1 januari 2017, flyttade in igen den 1 januari 2018 och slutligen ut den 1 december 2019. Den boendetid du kan räkna med när du ansöker om uppskov ska ha varat under den femårsperiod som ligger direkt före det datum du skrev kontrakt med köparen, alltså under tiden 1 oktober 2014–1 oktober 2019.
Du har varit bosatt sammanlagt 48 månader (3 (2014) + 12 (2015) + 12 (2016) + 12 (2018) + 9 (2019) månader), eller fyra år, under denna period och uppfyller därför kravet på att ha varit bosatt minst tre av de senaste fem åren före kontraktsdatum. Bostaden är en permanentbostad.
Du har köpt ny bostad före försäljningen av den gamla
Du har sålt din villa (ursprungsbostaden) och skrivit kontrakt med köparen den 1 november 2019. Den har varit din bostad från den 8 januari 2017 till den 1 mars 2019. Då flyttar du till en bostadsrätt (ersättningsbostaden) som du köpte den 10 januari 2019. Du flyttar alltså ut innan du skriver på köpekontraktet för villan, det vill säga du har inte bott i ursprungsbostaden ett år närmast före kontraktsdatum. Du har heller inte bott i villan i minst tre av de senaste fem åren.
Men eftersom du har köpt en ny bostad innan du säljer den gamla får du räkna din boendetid från tiden du skrev på köpekontraktet för din nya bostad. Du har bott i ursprungsbostaden under minst ett år närmast före den dag du skriver på köpekontraktet för ersättningsbostaden. Villan, din ursprungsbostad, är alltså en permanentbostad.
3. Du köper en ny bostad i Sverige eller övriga EES-området (ersättningsbostaden)
Den nya bostaden ska vara en bostad i Sverige eller något annat EES-land. Finns bostaden utanför EES-området kan den inte vara en ersättningsbostad. Bostaden ska vara något av följande vid den tidpunkt när du köper den och skriver på kontraktet:
- ett småhus, exempelvis en villa eller ett radhus (även småhus på annans mark eller småhus på lantbruk)
- en ägarlägenhet
- en tomt där det uppförs ett småhus eller en ägarlägenhet
- en bostadsrätt (inte en oäkta bostadsrätt).
Finns ersättningsbostaden utomlands ska den vara, eller bebyggas med en motsvarighet till ett småhus eller en ägarlägenhet. Bostaden kan också vara en motsvarighet till en bostadsrätt, men motsvarigheter till bostadsrätter är ovanliga utomlands.
Du köper bostaden under perioden den 1 januari året före – den 31 december året efter det år du säljer
Din nya bostad räknas som ersättningsbostad om du köper den tidigast den 1 januari året före och senast den 31 december året efter det år du säljer din ursprungsbostad. Om du sålde din ursprungsbostad under 2019 ska din ersättningsbostad alltså vara köpt någon gång under perioden 1 januari 2018 och 31 december 2020.
Du äger redan en bostad den 1 januari året före det år du säljer
Om du äger en fastighet, till exempel en tomt, som du har köpt innan den 1 januari året före försäljningsåret kan den också räknas som ersättningsbostad. Det gäller bara om du utför nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnadsarbeten på fastigheten under tiden den 1 januari året före försäljningsåret till den 2 maj andra året efter försäljningsåret. Med nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnadsarbeten menas sådana arbeten som inte räknas som reparation och underhåll enligt reglerna för förbättringsutgifter. Fastigheten anses i sådana fall vara köpt den 1 januari året före försäljningsåret. Den här regeln gäller alltså inte bostadsrätter, utan bara fastigheter. När du använder den här regeln kan du bara räkna utgifterna för nybyggnaden, tillbyggnaden eller ombyggnaden som inköpspris för den nya bostaden.
Du kan även förvärva en ny bostad genom arv, gåva eller bodelning under förutsättning att du gör det mot ersättning, till exempel betalar en skifteslikvid med egna medel. Har du köpt flera bostäder som var och en kan vara din ersättningsbostad får du välja fritt mellan bostäderna.
- Det här räknas som småhus
- Det här räknas som ägarlägenhet
- Inköpspris för den nya bostaden om du bygger ett nytt hus, bygger till eller bygger om
- Avdrag för reparationer och nybyggnationer
- Översikt över datum att köpa och flytta in i ny bostad
4. Du flyttar in i den nya bostaden senast den 2 maj andra året efter försäljningsåret
Du behöver flytta in i den nya bostaden senast den 2 maj det andra året efter det år du sålde ursprungsbostaden. Om du sålde bostaden under 2019 betyder det alltså att du behöver flytta in i den nya bostaden senast den 2 maj 2021. Med att flytta in menas att du folkbokför dig i den nya bostaden.
Om den som har sålt bostaden avlider
Om den som har sålt privatbostaden har avlidit finns det speciella regler. En förutsättning för att dödsboet ska få uppskov är att en ny bostad förvärvas och att den avlidnes make eller sambo bosätter sig i den nya bostaden.
Dödsbon kan få uppskov i någon av följande situationer:
- Den avlidna personen har sålt bostaden, men inte hunnit köpa en ersättningsbostad innan dödsfallet. Make eller sambo ska uppfylla bosättningskravet på den sålda bostaden och både köpa en ny bostad och flytta in i rätt tid.
- Den avlidna personen har köpt en ny bostad, men inte hunnit flytta in innan dödsfallet. Make eller sambo ska uppfylla bosättningskravet på den sålda bostaden och bosätta sig på den nya bostaden i rätt tid. Den nya bostaden ska ägas av dödsboet eller ha övergått till make eller sambo genom arv eller testamente, eller genom bodelning med anledning av säljarens död, när maken eller sambon bosätter sig där.
Make eller sambo ska ge sitt medgivande till att den nya bostaden räknas som en ersättningsbostad. Till exempel genom att skriva under rubriken Övriga upplysningar i dödsboets inkomstdeklaration.
Kontakta oss
Aktuellt
-
Nu förlängs omställningsstödet
Nu kan företag som tappat i omsättning söka stöd för månaderna maj samt juni och...
-
Fortsatt minskad omsättning för hotell-, restaurang- och resebranscherna
Företag lämnar löpande uppgifter till Skatteverket som till exempel preliminära ...
-
Dags att jämka för 2021 – så kan du undvika kvarskatt
Jämkningen för inkomståret 2021 har nu öppnat. Om du brukar få kvarskatt eller å...
Tillsammans gör vi samhället möjligt
