För dig som vill starta företag
Läser du det här funderar du nog på att starta företag. Att driva företag påverkar livet i hög grad. Det innebär en hel del nya saker ekonomiskt och administrativt jämfört med att vara anställd.
Informationen är indelad i olika avsnitt. Klicka dig fram till det avsnitt som är intressant för just dig. Längst ner på sidan finns en ordlista som förklarar vissa ord och begrepp.
Webbseminarier om att starta företag
Där får du veta vilka viktiga val du behöver göra när du registrerar ditt företag. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.
Verksamt.se – information från myndigheter
På webbsidan finns många länkar till Verksamt.se. Där samlar myndigheter information och tjänster som du kan ha nytta av. Det är hos Verksamt.se som du registrerar ditt företag.
Du behöver vara 16 år när du startar företag
Du som är mellan 16 och 18 år måste ha tillstånd från förmyndare och överförmyndare för att driva företag. Förmyndare är oftast dina föräldrar. Överförmyndare finns i varje kommun. Du och dina föräldrar ansöker om samtycke från överförmyndaren på en blankett som din kommun har.
Är du yngre än 16 år kan du pröva att driva ett övningsföretag där du får utbildning om företagande – exempelvis genom skolan eller som sommarlovsentreprenör.
Fundera, formulera och finansiera
Affärsidé
En affärsidé är första steget mot att bli företagare och grunden som ditt företag vilar på. Affärsidén handlar om vad du ska sälja, hur och till vem. Den presenterar företagets styrka och det som gör ditt företag speciellt.
Affärsplan
I en affärsplan beskriver du din affärsidé så att andra enkelt förstår verksamheten, vem eller vilka som står bakom företaget. Du kan använda affärsplanen för att sälja in din idé till exempelvis investerare, leverantörer och banker. Affärsplanen brukar innehålla avsnitt om företagets idé, mål, kunder och affärsmodell.
Företagets varumärke kännetecknar en produkt eller tjänst
Ett varumärke representerar ditt företags erbjudande. Det kan vara ett namn, en logotyp eller ett tecken för dina produkter eller tjänster. Du kan lära dig mer om varumärkesbyggande i böcker, poddar, filmer och forum.
- Bra att veta om varumärken - Patent- och registreringsverket (PRV)
Länk till annan webbplats. - Företagsnamn (Bolagsverket) Länk till annan webbplats.
Få koll med en budget
Med en budget märker du om affärsplanen håller. Du kan planera verksamheten bättre eftersom du får kontroll över företagets ekonomi. Kanske inser du att du behöver låna pengar eller hitta en finansiär som hjälper dig i början.
Starta eget-bidrag
Det finns olika organisationer som stöttar i uppstartsfasen. Om du uppfyller vissa krav kan exempelvis Arbetsförmedlingen hjälpa till när du startar enskild näringsverksamhet.
Boken Starta företag nästan utan pengar
Starta företag nästan utan pengar är en inspirationsbok i pdf-form för dig som vill starta företag trots att du har små resurser. I boken finns tips och råd om vad du bör tänka på och vad som kan vara speciellt i vissa branscher. Boken finns på svenska, engelska, persiska och arabiska.
Få myndighetspost digitalt
Det finns många fördelar med en digital brevlåda – bland annat får du aviseringar, all digital myndighetspost och du minskar risken att obehöriga kommer åt det som är ditt. Har du enskild näringsverksamhet skaffar du digital brevlåda som privatperson. Har du däremot ett aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller ekonomisk förening registrerar du brevlådan med organisationsnumret.
Välj hur du vill driva din verksamhet
När du startar företag behöver du välja vilken företagsform du vill ha. Här kan du läsa kort information om vanliga företagsformer. Oavsett företagsform behöver du ansöka om registreringar som din verksamhet behöver. Det kan ta upp till sex veckor för oss på Skatteverket att hantera en registrering. Om vi har frågor och om du behöver komplettera ditt ärende kan det ta längre tid än sex veckor, så ansök gärna i god tid.
Välj rätt SNI-kod när du registrerar företag
När du registrerar ditt företag ska du ange en eller flera femsiffriga SNI-koder beroende på vad du säljer (intäkter). Skatteverket ansvarar för att registrera och ändra SNI-koder åt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är kostnadsfritt. SCB använder uppgifterna till ekonomisk statistik och till sitt företagsregister där alla Sveriges företag finns med.
Aktiebolag
- Om du bildar ett aktiebolag kan du göra det själv eller med en annan person, ett företag eller en förening. Ni kallas för stiftare och är företagets delägare. Delägarna måste betala minst 25 000 kronor totalt för att starta företaget – ni köper alltså in er i bolaget mot att ni får aktier för pengarna.
- Registrera aktiebolaget hos Bolagsverket för att få ett organisationsnummer och företagsnamn. Det kostar cirka 2 000 kronor. Efter det kan bolaget ansöka om F-skatt och göra en anmälan om momsregistrering samt arbetsgivarregistrering hos Skatteverket. Allt är kostnadsfritt.
- Aktiebolaget kan ansöka om godkännande för F-skatt. Om bolaget är godkänt för F-skatt betyder det att bolaget ska betala sin preliminära skatt. Ifall bolaget inte är godkänt för F-skatt blir kunderna ansvariga för att göra skatteavdrag på ersättning för arbete.
- Ett aktiebolag är en egen juridisk person som har rättigheter och skyldigheter. Det är bolaget som till exempelvis betalar inkomstskatt, skriver avtal med leverantörer, äger tillgångar och betalar sina eventuella skulder.
- Om du är så kallad företrädare för ett aktiebolag kan du bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på skattekontot. Du har då ett så kallat företrädaransvar. För att bli personligt betalningsansvarig ska du ha varit oförsiktig.
- Ett aktiebolag betalar 20,6 procent i bolagsskatt.
- Du kan vara anställd i ditt aktiebolag. Oavsett om du är det eller inte kan du ta ut lön och vinstutdelning, alltså sparad vinst efter skatt.
- Ett aktiebolag är bokföringsskyldigt. Det är företrädarna som ansvarar för att bokföringen blir rätt även om ni anlitar någon som sköter den.
Ekonomisk förening
- En ekonomisk förening ska ha minst tre medlemmar som betalar en insats, det kan vara personer eller företag.
- Medlemmarna genomför en föreningsstämma där de utser en styrelse och antar så kallade stadgar (interna regler). Efter stämman kan medlemmarna inom sex månader registrera föreningen hos Bolagsverket. Då blir föreningen en juridisk person. Registreringen kostar cirka 1 500 kronor.
- När föreningen är registrerad hos Bolagsverket kan föreningen ansöka om godkännande för F-skatt och göra en anmälan om momsregistrering samt arbetsgivarregistrering hos Skatteverket. Allt är kostnadsfritt.
- Medlemmarna är delägare. De kan förhandla priser och kostnader exempelvis som kund, anställd eller leverantör. Om en medlem är anställd av föreningen får hen lön.
- Om föreningen är godkänd för F-skatt betyder det att den ska betala sin preliminära skatt. Ifall föreningen inte är godkänd för F-skatt blir kunderna ansvariga för att göra skatteavdrag på ersättning för utfört arbete.
- En ekonomisk förening är bokföringsskyldig. Det är företrädarna som ansvarar för att bokföringen blir rätt även om de anlitar någon som sköter den.
- Medlemmarna är normalt inte betalningsansvariga för föreningens skulder men de kan förlora sin insats. Om du däremot är företrädare kan du bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på föreningens skattekonto. För att bli personligt betalningsansvarig ska du ha varit oförsiktig.
Enskild näringsverksamhet (enskild firma)
- Du ansöker om godkännande om F-skatt och gör en anmälan om momsregistrering samt arbetsgivarregistrering hos Skatteverket. Allt är kostnadsfritt.
- Ditt personnummer är företagets identitetsbeteckning som du ska skriva på dina fakturor och kvitton. Det är du som privatperson och inte företaget som till exempel hyr en lokal och skriver avtal med leverantörer. Det betyder också att du själv måste betala eventuella skulder om pengarna i företaget inte räcker till.
- Din enskilda näringsverksamhet får automatiskt ditt namn men du kan betala en summa för att registrera ett ytterligare företagsnamn hos Bolagsverket.
- Om du är godkänd för F-skatt betyder det att du själv betalar företagets preliminära skatt och egenavgifter. Om du inte är godkänd för F-skatt ska dina kunder göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättning för utfört arbete. Du kan vara godkänd för FA-skatt om du får lön av en arbetsgivare samtidigt som du driver en enskild näringsverksamhet. (F i F-skatt står för företag, och A i A-skatt för anställd.)
- Du bör hålla isär din privata ekonomi och företagets ekonomi genom att ha olika bankkonton. På så sätt underlättar du din bokföring samtidigt som du vet att du har pengar till företagets kostnader.
- Din inkomst är företagets vinst efter skatt, det vill säga resultatet som du kan välja att ta ut eller spara i företaget. Du betalar inte skatt för enskilda uttag.
- Du, din maka eller make, registrerad partner, sambo och eventuella barn under 16 år kan inte vara anställda och ta ut lön i näringsverksamheten. Däremot kan du vara arbetsgivare och betala ut lön till anställda utöver dem.
- Du kan inte göra avdrag för friskvård eftersom du inte räknas som anställd. Däremot kan du göra avdrag för förebyggande behandlingar och rehabilitering som krävs för att återfå din arbetsförmåga, eller för att kunna fortsätta driva verksamheten.
- Som enskild näringsidkare är du bokföringsskyldig. Det är du som ansvarar för att bokföringen blir rätt även om du anlitar någon som sköter den.
Handelsbolag (HB) eller kommanditbolag (KB)
- Registrera ditt handelsbolag hos Bolagsverket för att få ett organisationsnummer och företagsnamn. Det kostar cirka 1 200 kronor. Efter det kan bolaget ansöka om godkännande för F-skatt och göra en anmälan om momsregistrering samt arbetsgivarregistrering hos Skatteverket. Allt är kostnadsfritt.
- Starta och registrera Handelsbolag (Verksamt.se) Länk till annan webbplats.
- Starta och registrera kommanditbolag (Verksamt.se) Länk till annan webbplats.
- Ett handelsbolag är ett företag som har två eller flera bolagsmän, alltså delägare. Det kan vara privatpersoner eller företag. Handelsbolaget är en juridisk person.
- I ett handelsbolag är bolagsmännen ansvariga för företagets avtal och skulder. Det innebär att var och en av dem personligen kan tvingas betala företagets eventuella skulder (solidariskt betalningsansvar).
- Handelsbolaget kan ansöka om godkännande för F-skatt. Om bolaget är godkänt för F-skatt betyder det att bolaget ska betala sina skatter och avgifter. Ifall bolaget inte har F-skatt ska kunderna göra skatteavdrag på ersättning för utfört arbete.
- Du kan inte vara anställd i ditt handelsbolag.
- Du ska betala skatt för din andel av bolagets överskott. Som bolagsman deklarerar du överskottet i din privata inkomstdeklaration.
- Ditt handelsbolag är bokföringsskyldigt. Det är du som ansvarar för att bokföringen blir rätt även om du anlitar någon som sköter den.
Kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där minst en bolagsman har obegränsat ansvar. Hen är en så kallad komplementär. Bolagets övriga delägare kallas för kommanditdelägare, och deras ansvar begränsas till summan de satsar i bolaget. Kommanditdelägare har normalt inte rätt att bestämma hur företaget ska styras.
På verksamt.se hittar du en pdf med ytterligare information om företagsformerna.
Egenanställning och hobbyverksamhet
Egenanställning
Om du väljer att vara egenanställd betyder det att du är anställd av ett så kallat egenanställningsföretag. Du har alltså inte ett eget företag. Egenanställningsföretag har F-skatt och tar några procent av fakturabeloppet när de fakturerar dina kunder.
- Egenanställningsföretaget ansvarar för administration i form av till exempel bokföring, redovisning av moms och arbetsgivaravgifter. Sedan betalar företaget ut lön till dig efter att de har gjort skatteavdrag.
- Som egenanställd har du A-skatt och hittar dina kunder själv. Du får inte en fast månadslön från egenanställningsföretaget.
- Innan du avtalar om ersättningen för ett uppdrag måste du först ansluta dig till företaget. Du och egenanställningsföretaget behöver komma överens om vilka uppdrag de ska vara avtalspart och fakturera för.
Hobbyverksamhet
- En hobby ägnar du dig åt på fritiden utan vinstsyfte. Du kan tjäna pengar på hobbyn men den är inte din huvudsakliga försörjning till skillnad från näringsverksamhet.
- Du kan inte vara godkänd för F-skatt för din hobbyverksamhet men du kan behöva vara momsregistrerad om du bedriver ekonomisk verksamhet.
- Du behöver bara deklarera samt betala skatt och egenavgifter om hobbyn går med vinst (överskott).
- Om din hobbyverksamhet går med underskott (förlust) ett år kan du spara summan i fem år. Under tiden kan du kvitta ett överskott mot det sparade underskottet.
- Du är dokumentationsskyldig och behöver spara verksamhetens underlag. Däremot är du inte bokföringsskyldig.
- Du får bara göra avdrag för utgifter som hör till hobbyverksamheten, och som du har betalat under inkomståret.
Hobby eller företag?
Driver du ett företag utan att du vet om det? Här berättar vi hur du avgör om din verksamhet är hobby eller företag.
Se också en föreläsning om skillnaden mellan hobby- och näringsverksamhet. Föreläsningen är cirka 13 minuter lång.
Preliminärskatt för företag
Som anställd betalar arbetsgivaren in din preliminärskatt till Skatteverket. Företagare ansvarar själva för att betala in sin preliminärskatt varje månad. Det kallas för debiterad preliminärskatt. Preliminärskatten räknar Skatteverket fram utifrån företagets beräknade överskott. Skatten kallas för preliminär eftersom det kan vara svårt att uppskatta överskottet.
Märker du att överskottet förändras ska du skicka in en preliminär inkomstdeklaration med nya uppgifter. Tanken är att den debiterade preliminärskatten ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt.
Nya företagare kan få uppskov med preliminärskatten de tre första månaderna
Nya företagare har möjlighet att skjuta upp betalningen av preliminärskatten de tre första månaderna. Det kallas för att få uppskov med betalningen och innebär att du betalar samma totalbelopp men att beloppet fördelas på färre månader. Du ansöker om uppskov när du registrerar företaget.
För att få uppskov får du inte
- ha tagit över företaget av någon annan
- driva något annat företag
- ha förlängt första räkenskapsår i en enskild firma.
Bra att veta om preliminärskatt för enskilda näringsidkare
Som enskild näringsidkare betalar du både inkomstskatt och egenavgifter i din debiterade preliminärskatt. Skatteverket räknar ut preliminärskatten baserat på både dina privata och företagets beräknade inkomster som du haft och kommer att ha under året. För att beräkningen ska bli rätt är det viktigt att du fyller i
- det överskott du räknar med att få i företaget
- dina privata inkomster under året, till exempel lön från anställning, sjukpenning, föräldrapenning eller pension
- dina privata utgifter under året, till exempel fastighetsavgifter och ränteutgifter på lån.
Bra att veta om preliminärskatt för handelsbolag och kommanditbolag
Det är bolaget som söker om godkännande för F-skatt men det är delägaren som ska betala skatter och avgifter på sin del av överskottet. Det innebär att delägaren kommer att få ett beslut om att betala en preliminärskatt varje månad, en så kallad särskild A-skatt (SA-skatt).
Det är däremot bolaget som ska betala
- fastighetsskatt om bolaget äger fastigheter
- särskild löneskatt på pensionskostnader.
Redovisa företagets resultat per beskattningsår
Ett beskattningsår (räkenskapsår) är den period som du redovisar i företagets årsbokslut eller årsredovisning. Beskattningsåret omfattar vanligtvis tolv månader men beroende på när du startar företaget kan det bli kortare eller som längst 18 månader. Beroende på bolagsform kan du välja typ av beskattningsår:
- Enskilda näringsidkare har alltid kalenderår som beskattningsår.
- Handelsbolag har vanligtvis kalenderår som beskattningsår.
- I samband med registreringen hos Bolagsverket kan aktiebolag och ekonomiska föreningar välja kalenderår eller brutet beskattningsår. (Ett brutet beskattningsår omfattar en annan period på tolv månader än den 1 januari till den 31 december.)
Bokföring – registrera varje affärshändelse
Du måste bokföra alla affärshändelser i ditt företag. När du bokför dina underlag, till exempel kvitton och fakturor får du överblick över företagets ekonomi. Oavsett om du startar en enskild näringsverksamhet, ett handelsbolag, kommanditbolag eller ett aktiebolag startar verksamheten i samband med den första händelsen som påverkar verksamhetens ekonomi. Det kallas för affärshändelse, och kan till exempel vara att du
- säljer något
- köper varor eller material
- betalar handpenning för en lokal
- tar lån kopplat till verksamheten.
Huvudregeln är att du ska bokföra kontanta in- och utbetalningar senast följande arbetsdag och övriga affärshändelser så fort det går. Du ska spara bokföringen i sju år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutas. Under den tiden ska du förvara bokföringen i Sverige. Du kan bokföra antingen i ett bokföringsprogram eller på papper.
När du bokför i ett bokföringsprogram kan du kasta papperskvitton eller pappersfakturor efter att du digitaliserat materialet men du måste se till att det inte finns någon risk att informationen förändras eller försvinner.
Anlita redovisningsbyrå eller annan bokföringshjälp
Om du inte vill bokföra själv kan du anlita en redovisningsbyrå eller någon annan som hjälper dig. Tänk på att du fortfarande ansvarar för att bokföringen blir rätt så våga fråga om det är något du inte förstår. Välj hjälp med omsorg.
På Bolagsverket hittar du information om skillnaden mellan revisor och redovisningskonsult.
Vad händer om jag inte bokför?
Du begår bokföringsbrott om du inte bokför eller om du missköter din bokföring. Då kan du straffas även om du gör fel av misstag. Du kan också bli skyldig till brottet försvårande av skattekontroll.
Moms när du köper och säljer varor och tjänster
Du behöver oftast vara momsregistrerad
Moms (mervärdesskatt) är en skatt som privatpersoner betalar när vi köper varor och tjänster. Momsen är normalt ingen kostnad för dig som företagare eftersom det är en skatt som du tar ut av dina kunder (utgående moms). När du gör inköp till ditt företag betalar du ingående moms för varor eller tjänster.
I en momsdeklaration redovisar du ingående moms som du får dra av, samt utgående moms. Skillnaden mellan ingående och utgående moms avgör om du ska få tillbaka eller betala pengar till Skatteverket.
Ska du driva en enskild näringsverksamhet och driver den gemensamt med någon ska ni båda vara registrerade för moms och redovisa er respektive andel av momsen. Ni kan också välja att en av er ska redovisa all moms. Då ska ni bilda ett Enkelt bolag och utse en representant.
Kan jag slippa vara momsregistrerad i Sverige?
Ja. Om du vet att du kommer ha en årsomsättning på högst 120 000 kr under ett kalenderår. Som momsbefriad tar du inte ut moms på din försäljning, och du får inte göra avdrag för moms på inköp till din verksamhet. Det finns situationer då du ändå behöver vara momsregistrerad. Några situationer är om du
- köper in varor och tjänster som du redovisar och betalar utgående moms för (omvänd betalningsskyldighet)
- säljer varor till land utanför EU (export)
- köper varor från land utanför EU (import)
- köper punktskattepliktiga varor, exempelvis alkohol och tobak från ett annat EU-land. (Punktskatter är konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster.)
Anmäl dig för momsregistrering
Du registrerar dig för moms i Skatteverkets e-tjänst hos Verksamt.se. När du skickar in en anmälan om att bli momsregistrerad måste du vanligtvis kunna visa att du ska sälja varor eller tjänster med moms. Du kan visa Skatteverket detta genom att exempelvis presentera skickade fakturor för inköpta tillgångar, fakturor för annonsering eller uppge hur mycket pengar du beräknar att din försäljning i verksamheten uppgår till under ett år (årsomsättning).
När du säljer en vara eller tjänst ska du oftast lägga moms på priset. Här kan du läsa hur mycket moms du ska ta ut och hur du ska deklarera varor och tjänster som du säljer.
Det är 25 procent moms på nästan alla varor och tjänster men det finns undantag:
- 6 procent: Vissa varor och tjänster – exempelvis fysiska böcker, e-böcker och taxiresor.
- 12 procent: Till exempel matvaror, hotellövernattningar och restaurangtjänster.
Det finns även vissa försäljningar av varor och tjänster som är momsfria, exempelvis bank- och finansieringstjänster, sjukvård och försäljning av fastigheter.
Kan jag fakturera innan jag är momsregistrerad?
Ja, men du behöver vara momsregistrerad för att redovisa moms till Skatteverket. Innan Skatteverket hanterat din anmälan om registrering kan du ändå göra inköp och fakturera med moms. Om Skatteverket registrerar dig för moms får du ett registerutdrag med din verksamhets momsregistreringsnummer. Detta nummer ska du normalt ange på dina fakturor. Innan du fått ett sådant momsregistreringsnummer anger du organisationsnummer eller personnummer på fakturan så länge. På registerutdraget framgår dels från och med vilket datum du är momsregistrerad, dels från och med vilket datum du ska redovisa moms.
Om Skatteverket nekar dig momsregistrering och du har fakturerat med moms, blir du betalningsskyldig för beloppet. Din skyldighet att betala kan ändras om du skickar en kreditfaktura.
Kan jag handla innan jag är momsregistrerad?
Ja, men för att du ska kunna dra av momsen på inköpen ska du ha köpt varorna eller tjänsterna för att använda dem i din ekonomiska verksamhet (inte för privat bruk).
Välj redovisningsmetod för moms
Redovisningsmetoden påverkar när du ska redovisa moms till Skatteverket. Det finns två olika metoder för att redovisa moms: bokslutsmetoden och faktureringsmetoden. Du kan bara använda bokslutsmetoden om du normalt har en årlig omsättning i Sverige på högst tre miljoner kronor. Det finns även en del ytterligare regler kring redovisning av vissa transaktioner.
Bokslutsmetoden – redovisa moms vid betalning
Bokslutsmetoden passar dig som normalt har en årlig omsättning i Sverige på högst tre miljoner kronor. Du redovisar moms på dina fakturor när du får betalt av en kund, eller när du betalar en faktura. När du gör bokslutet vid räkenskapsårets slut måste du även redovisa moms på ditt företags fordringar och skulder som är obetalda vid årets slut.
Faktureringsmetoden – redovisa moms när du bokför fakturor
Faktureringsmetoden innebär att du ska redovisa moms i den redovisningsperiod då en faktura enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts. Du redovisar alltså normalt momsen när du bokför försäljningen eller inköpet. Du ska däremot redovisa momsen i den redovisningsperiod då du har tagit emot en förskottsbetalning, eller när du själv har betalat någon i förskott. För vissa transaktioner finns det även speciella redovisningsregler. Faktureringsmetoden används i regel av större företag.
Du kan byta redovisningsmetod
Byta till faktureringsmetoden
Du kan byta till faktureringsmetoden genom att göra en ändringsanmälan i Skatteverkets e-tjänst F-skatt, moms, arbetsgivare och SNI-koder hos Verksamt.se. Skriv att faktureringsmetoden ska gälla från den första dagen i en månad.
Har du faktureringsmetoden kan du inte byta till bokslutsmetoden utan att först ansöka om detta hos Skatteverket. Du kan normalt bara byta om din verksamhet ändras i grunden, exempelvis att den ersatts av en helt annan sorts verksamhet. Ett annat krav är att ditt företag uppfyller villkoren för att få redovisa enligt bokslutsmetoden.
Deklarera moms varje redovisningsperiod
Om du är registrerad för moms behöver du deklarera moms varje redovisningsperiod. Det ska du göra oavsett om din verksamhet har någon moms att redovisa eller inte. Lämna gärna momsdeklarationen via e-tjänsten Lämna momsdeklaration.
Möjliga redovisningsperioder för moms
Det finns tre möjliga redovisningsperioder för moms: beskattningsår, kalenderkvartal och kalendermånad. Vilken redovisningsperiod som du kan använda avgörs framför allt av beskattningsunderlagets storlek per beskattningsår, alltså beloppet som momsen beräknas på.
Beskattningsunderlag | Redovisningsperiod | Alternativ |
|---|---|---|
Högst 1 miljon kronor | Beskattningsår | Kalenderkvartal eller kalendermånad |
Högre än 1 miljon men max 40 miljoner kronor | Kalenderavtal | Kalendermånad |
Högre än 40 miljoner kronor | Kalendermånad | Inga |
Du kan ändra redovisningsperiod
Om du ångrar dig och vill redovisa mer sällan kan du ändra tillbaka först efter 24 månader. För att göra det behöver du ta reda på vilka regler som gäller.
Sälja till kunder i andra EU-länderDu ska oftast ta ut svensk moms vid försäljningen om du är momsregistrerad och säljer varor som skickas till privatpersoner i andra EU-länder. Om du säljer för mer än 99 680 kronor per år, ska du istället redovisa moms i respektive EU-land.
Om du säljer en vara eller tjänst till ett företag i ett annat EU-land ska du i regel inte ta ut moms på försäljningen. Köparen ska istället redovisa moms i sitt land. Här hittar du mer information om vad som gäller, vilka undantag som finns och hur du ska göra.
Periodisk sammanställning
Du ska göra en periodisk sammanställning om du är momsregistrerad och säljer varor eller vissa tjänster utan moms till företag i andra EU-länder. Sammanställningen ska innehålla uppgift om omsättning till respektive momsregistrerad köpare. Den periodiska sammanställningen är till för att Skatteverket ska veta hur mycket du har sålt utan moms till företag i andra EU-länder. Beroende på vad du sålt ska sammanställningen avse en kalendermånad eller ett kalenderkvartal. Du gör en periodisk sammanställning i en e-tjänst på skatteverket.se.
OSS – redovisning av moms enligt de särskilda ordningarna
Om du planerar att sälja varor eller tjänster till privatpersoner inom EU kan du normalt registrera ditt företag och deklarera moms i e-tjänsten One Stop Shop (OSS). Då behöver du inte registrera dig för moms i köparens land. Ta reda på var du ska redovisa och betala moms samt vilka regler som gäller. Du kan se en film om hur du registrerar ditt företag och hur du deklarerar i e-tjänsten.
Exportera varor till kunder utanför EU
Du ska oftast fakturera exklusive svensk moms när du säljer en vara till en kund utanför EU. Det finns olika regler när du handlar med länder inom och utanför EU vad gäller tillstånd, tull och avgifter. På Tullverkets webbplats kan du ta reda på mer om detta.
Köpa från leverantörer i och utanför EU
Normalt ska du redovisa svensk moms om du som företagare köper en vara eller tjänst från en leverantör i eller utanför ett EU-land. Det gör du i din momsdeklaration.
Sälja och ta betalt
Du behöver oftast registrera ett kassaregister
Ditt företag måste registrera ett kassaregister om du säljer varor och tjänster kontant eller mot betalning med kontokort och Swish. Du ska anmäla registret till Skatteverket inom en vecka från det att du har köpt in och tagit emot det med tillhörande kontrollenhet. I vissa fall behöver du inte ha ett kassaregister.
Sälja och fakturera
När du säljer varor eller tjänster via faktura ska du skapa en faktura i samband med leveransen. Fakturan ska vanligtvis innehålla information om exempelvis fakturanummer, fakturadatum, betalningsvillkor, pris och momssats. Fakturor är så kallade verifikationer som ligger till grund för din redovisning, och därför ska du numrera dem i kronologisk ordning.
Spara tid med e-faktura
Med en faktura i digital form (e-faktura) har du mycket att vinna:
- Du sparar tid och slipper skriva ut, frankera och posta fakturor.
- Du får bättre kontroll över dina fakturor.
- Dina kunder får sina fakturor snabbare.
Det finns olika lösningar beroende på din verksamhets storlek och behov.
Anställa personal
Om du funderar på att starta företag kanske du även funderar på hur det går till att anställa. Här kan du läsa om det viktigaste du behöver veta om du ska anställa personal.
Lämna arbetsgivardeklaration
När du har betalat ut ersättning för arbete till en anställd ska du lämna uppgifter om ersättningen, avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. Det gör du i en arbetsgivardeklaration som du oftast ska lämna in den 12:e månaden efter att du har betalat ut lön; du redovisar exempelvis mars ersättningar i april. Det är enklast att lämna uppgifterna i e-tjänsten Lämna arbetsgivardeklaration.
Betala arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag
När du är arbetsgivare ska du betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på dina anställdas bruttolöner (lön innan skatt). Avgifterna går bland annat till sjukförsäkring och föräldraförsäkringsavgift. Hur mycket du ska betala i arbetsgivaravgifter beror till exempel på vilket år som de anställda är födda.
I arbetsgivardeklarationen ser du hur mycket pengar du ska betala in till skattekontot. Du betalar summan senast samma dag som du ska lämna in en arbetsgivardeklaration.
Sänkt arbetsgivaravgift när du anställer
Med så kallat växa-stöd betalar du bara ålderspensionsavgift på 10,21 procent när du anställer din första och/eller andra medarbetare. Den lägre avgiften gäller löner upp till 25 000 kr per månad (för eventuellt överstigande summor betalar du full arbetsgivaravgift). Dessutom ska personen jobba minst 20 timmar i veckan i minst tre månader. Enskilda näringsidkare, handelsbolag med högst två delägare och aktiebolag kan få stödet i upp till 24 månader i följd.
Anteckna i personalliggare vem som arbetar
Du måste föra personalliggare om du bedriver verksamhet inom vissa branscher, exempelvis bygg och restaurang. Det innebär att du varje dag ska anteckna vilka som arbetar i din lokal, på arbetsplatsen och när de är där. Personalliggaren kan vara manuell eller elektronisk. Syftet är att motverka svartarbete och främja en sund konkurrens.
Ordlista
Ord som är bra att kunna
Arbetsgivaravgift: utöver lön betalar arbetsgivare en arbetsgivaravgift till staten. Avgiften används till det grundläggande sociala försäkringsskyddet, exempelvis ålderspension, sjukvård och social omsorg.
Beskattningsunderlag: belopp på vilket moms beräknas.
Egenavgifter: samlingsnamn för sociala avgifter som en egenföretagare själv måste betala in till Skatteverket.
Ekonomisk verksamhet: en verksamhet där någon kontinuerligt säljer varor eller tjänster mot betalning.
Fordring: en persons rättighet att få en viss prestation utförd av en annan, exempelvis pengar som inte betalats för utförd tjänst.
Företrädare: person som representerar ett aktiebolag, handelsbolag eller kommanditbolag.
Inkomst: när ett företag säljer en vara eller tjänst uppstår en inkomst, alltså summan som företaget får i ersättning exklusive moms.
Intäkt: inkomst kopplad till en viss period (periodiserad inkomst).
Juridisk person: en juridisk person kan ingå avtal, äga tillgångar och ådra sig skulder. Den juridiska personen kan också uppträda som parti domstol.
Kalendermånad: första till sista dagen i en månad, det vill säga alla dagar i exempelvis maj.
Kalenderkvartal: tre månader, alltså januari−mars, april−juni, juli−september och oktober–december.
Kapitalinsats: pengar som en investerare lägger in i ett ekonomiskt projekt när det ska inledas. Kapitalinsatsen kan både bestå av pengar och annan egendom såsom aktier, varulager, maskiner och patent (apportegendom).
Omsättning: summan av företagets totala försäljning exklusive moms under till exempel ett år.
Verifikation: till exempelvis ett kvitto eller en faktura som dokumenterar en affärshändelse eller en justering i bokföringen.
Årsbokslut: sammanställning av den löpande bokföringen under året.
Årsredovisning: mer omfattande än ett årsbokslut och ska årligen lämnas till Bolagsverket.
Kontakta oss
Känner du dig redo för livet som företagare? Som blivande eller ny företagare hjälper vi dig för att det ska vara lätt att göra rätt så tveka inte att kontakta Skatteverket. Du når oss genom att ringa, mejla eller så kan du besöka ett servicekontor. Lycka till!
Kontakta oss
Viktiga datum för ditt företag
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.
Aktuellt
-
Staten förlorar stort på kapitalförsäkringar
Kapitalförsäkringar är ett riskområde när det gäller undanhållen skatt, skattebo...
-
Rotavdraget höjs till 50 procent
Skatteavdraget för rot-tjänster höjs till 50 procent, från 30 procent, den 12 ma...
-
Inkomst från försäljning av sexuella tjänster
Skatteverket har fått frågor om hur det kommer sig att personer som har inkomste...
Tillsammans gör vi samhället möjligt
