Utländsk valuta
När du handlar med utländsk valuta, gör affärer i utländsk valuta eller avyttrar olika typer av fordringar i utländsk valuta kan du behöva göra en kapitalvinstberäkning. Du ska inte redovisa kursvinst eller kursförlust för valuta som du växlar när du är ute och reser.
Det här ska du redovisa som avyttring av utländsk valuta
Du ska göra en kapitalvinstberäkning när du avyttrar utländsk valuta eller fordringar i utländsk valuta.
Det gäller till exempel när du:
- säljer sedlar och mynt i utländsk valuta
- växlar till svenska kronor
- byter en utländsk valuta mot en annan
- tar ut pengar från ett bankkonto i utländsk valuta
- betalar med utländsk valuta
- får en amortering på en fordran i utländsk valuta
- säljer eller löser in en fordran i utländsk valuta
- handlar med valutapar (forex-trading)
- handlar med terminer, optioner och liknande avtal där den underliggande tillgången är kopplad till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller ett valutaindex.
Om du avyttrar en tillgång och får betalt i utländsk valuta ska du också göra en kapitalvinstberäkning.
Resevaluta behöver du oftast inte redovisa
Du ska inte redovisa någon vinst eller förlust när du växlar utländsk valuta för privata levnadskostnader i samband med en utlandsresa. Detta gäller bara om resan varar högst sex månader.
Det här räknas som fordran i utländsk valuta
Som fordringar räknas till exempel:
- bankkonto i utländsk valuta
- obligationer
- förlagsbevis
- privata skuldebrev
- konvertibler, vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis i utländsk valuta.
Vad beskattas som utländsk valuta? (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Då ska du redovisa avyttring av utländsk valuta
När du ska redovisa en vinst eller förlust i deklarationen beror på hur du avyttrar den utländska valutan eller fordran.
Om du får en amortering eller löser in en del av fordran
Får du tillbaka delar av en fordran till exempel genom en amortering eller när du tar ut pengar från ett konto i utländsk valuta, ska du vänta med att redovisa kapitalvinstberäkningen tills du har använt hela ditt omkostnadsbelopp.
Om du löser in hela din fordran
Redovisa kapitalvinsten i deklarationen för det år du löste in din fordran.
Om du säljer din fordran
Redovisa kapitalvinsten i deklarationen för det år du sålde hela eller delar av din fordran.
Du har använt hela omkostnadsbeloppet när det du fått tillbaka genom amorteringar är lika mycket eller mer än det du betalade för fordran, omräknat i svenska kronor.
Du kan behöva göra en kapitalvinstberäkning för att veta om du använt hela omkostnadsbeloppet även om du inte ska redovisa den i din deklaration.
Räkna om till svenska kronor
När du gör din kapitalvinstberäkning ska du räkna om alla belopp till svenska kronor. Vilken valutakurs du ska använda beror på om och när du växlar.
- Om du växlar den dag du köper eller avyttrar, använd den faktiska växlingskursen.
- Om du växlar inom 30 dagar från avyttringen, använd den faktiska växlingskursen den dag du växlar.
- Om du inte har växlat, använd Riksbankens valutakurs den dag du köper eller avyttrar. Om det inte finns någon publicerad kurs den dagen, använd istället den senast publicerade kursen.
Om det saknas valutakurs för en viss valuta kan du använda genomsnittet av dagens köp- och säljkurs enligt en officiell kurslista.
Sök räntor och valutakurser (Riksbanken) Länk till annan webbplats.
Så räknar du ut vinst eller förlust när du avyttrar utländsk valuta
Hur du räknar ut vinsten eller förlusten beror på vad du har avyttrat. I vissa fall kan du behöva göra flera kapitalvinstberäkningar.
Du kan behöva göra flera kapitalvinstberäkningar
När du säljer en tillgång och får betalt i utländsk valuta kan du behöva göra flera kapitalvinstberäkningar. Du kan behöva räkna ut vinst eller förlust för:
- tillgången
- köpeskillingsfordran (fordran på köparen innan du får betalt)
- växlingen till svenska kronor.
Tillgången
Räkna ut vinst eller förlust enligt de regler som gäller för den sålda tillgången. Om värdet på valutan har förändrats under tiden du ägt tillgången ingår eventuell valutakursvinst eller förlust i beräkningen.
Köpeskillingsfordran
Om du inte får betalt direkt får du en köpeskillingsfordran. Räkna ut eventuell valutakursvinst eller förlust för tiden mellan försäljningen och betalningen.
Växlingen till svenska kronor
Räkna ut valutakursvinst eller förlust för tiden mellan betalning och växling till svenska kronor, alltså för den tid du har haft utländsk valuta, till exempel på ett bankkonto eller i kontanter.
Det finns undantag, till exempel:
- När du får betalt inom några dagar, till exempel vid handel med värdepapper på en utländsk marknadsplats. Då behöver du inte räkna på en köpeskillingsfordran.
- När du växlar till svenska kronor inom 30 dagar från försäljningen (30-dagarsregeln). Då behöver du inte räkna på köpeskillingsfordran eller växlingen. Använd kursen på växlingsdagen. Eventuell kursvinst eller kursförlust på köpeskillingsfordran och växling ingår då i resultatet för tillgången.
Fordran i utländsk valuta
När du räknar ut vinst eller förlust på en fordran i utländsk valuta ingår både värdeförändringen på fordran och förändringar i valutakursen.
Om du till exempel köper en räntebärande obligation i amerikanska dollar och räntan i USA sjunker kan värdet på obligationen stiga. När du säljer obligationen påverkas resultatet därför både av värdeförändringen på obligationen och av valutakursförändringen. Du behöver inte beräkna dem var för sig.
Så räknar du:
+ Försäljningspris eller återbetalt belopp, omräknat till svenska kronor
− Omkostnadsbelopp (det du betalade för fordran eller det utlånade beloppet) omräknat till svenska kronor
= Vinst eller förlust
Om du får en annan tillgång istället för pengar
Får du en annan tillgång i byte ska du ta upp värdet av den i svenska kronor som försäljningspris. Det gäller även om du får en annan utländsk valuta.
Om du har köpt en fordran
Använd det belopp i svenska kronor som du betalade för din fordran som omkostnadsbelopp.
Exempel – försäljning av fordran i utländsk valuta
År 1 lånar Åsa ut pengar till Kalle vid två tillfällen:
- 1 000 euro när kursen är 9,00 kronor
- 1 000 euro när kursen är 9,50 kronor.
År 2 säljer Åsa hälften av sin fordran till Stina:
- 1 000 euro när kursen är 10,20 kronor.
Eftersom Åsa har sålt sin fordran ska hon redovisa försäljningen år 2. Åsa har köpt euro till två olika kurser och behöver räkna ut det genomsnittliga omkostnadsbeloppet.
Så här gör Åsa:
- Försäljningspriset är 1 000 euro × 10,20 kronor = 10 200 kronor.
- Omkostnadsbelopp vid första utlåningen är 1 000 euro × 9 kronor = 9 000 kronor.
- Omkostnadsbelopp vid andra utlåningen är 1 000 euro × 9,50 kronor = 9 500 kronor.
- Totalt omkostnadsbelopp är summan av båda tillfällena: 9 000 + 9 500 = 18 500 kronor.
- Genomsnittligt omkostnadsbelopp per euro får Åsa genom att dividera totalt omkostnadsbelopp med totalt antal euro: 18 500 kronor ÷ 2 000 euro = 9,25 kronor per euro.
- Omkostnadsbeloppet för den sålda fordran får Åsa genom att multiplicera antal sålda euro med genomsnittligt omkostnadsbelopp. Det blir: 1 000 euro × 9,25 kronor = 9 250 kronor.
- Kapitalvinsten är försäljningspriset minus omkostnadsbeloppet för fordran, det vill säga: 10 200 − 9 250 = 950 kronor.
Åsa ska redovisa en kapitalvinst på 950 kronor i deklarationen för år 2. Det motsvarar valutakursens uppgång under tiden som Åsa ägde fordran.
Åsa redovisar i bilaga K4, avsnitt D:
- försäljningspris
- omkostnadsbelopp
- vinst.
Omkostnadsbelopp vid amortering av fordran
Om du får en återbetalning på en fordran får du använda ett omkostnadsbelopp som motsvarar det återbetalade beloppet omräknat till svenska kronor. Du ska alltså inte använda genomsnittsmetoden.
Du ska inte redovisa någon vinst förrän du har använt hela omkostnadsbeloppet. Du får inte göra avdrag för en förlust förrän den är definitiv, det vill säga när du vet att du inte kommer att få fler återbetalningar.
Exempel – amortering av fordran i utländsk valuta
År 1 lånar Andrej ut pengar till Sven vid två tillfällen:
- 1 000 euro när kursen är 9,00 kronor
- 1 000 euro när kursen är 9,50 kronor.
År 2 betalar Sven tillbaka (amorterar) hälften av sin skuld till Andrej:
- 1 000 euro när kursen är 10,20 kronor.
Eftersom Andrej har fått en amortering ska han räkna ut om han har använt hela sitt omkostnadsbelopp för att veta om han ska redovisa avyttringen i deklarationen år 2.
Så här räknar Andrej:
- Amortering av skuld är 1000 euro × 10,20 kronor = 10 200 kronor.
- Omkostnadsbelopp vid första utlåningen är 1 000 euro × 9 kronor = 9 000 kronor
- Omkostnadsbelopp vid andra utlåningen är 1 000 euro × 9,50 kronor = 9 500 kronor
- Totalt omkostnadsbelopp är summan av båda tillfällena: 9 000 + 9 500 = 18 500 kronor.
Vid amorteringen får Andrej använda ett omkostnadsbelopp som motsvarar det återbetalade beloppet omräknat till kronor. Det vill säga, när han år 2 får en amortering av skulden på 10 200 kronor blir även omkostnadsbeloppet 10 200 kronor.
Av det totala omkostnadsbeloppet på 18 500 kronor har Andrej år 2 endast använt 10 200 kronor. Kvarvarande omkostnadsbelopp är 8 300 kronor.
18 500 − 10 200 = 8 300 kronor
Han har alltså 8 300 kronor kvar av sitt omkostnadsbelopp. Eftersom han inte har använt hela omkostnadsbeloppet ska han inte redovisa amorteringen i sin deklaration år 2.
Bankkonto i utländsk valuta
När du har pengar på ett bankkonto har du en fordran på banken. Har du kontot i utländsk valuta räknas det som en fordran i utländsk valuta.
Det här händer när du använder kontot:
- När du sätter in pengar får du en fordran på banken.
- När banken betalar ränta ökar din fordran på banken.
- När du tar ut pengar från kontot amorterar banken på sin skuld till dig. Du avyttrar då en del av din fordran och behöver göra en kapitalvinstberäkning för att veta om du ska redovisa amorteringen i din deklaration.
Då ska du redovisa vinst eller förlust
Varje uttag du gör räknas som en amortering från banken. Först när du använt hela omkostnadsbeloppet skattar du för vinsten. Du behöver därför hålla reda på hur stor del av ditt omkostnadsbelopp du har använt. Du kan inte göra avdrag för en kapitalförlust förrän förlusten är definitiv. Det vill säga när du tagit ut alla pengar från kontot.
Du redovisar avyttringen i bilaga K4, avsnitt C.
Exempel – uttag från konto i utländsk valuta
Anna har ett bankkonto i euro.
- År 1 sätter hon in 10 000 euro när kursen är 9 kronor. Hon får då en fordran på banken.
- Senare år 1 tar hon ut 5 000 euro när kursen är 10 kronor.
- År 2 tar hon ut 4 000 euro när kursen är 11 kronor.
När Anna tar ut pengar betalar banken tillbaka (amorterar) motsvarande del av sin skuld till Anna och hennes fordran på banken minskar. Hon behöver därför räkna ut om hon har använt hela sitt omkostnadsbelopp för den minskade fordran, för att veta om hon ska redovisa något i deklarationen.
Så här räknar Anna år 1:
- Omkostnadsbelopp vid insättning är 10 000 euro × 9 kronor = 90 000 kronor.
- Annas uttag år 1 är 5 000 euro × 10 kronor = 50 000 kronor.
- Omkostnadsbelopp år 1: Eftersom Anna fått en amortering får hon använda ett omkostnadsbelopp som motsvarar det återbetalade beloppet omräknat till kronor, det vill säga 50 000 kr.
- Kapitalvinst eller kapitalförlust: Anna ska inte redovisa något i sin inkomstdeklaration för år 1 eftersom uttaget och omkostnadsbeloppet är lika stora: 50 000 − 50 000 = 0. Först när hon använt hela omkostnadsbeloppet på 90 000 kronor ska hon redovisa en kapitalvinst i sin deklaration.
- Kvarvarande omkostnadsbelopp: Anna räknar ut hur mycket omkostnadsbelopp hon har kvar efter uttaget år 1 genom att minska omkostnadsbeloppet vid insättningen med det hon använt: 90 000 − 50 000 = 40 000 kronor.
Så här räknar Anna år 2:
- Annas uttag år 2 är 4 000 euro × 11 kronor = 44 000 kronor.
- Anna har 40 000 kronor kvar i omkostnadsbelopp som hon får göra avdrag med.
- Kapitalvinst vid uttag år 2 är därför: 44 000 − 40 000 = 4 000 kronor.
År 2 har hon använt hela sitt omkostnadsbelopp på 90 000 kronor och ska därför redovisa kapitalvinst, återbetalt belopp och omkostnadsbelopp i deklarationen på bilaga K4, avsnitt C.
När Anna tar ut de sista 1 000 euro från kontot har hon inget omkostnadsbelopp kvar. Hela uttaget omräknat till kronor blir en kapitalvinst som Anna ska redovisa i deklarationen.
Så här ser Annas beräkning av omkostnadsbeloppet ut
År | Händelse | Antal | Totalt antal | Belopp i kronor | Totalt omkostnadsbelopp |
|---|---|---|---|---|---|
1 | Insättning | + 10 000 | 10 000 | + 90 000 | 90 000 |
1 | Uttag | − 5 000 | 5 000 | − 50 000 | 40 000 |
2 | Uttag | − 4 000 | 1 000 | − 40 000 | 0 |
Försäljning av tillgång och användning av likvidkonto
När du handlar med värdepapper via en utländsk depå har du ett likvidkonto kopplat till depån.
Det här händer vid insättning och uttag på likvidkontot
- När du gör en insättning får du en fordran på banken.
- När banken sätter in räntor, utdelningar eller försäljningsersättning på ditt konto ökar din fordran på banken.
- När du gör ett uttag, till exempel för att köpa värdepapper, amorterar banken på sin skuld till dig.
Du behöver göra två kapitalvinstberäkningar
När du säljer värdepapper i depån sätts ersättningen in på likvidkontot.
Du behöver därför räkna på två saker:
- kapitalvinst för tillgången (till exempel aktier eller fordringar)
- kapitalvinst för fordran på banken (som uppstår genom insättningar och uttag på ditt konto).
Exempel – köp och försäljning av aktier via en utländsk depå
Erik öppnar en värdepappersdepå i Tyskland. Depån har ett konto i euro (likvidkonto) som han använder för köp och försäljning av aktier.
Erik gör följande transaktioner:
- Han sätter in 20 000 euro på likvidkontot när kursen är 10,60 kronor.
- Han köper aktier för 18 000 euro när kursen är 10,30 kronor.
- Han säljer alla aktier för 21 000 euro när kursen är 11,20 kronor.
- Han tar ut 23 000 euro från likvidkontot när kursen är 11,60 kronor och för över till ett bankkonto i svenska kronor.
Erik måste göra två olika kapitalvinstberäkningar:
- en för aktieförsäljningen
- en för fordran på banken, det vill säga pengarna på likvidkontot.
Beräkning av kapitalvinsten för aktieförsäljningen
Så här räknar Erik på sin aktieförsäljning:
- Försäljningspriset för aktierna: 21 000 euro × 11,20 kronor = 235 200 kronor
- Omkostnadsbeloppet för aktierna är 18 000 euro × 10,30 kronor = 185 400 kronor
- Kapitalvinsten är försäljningspriset minus omkostnadsbeloppet: 235 200 – 185 400 = 49 800 kronor.
Erik ska redovisa en kapitalvinst för aktieförsäljningen på 49 800 kronor i sin deklaration på bilaga K4, avsnitt A.
Beräkning av vinst eller förlust för fordran på banken
När Erik sätter in pengar på sitt likvidkonto får han en fordran på banken. När han tar ut pengar minskar fordran eftersom banken då amorterar en del av sin skuld till honom.
Eftersom det är en amortering ska han inte redovisa sitt uttag i deklarationen förrän han har använt hela sitt omkostnadsbelopp.
Så här räknar Erik fram kapitalvinsten eller kapitalförlusten på sin fordran på banken:
- Omkostnadsbeloppet vid insättning är 20 000 euro × 10,60 kronor = 212 000 kronor.
- Återbetalat belopp: När Erik tar ut 18 000 euro från kontot för att köpa aktier minskar hans fordran på banken eftersom banken har gjort en amortering. Erik har alltså avyttrat en del av sin fordran och räknar om uttaget till kronor: 18 000 euro × 10,30 kronor = 185 400 kronor.
- Omkostnadsbelopp efter uttaget: Eftersom Erik har fått en amortering får han använda ett omkostnadsbelopp som motsvarar det återbetalade beloppet omräknat till kronor, alltså 185 400 kronor.
- Kapitalvinst eller kapitalförlust: Erik ska inte redovisa uttaget i sin inkomstdeklaration för år 1 eftersom uttaget och omkostnadsbeloppet är lika stora: 185 000 – 185 000 = 0 kronor. Först när han använt hela omkostnadsbeloppet på 212 000 kronor ska han redovisa en kapitalvinst eller kapitalförlust i sin deklaration.
- Kvarvarande omkostnadsbelopp: Erik räknar ut hur mycket av omkostnadsbeloppet han har kvar efter sitt aktieköp. Det gör han genom att minska omkostnadsbeloppet vid insättningen med det han använt: 212 000 kronor − 185 400 kronor = 26 600 kronor.
- Omkostnadsbelopp för insättningen efter aktieförsäljningen: När banken sätter in pengarna från aktieförsäljningen ökar Eriks fordran på banken med 21 000 euro. Hans omkostnadsbelopp ökar med: 21 000 euro × 11,20 kronor = 235 200 kronor.
- Totalt omkostnadsbelopp efter den nya insättningen: Erik lägger till omkostnadsbeloppet för den nya insättningen till det kvarvarande omkostnadsbeloppet: 235 200 + 26 600 = 261 800 kronor.
- Återbetalat belopp: När Erik tar ut samtliga 23 000 euro från likvidkontot har banken amorterat hela sin skuld. Han räknar ut återbetalat belopp i kronor: 23 000 euro × 11,60 kronor = 266 800 kronor.
- Kapitalvinst: 266 800 − 261 800 = 5 000 kronor.
Eftersom Erik har använt hela sitt omkostnadsbelopp ska han redovisa kapitalvinsten i deklarationen på bilaga K4, avsnitt C.
Så här ser Eriks beräkning av omkostnadsbeloppet ut för hans fordran på banken
Transaktion | Händelse | Antal euro | Totalt antal euro | Belopp i kronor | Totalt omkostnadsbelopp i kronor |
|---|---|---|---|---|---|
1 | Köp | + 20 000 | 20 000 | + 212 000 | 212 000 |
2 | Sälj | − 18 000 | 2 000 | − 185 400 | 26 600 |
3 | Köp | + 21 000 | 23 000 | + 235 200 | 261 800 |
4 | Sälj | − 23 000 | 0 | − 261 800 | 0 |
Byte mellan utländska valutor
När du växlar en utländsk valuta mot en annan räknas det som en avyttring. Du ska därför räkna ut om du gjort en kapitalvinst eller kapitalförlust och redovisa det i din deklaration. Det gäller även om du inte växlar via svenska kronor.
Så beräknar du vinst eller förlust vid valutabyte
Om du till exempel växlar euro till amerikanska dollar har du sålt dina euro. Du ska därför göra en kapitalvinstberäkning.
- Som försäljningspris redovisar du värdet av de dollar du tagit emot, omräknat till svenska kronor.
- Samma belopp blir omkostnadsbelopp för dina dollar.
Du ska lägga till eventuella transaktionskostnader i både försäljningspris och omkostnadsbelopp.
Om du växlar via bankkonto
Om du växlar genom att ta ut pengar från ett bankkonto får du en amortering på din fordran på banken. Du redovisar ingen kapitalvinst eller förlust förrän du har använt hela omkostnadsbeloppet.
Då har du använt hela omkostnadsbeloppet
Om du växlar kontanter
Om du däremot växlar kontanter är det inte en amortering av en fordran. Har du växlat till dig kontanterna vid flera tillfällen ska du använda genomsnittsmetoden när du räknar ut omkostnadsbeloppet. Det innebär att du räknar på samma sätt som vid försäljning av en fordran.
Exempel – byte mellan utländska valutor
Tess gör tre växlingar:
- Den 1 maj växlar hon 7 500 kronor till 7 000 norska kronor.
- Den 1 juli växlar hon 7 000 norska kronor till 1 000 amerikanska dollar. Värdet av 1 000 amerikanska dollar är då 8 000 kronor.
- Den 1 augusti växlar hon 1 000 amerikanska dollar till 1 000 euro. Värdet av 1 000 euro är då 9 000 kronor.
Växlingen den 1 maj från svenska kronor till norska kronor
Tess omkostnadsbelopp för 7 000 norska kronor är 7 500 svenska kronor.
Växlingen den 1 juli från norska kronor till amerikanska dollar
- Tess försäljningspris för 7 000 norska kronor är 8 000 svenska kronor (värdet av 1 000 amerikanska dollar).
- Hon gör en valutakursvinst på 8 000 kronor – 7 500 kronor = 500 kronor.
Växlingen den 1 augusti från amerikanska dollar till euro
- Tess försäljningspris för 1 000 amerikanska dollar är 9 000 kronor (värdet av 1 000 euro).
- Hennes omkostnadsbelopp för 1 000 amerikanska dollar är 8 000 kronor.
- Hon gör hon en valutakursvinst på 9 000 – 8 000 = 1 000 kronor.
- Tess redovisar båda kapitalvinsterna i sin inkomstdeklaration i bilaga K4, avsnitt C.
Handel med valutapar
När du handlar med valutapar beskattar du vinsten eller förlusten det år du stänger transaktionen.
När du gör din kapitalvinstberäkning ska du:
- räkna med alla avgifter för transaktioner
- ta med eventuell rollover-avgift
- räkna om alla belopp till svenska kronor.
Varje försäljning beskattas för sig. Du ska räkna om både köpeskillingen och försäljningsersättningen till svenska kronor. Det gäller även om du inte bodde i Sverige när du köpte tillgången.
Om du har köpt samma valutapar vid flera tillfällen ska du beräkna omkostnadsbeloppet enligt genomsnittsmetoden.
Vad är ett valutapar?
Ett valutapar visar hur mycket en valuta är värd i förhållande till en annan. När du handlar med valutapar (forex-trading) köper du en valuta och säljer en annan samtidigt.
Du går:
- lång i valutan du köper
- kort i valutan du säljer.
När du vill stänga positionen gör du motsatt transaktion i samma valutapar.
Basvaluta och motvaluta
I exempelvis valutaparet euro/amerikanska dollar är:
- Euro basvaluta - den första valutan i paret och grunden för transaktionen.
- Amerikanska dollar motvaluta - den andra valutan i paret.
Om du tror att euron ska stiga mot dollarn köper du valutaparet (går lång).
Tror du i stället att dollarn kommer att stiga mot euron säljer du valutaparet (går kort).
Kvotering i valutapar
En kvotering visar två priser för ett valutapar, köpkurs och säljkurs. Till exempel 1,3453 /1,3454 (euro/dollar).
Skillnaden mellan valutaparets köp- och säljkurs kallas spread (spridning).
Exempel: Valutapar – gå lång
I exemplet bortser vi från transaktionsavgifter och rollover-avgifter.
George tror att euron ska stiga och går "lång” i euro mot dollar.
- Kvoteringen för euro/dollar är 1,3453/1,3454.
- Han köper fem kontrakt i euro/dollar som motsvarar 500 000 euro till kursen 1,3454.
- Positionens underliggande värde är 500 000 euro × 1,3454 = 672 700 dollar.
- Han öppnar positionen och tillhandahåller en halv procent i säkerhet på öppningsvärdet: 0,005 × 672 700 dollar = 3 363,50 dollar.
Tre veckor senare har euro/dollar stigit till 1,3796/1,3797 och George tar ut sin vinst genom att sälja fem kontrakt till kursen 1,3796.
George räknar ut sin bruttovinst:
- Öppningstransaktion: 500 000 euro × 1,3454 = 672 700 dollar.
- Stängningstransaktion: 500 000 euro × 1,3796 = 689 800 dollar.
- Bruttovinst: 689 800 − 672 700 = 17 100 dollar.
George räknar om beloppen till svenska kronor och redovisar i sin deklaration, bilaga K4 avsnitt C.
Exempel: Valutapar – gå kort
I exemplet bortser vi från transaktionsavgifter och rollover-avgifter.
Warren bestämmer sig för att gå kort i euro mot kronor.
- Kvoteringen för euro/kronor är 10,7756/10,7796.
- Han säljer ett kontrakt motsvarande 100 000 euro till kursen 10,7756.
- Positionens underliggande värde är 100 000 euro × 10,7756 = 1 077 560 kronor.
- Han öppnar positionen och betalar två procent av positionens värde som säkerhet: 0,02 × 1 077 560 kronor = 21 551 kronor.
Några dagar senare har euro/kronor stigit till 10,8576/10,8616. Warren bestämmer sig för att inte riskera större förluster och stänger därför sin position genom att köpa ett kontrakt till 10,8616.
Warren räknar ut sin bruttoförlust:
- Öppningstransaktion: 100 000 euro × 10,7756 = 1 077 560 kronor.
- Stängningstransaktion: 100 000 euro × 10,8616 = 1 086 160 kronor.
- Bruttoförlust: 1 086 160 − 1 077 560 = 8 600 kronor.
Warren redovisar en förlust på 8 600 kronor i sin deklaration, bilaga K4 avsnitt C.
Så redovisar du utländsk valuta i deklarationen
Du ska redovisa din avyttring i bilaga K4.
- Valuta och marknadsnoterade fordringar i utländsk valuta redovisar du i avsnitt C.
- Onoterade fordringar i utländsk valuta redovisar du i avsnitt D. Om du gör en förlust som beror på valutakursförändring ska du redovisa den i avsnitt C.
I rättslig vägledning finns exempel på hur du räknar för att dela upp en förlust i valutakursförlust och kreditförlust.
Så lämnar du in bilaga K4 digitalt
Lämna bilaga K4 i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 och signera med e-legitimation.
I e-tjänsten får du:
- hjälp med beräkningar
- hjälp att föra över belopp till deklarationen
- din skatt uträknad direkt.
Så beskattas utländsk valuta
Det här gäller för marknadsnoterade fordringar och valuta:
- Vinst beskattas till 100 procent.
- Förlust får kvittas till 100 procent mot andra inkomster av kapital.
Det här gäller för onoterade fordringar:
- Vinst beskattas till 100 procent.
- Den del av en förlust som beror på förändring av fordrans värde får kvittas till 70 procent mot andra inkomster av kapital och den del som beror på valutakursförändringen med 100 procent.
Dina vinster och förluster är inte ifyllda i deklarationen
Även om du får kontrolluppgift på dina avyttringar är uppgifterna inte ifyllda i din inkomstdeklaration. Du måste själv redovisa dina kapitalvinster och kapitalförluster på blankett K4.
Om du inte har fått kontrolluppgift ska du ändå redovisa dina kapitalvinster och kapitalförluster.
Kontrolluppgifter
Värdepappersinstitut och andra aktörer ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket när du:
- avyttrar värdepapper
- avslutar options- eller terminsaffärer
- handlar med utländsk valuta.
Handel med utländsk valuta räknas som handel med en utländsk fordringsrätt.
Utländska företag lämnar kontrolluppgifter om de:
- har filial i Sverige
- bedriver gränsöverskridande verksamhet här.
Den som förmedlar betalningar till och från Sverige på mer än 150 000 kronor ska också lämna kontrolluppgift.