På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Svar på vanliga frågor

VisaValt område:
  
  • Hur ändrar jag adress för ett dödsbo?
    Året efter dödsfallet ska deklaration lämnas för den avlidne. Om dödsboet ska ha en annan adress än den som var aktuell vid dödsfallet behöver den nya adressen anmälas till Skatteverket. Anmälan ska göras av dödsbodelägare, bouppteckningsförrättare eller begravningsbyrå, och lämnas skriftligen till Skatteverket i ett vanligt brev som ska vara undertecknat. Anmälan ska inte göras på blanketterna SKV 7844 eller 7845 eller via e-post. Skicka brev och blanketterAdresser för dödsbon aviseras inte ut i samhället på samma sätt som folkbokföringsadresser och särskilda postadresser, utan är till för att deklaration m.m. från Skatteverket ska komma till rätt adress. Om dödsboadressen behöver meddelas till annan än Skatteverket måste detta därför göras särskilt av dödsboet.
  • Vad innebär bestyrkt kopia?
    Bestyrkt kopia betyder att fotokopia har tagits av originalet, där det står att kopian överensstämmer med originalet med namnunderskrift eller signatur.
  • Vad är en bouppteckning?
    En bouppteckning är en uppteckning av den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen är en legitimationshandling för dödsbodelägarna och är också en offentlig handling.I bouppteckningen ska det framgå vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och  testamentariska arvingar. Var den avlidna personen gift ingår också den efterlevandes tillgångar och skulder. Samboegendom ska också anges i bouppteckningen om sambon begär bodelning.
  • Vart ska jag skicka bouppteckningen?
    Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket. Det finns tre kontor som handlägger bouppteckningar beroende på var den avlidna personen var folkbokförd.
  • Jag har hört att man i stället för bouppteckning kan lämna en dödsboanmälan. Vad är det och när kan den lämnas?
    Under vissa förutsättningar kan en dödsboanmälan från socialnämnden ersätta en bouppteckningshandling. Så är fallet om det inte finns någon fastighet eller tomträtt i dödsboet och om tillgångarna inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet. Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska den avlidnes andel i det gemensamma giftorättsgodset beaktas. Kontakta socialnämnden i den kommun där den avlidne var bosatt.
  • Vad är arvskifte?
    Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga delägare i ett dödsbo. När någon avlidit ska dödsboets eventuella skulder betalas och ibland en bodelning göras. Ett arvskifte innebär att de tillgångar som återstår därefter delas ut mellan delägarna i dödsboet. Efter att en eventuell bodelning har gjorts och alla skulder är betalda kan tillgångarna i dödsboet delas ut mellan dödsbodelägarna. Samtliga delägare ska underteckna en handling som visar att ett arvskifte har ägt rum. Skatteverket får inte hjälpa till med arvskiften.
  • Ska alla handlingar sändas in till Skatteverket i bestyrkt kopia?
    Du skickar följande till Skatteverket:
    • själva bouppteckningen i original
    • en kopia av bouppteckningen där en sida är bestyrkt, t.ex. första eller sista sidan (Skatteverket behåller och arkiverar kopian)
    • bestyrkta kopior eller original av testamenten, kallelsebevis (till bouppteckningsförrättningen), arvsavståenden och liknande
    • fullmakt i original (om det finns en fullmakt).

  • Vad är en ingivare?
    En ingivare sköter kontakten mellan dödsboet och Skatteverket. Det är till ingivaren Skatteverket vänder sig för att begära kompletteringar av bouppteckningen eller fråga något om den. När bouppteckningen är registrerad skickar Skatteverket originalet till ingivaren.
  • Varför ska släktskap anges i bouppteckningen?
    För att Skatteverket ska kunna kontrollera att rätt personer har kallats till bouppteckningsförrättningen måste det stå klart vilket släktskap som fanns mellan den avlidne och dem som kallats till förrättningen. Om den avlidne var gift ska det framgå om han eller hon har gemensamma barn med den efterlevande makan.
  • Hur värderas tillgångarna?
    Så här värderas dödsboets tillgångar:
    • Fastigheter, tomträtter och andra byggnader på ofri grund värderas till sitt taxeringsvärde. Om taxeringsvärdet är 0 värderas de dock till sitt marknadsvärde. Ange i bouppteckningen om det är marknadsvärde eller taxeringsvärde samt vilket taxeringsår uppgiften kommer ifrån.  
    • Företagsförmögenheter värderas till sitt substansvärde.
    • Övrig egendom värderas till sitt marknadsvärde.

  • När ska det finnas en fullmakt?
    Om du är kallad till en bouppteckningsförrättning men inte kan vara med, kan du skicka ett ombud i ditt ställe. Ombudet måste ha en fullmakt. Av den ska det framgå att du ger ombudet fullmakt att företräda och bevaka din rätt vid bouppteckningsförrättningen.

    Fullmakten ska skickas in tillsammans med bouppteckningen i ett original och en bestyrkt kopia. Skatteverket behåller kopian.


  • Vad ska ett kallelsebrev innehålla?
    Ett kallelsebrev ska innehålla information om vilken person en bouppteckningsförrättning gäller samt datum, tid och plats för förrättningen. Det är lämpligt att det står att det inte är nödvändigt att komma till förrättningen. Den kan ändå äga rum.
  • När ska det finnas ett kallelsebevis?
    Ett kallelsebevis är ett bevis på att någon har blivit kallad till en bouppteckningsförrättning. Det är viktigt att dödsboet kan visa upp kallelsebeviset om personen inte kan närvara själv eller via ett ombud.

    Ett kallelsebevis kan vara postens kvitto på ett rekommenderat kallelsebrev eller en handling där personen i fråga intygar att han eller hon har blivit kallad till förrättningen i god tid.

    Ett kallelsebevis kan inte vara en kopia på ett kallelsebrev.
     
    Kallelser till bouppteckningsförrättningar ska skickas ut i god tid före förrättningen, minst två veckor till personer som bor i Sverige och minst fyra veckor till personer som bor utomlands.


  • Vad är det för skillnad mellan en dödsbodelägare och en efterarvinge?
    Dödsbodelägare kallas man om man har omedelbar rätt till arv eller bodelning i det aktuella dödsboet. Dödsbodelägaren kan vara legal arvinge eller universell testamentstagare.
     
    Efterarvinge kallas man om man har rätt till arv först efter att dödsbodelägaren har avlidit.
     
    Om det finns rätt till efterarv efter en tidigare avliden person blir efterarvingen i den tidigare avlidnes dödsbo delägare i dödsboet efter den nu avlidne. Om efterarvingen har hunnit avlida träder dennes arvingar i stället etc.
  • Varför är en tidigare avliden makas eller makes bouppteckning viktig?
    Finns tidigare maka eller make ska en kopia av hennes eller hans registrerade bouppteckning skickas med. I en tidigare avliden makas eller makes bouppteckning kan det finnas ett testamente eller andra uppgifter som är viktiga för den efterlevande makans eller makens bouppteckning. Den tidigare avlidne makans eller makens bouppteckning visar också vem som är efterarvinge till den först avlidne makan eller maken.
     
    Slutligen kan den tidigare avlidne makans eller makens bouppteckning vara viktig vid ett arvskifte, för att det ska gå att bestämma hur stor andel av kvarlåtenskapen varje delägare ska få.

  • Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättningen?
    Om det finns en efterlevande maka, make, sambo eller registrerad partner ska hon eller han alltid kallas till förrättningen. Dessutom ska följande personer kallas:
    • legala arvingar  (till exempel föräldrar, syskon, syskonbarn)
    • eventuella universella testamentstagare (en person som får ärva i testamentet)
    • legala efterarvingar  (till exempel barn och barnbarn. Om dessa saknas är det föräldrar, syskon eller syskonbarn)
    • eventuella testamentariska efterarvingar (en arvinge som genom testamentet får en lott som en annan testamentstagare tidigare haft)
    • efterarvingar till en eventuell tidigare avliden maka eller make (till exempel särkullbarn, föräldrar eller syskon).

  • Vilka kan inte vara förrättningsmän?
    Dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa kan inte vara förrättningsmän. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan inte heller vara förrättningsman.
  • Vem ska vara bouppgivare?
    Den eller de ska vara bouppgivare som har hand om egendomen eller bäst känner till boet.
  • Vad är en förrättningsdag?
    Förrättningsdagen är den dag då dödsbodelägarna och andra som ska vara kallade till bouppteckningsförrättningen träffas tillsammans med förrättningsmännen och går igenom boets tillgångar och skulder.

    Håller förrättningen på i flera dagar är det den sista dagen som alla ska vara kallade till. Det är denna förrättningsdag som ska antecknas i bouppteckningen. Man får bara anteckna en förrättningsdag.


  • Kan man göra en bouppteckning själv?
    En bouppteckning kan göras av en privatperson så länge den som utför bouppteckningen (så kallad förrättningsman) inte är dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dessa. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan inte heller vara förrättningsman. Bouppteckningen kan göras privat, oavsett dödsboets storlek.Det ska alltid finnas två kunniga och trovärdiga förrättningsmän som intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. En bouppteckning kan dock vara komplicerad. I många fall kan det därför vara lämpligt att ta kontakt med en sakkunnig, till exempel en bank eller en begravnings-, jurist- eller advokatbyrå.
  • Vad används bouppteckningen till när den är registrerad?
    En registrerad bouppteckning
    • fungerar som legitimationshandling för dödsboet (visar vem som har rätt att företräda dödsboet i förhållande till tredje man)
    • krävs för att avsluta den avlidnes konton på banken
    • krävs för att en ny ägare ska kunna få lagfart på den avlidnes fastighet.

Bouppteckning, svar på vanliga frågor
Skatteverket

Till toppen