Om du har sålt en permanentbostad med vinst 2023 och förvärvar en ny bostad kan du i vissa fall skjuta upp beskattningen av hela eller delar av vinsten vid deklarationen 2024. Då räknar du ut ett uppskovsbelopp i denna bilaga för Försäljning av privatbostad (K5). Beroende på när du skaffar den nya bostaden och flyttar in i denna, får du ett preliminärt eller slutligt uppskov. Kan du inte få uppskov med hela vinsten beskattas återstående del. Ett preliminärt uppskov varar bara ett år. Du måste så begära slutligt uppskov i bilaga K2 i deklarationen nästa år, 2025. Om du har sålt din bostad på grund av betydande samhällsförlyttning kan du begära ett förlängt preliminärt uppskov i sju (7) år efter försäljningsåret.
Om du inte kan få, eller vill ha slutligt uppskov med samma belopp som det preliminära, återförs hela eller delar av det preliminära uppskovet till beskattning vid deklarationen nästa år.
Eftersom du har fyllt i och uppfyllt bosättningskraven i avsnittet Allmänna uppgifter i denna bilaga har du fått tillgång till detta avsnitt och kan söka preliminärt eller slutligt uppskov. Uppfyller man inte bosättningskraven är detta avsnitt inte tillgängligt (utgråat) i avsnittet Översikt i denna bilaga.
Det som har betydelse för uppskovsbeloppets storlek, eller om du kan få något uppskov alls, är
• försäljningspriset för den sålda, och inköpspriset för den nya bostaden, eller
• om det uträknade uppskovsbeloppet understiger den nedre gränsen för uppskov
Uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning allra senast när du säljer den nya bostaden. Det finns situationer när uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning utan att det har skett en försäljning.
Avdrag för uppskovsbelopp – slutligt eller preliminärt
Du börjar med att ange om du inte vill ha uppskov, om du vill ha preliminärt uppskov eller slutligt uppskov.
Om du väljer slutligt uppskov ska du ange om den nya bostaden är småhus/ägarlägenhet, bostadsrätt eller motsvarande utomlands.
Den andel av hela bostadsrätten som du ägde innan försäljningen, i procent
Om du har sålt din bostad och skrivit på köpekontraktet den 1 juli 2021 eller senare får ditt preliminära eller slutliga uppskovsbelopp inte överstiga din andel av takbeloppet. Här fyller du i den andel av hela bostadsrätten som du ägde direkt innan du sålde. Observera att det kan vara en annan andel än den du har fyllt i överst i avsnittet Beräkna försäljning av oäkta bostadsrätt (Den andel av hela bostadsrätten som du har sålt, i procent).
Exempel: Du äger 50 procent innan försäljningen och säljer 25 procent. Då fyller du i att du har sålt 25 procent vid Den andel av hela bostadsrätten som du har sålt, i procent) i avsnittet Beräkna försäljning av oäkta bostadsrätt. Här i avsnittet för Uppskov fyller du i 50 procent vid Den andel av hela bostadsrätten som du ägde innan försäljningen, i procent.
När du klickat på ”Spara” beräknas din del av takbeloppet som innebär att du inte i något fall kan få ett högre uppskovsbelopp än 3 000 000 kronor. Gränsen gäller både för slutliga och preliminära uppskovsbelopp. Har du inte ägt hela den sålda bostaden är din övre gräns 3 000 000 kronor multiplicerat med din ägarandel av den sålda bostaden. Har du exempelvis ägt hälften av en fastighet är din andel av takbeloppet 1 500 000 kronor
(3 000 000 kronor x 50 procent)
Du ska söka preliminärt uppskov om du inte har köpt och skrivit på köpekontraktet för den nya bostaden senast den 31 december samma år som du säljer din bostad, har sålt ursprungsbostaden och köpt en ny bostad senast under samma år, men inte flyttat in senast den 2 maj året efter försäljningsåret, har sålt ursprungsbostaden och köpt en fastighet som ersättningsbostad senast under samma år, och har för avsikt att lägga ner utgifter för ny-, till- eller ombyggnad mellan 2 maj året efter, och 2 maj andra året efter försäljningsåret.
Det innebär att om du har sålt en bostad under 2023 men inte köpt en ny bostad senast den 31 december 2023, eller köpt en ny bostad 2022 eller 2023 men inte flyttat in i denna senast den 2 maj 2024, ska du söka ett preliminärt uppskov i deklarationen 2024. Det får du också om du har sålt 2023 och har köpt en ny bostad som är en fastighet (till exempel en tomt) och lägger ner utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden den 2 maj 2023–2 maj 2024.
Till detta avsnitt överförs den beräknade vinsten i avsnittet ”Beräkna vinst och förlust” och avdrag för preliminärt uppskovsbelopp räknas ut automatiskt. Avdrag för preliminärt uppskovsbelopp är det lägsta beloppet av den vinst som beräknats från bilaga för försäljning av privatbostad (K5/K6) x din andel i procent av den sålda bostaden. I anslutning till denna uppgift kan du klicka på ”Visa mer information” för att se hur ditt preliminära uppskov har beräknats.
Din andel av takbeloppet och ditt uppskovsbelopp är det lägsta beloppet av vinsten vid p. 11 från avsnittet Beräkna försäljning av oäkta bostadsrätt från och din andel av takbeloppet i Uppskovs-avsnittet.
När du klickat på ”Spara” beräknas din del av takbeloppet som innebär att du inte i något fall kan få ett högre uppskovsbelopp än 3 000 000 kronor. Har du inte ägt hela den sålda bostaden är din övre gräns 3 000 000 kronor multiplicerat med din ägarandel av den sålda bostaden. Har du exempelvis ägt hälften av en fastighet är din andel av takbeloppet 1 500 000 kronor (3 000 000 kronor x 50 procent)
Nästa års deklaration – Slutligt uppskov efter ett preliminärt uppskov
Ett preliminärt uppskov varar bara ett år. Har du fått ett preliminärt uppskov ska detta omvandlas, helt eller delvis, till ett slutligt uppskov i nästa års deklaration. Du har rätt att ångra dig om du inte längre vill ha något uppskov. Då återför du hela det preliminära uppskovsbeloppet till beskattning i stället för att omvandla det till ett slutligt uppskovsbelopp. För att få ett slutligt uppskov efter ett preliminärt måste du köpa en ny bostad och skriva på köpekontraktet senast den 31 december året efter försäljningsåret, och flytta in i den nya bostaden senast den 2 maj andra året efter försäljningsåret. Gör du inte det så måste du återföra hela uppskovsbeloppet till beskattning i deklarationen som lämnas andra året efter försäljningsåret.
Om du söker preliminärt uppskov i årets deklaration, måste du därför i nästa års deklaration välja om du vill söka slutligt uppskov eller enbart återföra uppskovet till beskattning.
För att kunna få slutligt uppskov i deklarationen 2025 krävs det att du köpt en ersättningsbostad (småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt) senast 31 december 2024. Du ska även ha bosatt dig där senast 2 maj 2025. Om du då inte uppfyller villkoren för att få slutligt uppskov måste du återföra ditt preliminära uppskov till beskattning.
Preliminärt uppskov på grund av betydande samhällsförflyttning
Om du inte har köpt en ny bostad vid slutet av det år som du sålt den gamla bostaden kan du begära preliminärt uppskov. Det gör du det år du deklarerar försäljningen, det vill säga året efter att du sålde din bostad. Har du sålt din bostad på grund av betydande samhällsförflyttning kan du få ett förlängt preliminärt uppskov. Då gäller inte som vid preliminärt uppskov att du redan året efter försäljning måste omvandla det preliminära uppskovet till ett slutligt uppskov eller återföra det preliminära uppskovet till beskattning. Om du sålt din bostad på grund av betydande samhällsförflyttning under åren 2017-2027 har du rätt att behålla det preliminära uppskovet längre. Du kan skaffa en ny bostad senast sjunde året efter det år du sålde. Du måste flytta in i bostaden senast den 2 maj året efter det år du köpte den nya bostaden. Med betydande samhällsförflyttning menas till exempel den förflyttning av bostäder och infrastruktur som pågår i Kiruna och Gällivare kommuner på grund av de deformationer i marken som orsakas av gruvdriften som bedrivs där.
Uppskovsbeloppet
För att du ska kunna få avdrag med uppskovsbelopp får inte ditt uppskovsbelopp vara lägre än 50 000 kr. Vid expropriation, flygbuller, eller om du har tvingats sälja räcker det att uppskovsbeloppet är 10 000 kronor. Beloppen 50 000/10 000 kronor gäller varje delägare (säljare) för sig. Har du räknat ut ett uppskovsbelopp som är lägre än 50 000 kronor kan du alltså normalt inte få något uppskov.
Den sålda bostaden
Det ställs två krav på den sålda bostaden (ursprungsbostaden). Dels ska den vara ett småhus eller en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som är privatbostad, dels ska den ha uppfyllt villkoren för att ha varit permanentbostad. Du måste ha sålt ett småhus eller en ägarlägenhet i Sverige eller övriga EES-området som är en privatbostad för att kunna få uppskov.
För att läsa mer om vad som räknas som privatbostad se avsnittet "Allmänna uppgifter".
Permanentbostad
Den sålda bostaden (huset eller lägenheten) måste ha varit din (säljarens) permanentbostad. Med permanentbostad menas här att säljaren ska ha bott i bostaden antingen:
Bosättningstiden räknas fram till försäljningen, det vill säga fram till dagen då du och köparen skriver på köpekontraktet. Bor du kvar efter kontraktsdagen fram till köparens tillträdesdag, får du inte räkna denna tid som bosättningstid. Det här innebär att du inte kan få uppskov om du har använt huset/lägenheten som fritidsbostad, utan det ska vara en bostad där du varit, eller rätteligen borde ha varit, folkbokförd.
Om du inte uppfyller något av dessa två krav på bosättning finns det ytterligare en möjlighet att bostaden ska kunna anses som en permanentbostad. Har du köpt en ny bostad innan du sålde huset/lägenheten, kan bosättningstiden bedömas vid den tidpunkt när du skriver på kontraktet för den nya bostaden. Har du bott minst ett år omedelbart före, eller minst tre av de senaste fem åren före köpet av den nya bostaden, kan den vara en permanentbostad.
För att få möjlighet att söka uppskov och därmed uppfyllt bosättningskraven har du redan i avsnittet Allmänna uppgifter fyllt i ett av bosättningskraven:
Uppgifter om den nya bostaden (ersättningsbostaden)
Den nya bostaden (ersättningsbostaden) måste uppfylla vissa krav för att man ska kunna få uppskov med vinsten på den sålda bostaden (ursprungsbostaden).
Du måste förvärva en bostad i Sverige eller övriga EES-området och bosätta dig i denna för att få uppskov. Med förvärv menas köp, men det kan också vara arv, gåva och bodelning under förutsättning att förvärvet görs mot en ersättning, till exempel en skifteslikvid. Skulle du ha förvärvat flera nya bostäder som var och en kan vara din ersättningsbostad, kan du välja fritt bland dessa bostäder
Din ersättningsbostad ska vara något av följande:
Bostaden ska vara av detta slag vid den tidpunkt då köpekontraktet skrivs på.
Bostadsrätt
En bostadsrätt kan vara ersättningsbostad om den vid förvärvet är en bostad i ett privatbostadsföretag. Även en nyproducerad bostadsrätt, som inte är bostad i ett privatbostadsföretag vid förvärvet, kan vara ersättningsbostad.
Ett privatbostadsföretag är en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag där verksamheten till klart övervägande del består i att tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen/bolaget åt medlemmarna eller delägarna. Hyr bostadsföretaget ut lokaler har det betydelse för bedömningen av om bostadsföretaget är ett privatbostadsföretag eller inte. Bostadsföretaget måste vara ett privatbostadsföretag, och inte ett så kallat oäkta bostadsföretag, när köpekontraktet för bostadsrätten skrivs på. En nyproducerad bostadsrätt kan också vara ersättningsbostad, men då måste nybyggnationen ha pågått i sådan omfattning att arbetet kan bedömas som en byggnad under uppförande.
Bostad i Sverige eller i annat land inom EES-området kan vara ersättningsbostad. En bostad utanför EES-området kan inte vara ersättningsbostad. En ny bostad inom övriga EES-området måste motsvara en sådan bostad som kan vara ersättningsbostad i Sverige för att du ska få uppskov.
Vilka länder ingår i EES-området?
Småhus och ägarlägenhet
En fastighet kan vara ersättningsbostad om den vid förvärvet är
Vid fastighetstaxeringen avgörs om en fastighet ska betecknas som småhus. Med småhus menas en- och tvåfamiljshus, t.ex. villa, radhus, fritidshus. Ett småhus kan ligga på husägarens egen mark, på mark med tomträtt (småhusenhet) eller på annans mark (hus på ofri grund). Från och med den 1 maj 2009 kan man äga en ägarlägenhetsfastighet. En ägarlägenhetsfastighet är en tredimensionell fastighet (en fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt) som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet. Vid fastighetstaxeringen betecknas själva lägenheten som ägarlägenhet om lägenheten är inrättad som bostad åt en enda familj.
Småhus på lantbruk. En- och tvåfamiljshus med tillhörande tomtmark på lantbruk, t.ex. mangårdsbyggnader, räknas som småhus om de används som bostad för ägaren eller närstående. Hus som ligger på lantbruk och som är inrättade för bostad åt tre till tio familjer kan vid fastighetstaxering betecknas som småhus, men sådana hus kan inte vara privatbostad.
Hus eller ägarlägenhet som har byggts om. Om en fastighet, som vid fastighetstaxeringen inte betecknats som småhus eller ägarlägenhet, har byggts om och inrättats som bostad åt en eller två familjer ska den vid inkomsttaxeringen behandlas som småhus/ägarlägenhet. Det är den faktiska beskaffenheten som bestämmer hur fastigheten ska beskattas vid inkomsttaxeringen.
Småhus eller ägarlägenhet utomlands. För småhus eller ägarlägenhet utomlands gäller samma regler som för småhus/ägarlägenhet i Sverige.
Ny bostad utomlands
Det är möjligt att göra avdrag för uppskovsbelopp även vid köp av ny bostad utanför Sverige. Bostaden måste dock ligga inom EES-området. Det är t.ex. inte möjligt att göra avdrag för uppskovsbelopp om man har köpt en ny bostad i Thailand.
Den nya bostaden utomlands måste uppfylla samma krav som de svenska bostäderna, dvs. vara ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt.
Om din ersättningsbostad ligger utomlands ska du ange i vilket land samt bostadens adress.
Den som får avdrag för uppskovsbelopp för en bostad utomlands ska därefter årligen lämna in uppgifter till Skatteverket om statusen för den nya bostaden. I denna e-tjänst finns det möjlighet att göra detta i bilagan "Slutligt uppskov, uppgift om eller återföring av uppskovsbelopp, (K2)".
Fastighetens beteckning
Om den nya bostaden är småhus eller en ägarlägenhet ska du fylla i fastighetens beteckning, den framgår av köpekontraktet. Om Skatteverket har uppgift om att du någon gång under inkomståret ägt ett eller flera småhus visas fastighetsbeteckningen för samtliga småhus i en nedfällbar lista där du kan välja rätt beteckning. Om den fastighet du ska redovisa inte finns med i listan måste du själv skriva in beteckningen i fältet annan fastighet.
Bostadsrättsföreningens organisationsnummer, namn, och lägenhetsbeteckning
Om den nya bostaden är en bostadsrätt ska du fylla i bostadsrättsföreningens organisationsnummer, därefter kan du klicka på ”Hämta”, så fyller systemet i uppgiften om bostadsrättsföreningens namn. Om den nya bostadsrätten finns i Sverige så är organisationsnummer en obligatorisk uppgift som måste fyllas i. Därefter fyller du i uppgift om lägenhetens beteckning hos bostadsrättsföreningen.
Inköpsdatum enligt köpekontrakt
I rutan inköpsdatum enligt köpekontrakt ska du ange det datum då du köpte bostaden, detta framgår av köpekontraktet.
Den nya bostaden måste ha förvärvats
Tiden räknas här i kalenderår. Har du sålt år 2023 ska den nya bostaden alltså förvärvas den 1 januari 2022–31 december 2024.
Gammal fastighet
En fastighet (småhus, fritidshus eller tomtmark för småhus) som förvärvats tidigare än året före försäljningsåret kan också vara en ersättningsbostad. Då måste du utföra ny-, till eller ombyggnad på fastigheten mellan den 1 januari året före försäljningen och till den 2 maj andra året efter försäljningen. En sådan fastighet anses alltid vara köpt den 1 januari året före försäljningsåret. Har du sålt under 2022 ska du alltså ha utfört arbeten mellan den 1 januari 2022 och 2 maj 2025.
Datum för bosättning
I rutan datum för bosättning anger du det datum då du bosatte dig i den nya bostaden.
Du måste ha flyttat in i den nya bostaden (ersättningsbostaden) senast den 2 maj andra året efter försäljningsåret. Har du sålt 2023 måste du alltså flytta in senast den 2 maj 2025.
Obs! En fritidsbostad, t.ex. sommarstuga, kan normalt inte vara ersättningsbostad.
Flera ersättningsbostäder
Om du förvärvat flera nya bostäder, som var och en uppfyller kraven för att vara en ersättningsbostad, kan du fritt välja vilken som ska vara din ersättningsbostad när du gör avdrag för uppskovsbelopp.
Din ägarandel i procent
Här ska du an fylla i din andel i procent. Äger du hela bostaden så fyller du i hundra (100) procent, om du endast äger en del av bostaden fyller du i hur stor andel du äger.
Din del av inköpspriset, lagfartskostnad m.m. / Din del av inköpspriset minus inre reparationsfond
Du ska fylla i priset du köpte den nya bostaden för. Beloppet finns på köpekontraktet. Om den nya bostaden är ett småhus eller en ägarlägenhet lägger du också till kostnad för lagfart, pantbrev m.m. Om den nya bostaden är bostadsrätt ska eventuell inre reparationsfond vid köpet inte räknas med. Det är din del av inköpspriset för den nya bostaden som du äger som du ska fylla i.
Inköpspriset för den nya bostaden måste vara minst lika högt som försäljningspriset för den sålda bostaden . Är inköpspriset för den nya bostaden lägre, får du inte uppskov med hela vinsten. Om den nya bostaden är ett småhus på lantbruk, får du som inköpspris endast räkna med den del av inköpspriset för fastigheten som hör till småhuset med mark. Denna fördelning kan du vanligtvis göra med hjälp av fastighetens taxeringsvärde.
Inköpspriset för en bostad som har förvärvats genom arv, gåva, bodelning och liknande är den skiftes- eller bodelningslikvid som du har betalat. Det kan också vara annan ersättning, till exempel övertagna lån. Inköpspriset för en nyproducerad bostadsrätt är den insats och den upplåtelseavgift som har betalats till bostadsföretaget.
Om din nya bostad är ett småhus på ett lantbruk får du bara räkna med den delen av inköpspriset som hör till småhuset med tillhörande tomtmark. Denna del kan du normalt räkna ut med hjälp att fastighetens taxeringsvärde och däri ingående värden för huset och tomtmarken.
Är din nya bostad en fastighet som du har förvärvat tidigare än den 1 januari året före försäljningsåret,
”gammal fastighet”, får du enbart räkna med utgifter för ny-, till- och ombyggnad som du har mellan den 1 januari året före försäljningsåret och den 2 maj andra året efter försäljningsåret. Inköpspriset för fastigheten (till exempel tomten) får i detta fall inte räknas med.
Din del av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad
Om ersättningsbostaden är ett småhus eller en ägarlägenhet har du möjlighet att lägga till utgifter för ny-, till- eller ombyggnad. Har du haft sådana utgifter för den nya bostaden lägger du till den summan i fältet "Utgifter för ny-, till och ombyggnad". Du ska ha haft utgifterna för sådana åtgärder senast den 2 maj andra året efter för säljningen av den tidigare bostaden. Observera att du inte får räkna med kostnader för reparationer och underhåll, t.ex. tapetsering eller ommålning av den nya bostaden. Om ersättningsbostaden är en bostadsrätt kan du inte fylla i denna ruta.
Om du har fått eller ansökt om skattereduktion för Rotarbete utfört den 8 december 2008 och senare får du inte ta med den del av utgiften för till- och ombyggnad som motsvaras av skattereduktionen.
Ditt totala inköpspris
Här beräknas och presenteras det totala inköpspriset, inköpspris plus utgifter för ny- till eller ombyggnad. I det totala inköpspriset ingår:
Inköpspriset för den nya bostaden ska ökas med utgifter för:
När du har klickat på ”Spara” beräknas och presenteras din andel av inköpspriset i kronor, det totala inköpspriset multiplicerat med din ägarandel i procent.
Min nya bostad finns utomlands
Om din nya bostad finns utomlands ska du kryssa i rutan för att fylla i kompletterande uppgifter, som boendeformens beteckning i det land som bostaden finns, EES-land och den nya bostadens gatuadress och postadress.
Om du har köpt en ny bostad som är billigare än den sålda bostaden visas detta avsnitt.
Har du köpt en ny bostad som är billigare än den sålda bostaden beräknas uppskovet enligt den så kallade kvoteringsregeln, vilket innebär ett högre uppskovsbelopp än tidigare.
Slutligt uppskov beräknas på följande sätt:
Din andel av vinsten från avsnittet Beräkna vinst eller förlust (inklusive eventuellt återfört uppskovsbelopp)
x din andel av inköpspriset för den nya bostaden
÷ din andel av försäljningspriset för den sålda bostaden minus försäljningsutgifter
= Slutligt uppskovsbelopp är det lägsta beloppet av antingen:
När du klickat på "Spara" beräknas Slutligt uppskovsbelopp som är det högsta möjliga uppskov du kan få utifrån de uppgifter du fyllt i enligt kvoteringsregeln, det lägsta av kvoteringsregeln eller din andel av takbeloppet. Slutligt uppskovsbelopp överförs automatiskt till rutan "Avdrag för slutligt uppskovsbelopp" i avsnittet "Beräkna vinst och förlust".
Om du inte vill ha uppskov med hela beloppet är det även i avsnittet ”Beräkna vinst eller förlust” som du kan fylla i ett lägre belopp. Då kryssar du i rutan ”Jag vill ange ett mindre belopp i Avdrag för slutligt uppskovsbelopp” för att öppna rutan och fylla i ett nytt lägre belopp vid Avdrag för slutligt uppskovsbelopp. I ledtexten vid Avdrag för slutligt uppskovsbelopp visas maximalt uppskovsbelopp.
Observera att det slutliga uppskovsbeloppet dock måste uppgå till minst 50 000 kr (eller 10 000 kr vid tvångsförsäljning). Om det slutliga uppskovet är lägre än vinsten vid försäljningen beräknas en kvarvarande vinst som förs över till p.7.6 i Inkomstdeklaration 1.
Klicka på "Spara" när du har fyllt i alla dina uppgifter på sidan. Då lagras uppgifterna. Om du inte klickar på "Spara" får du en fråga när du lämnar sidan.
Nästa gång du loggar in finns dina sparade uppgifter kvar och du kan fortsätta fylla i bilagan eller andra uppgifter i deklarationen.
När du fyllt i dina uppgifter och sparat klickar du på "Tillbaka". Du kommer då tillbaka till översikten för bilaga Försäljning av privatbostad. Har du inte sparat dina ändringar innan du går tillbaka så får du ett varningsmeddelande.
Hjälp för Inkomstdeklarationen 2024