Lördag 15 februari kan störningar och avbrott förekomma på Skatteverkets e-tjänster på grund av underhållsarbete.
En nyhet vid den allmänna fastighetstaxeringen 2023 var att ditt virkesförråd kan ha beräknats utifrån Skogliga grunddata i stället för som tidigare genom en beräkning av den årliga tillväxten. Skogliga grunddata tas fram genom ett gemensamt regeringsuppdrag till Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Här kan du läsa om bakgrunden till metoden.
Skatteverket arbetar löpande med att förbättra och förenkla hur taxeringsvärden tas fram. Vid utvärdering av tidigare lantbrukstaxeringar har virkesförråd varit en av de värdefaktorer som avvikit mest från verkligheten. Det kan bero på att det varit svårt för dig som fastighetsägare att ta fram uppgifter för en korrekt beräkning när det skett avverkningar och gallringar, stormfällning eller annat som påverkat skogen på din fastighet.
Ett sätt att underlätta för dig, och därmed även höja registerkvaliteten gällande virkesförråd, är att Skatteverket nu i första hand använder uppgifter om virkesförråd från Skogliga grunddata.
Här kan du läsa allmän information om vad Skogliga grunddata är och hur den tas fram.
Skogliga grunddata är rasterkartor med uppgifter om bland annat virkesförråd. Kartorna är framtagna genom en sambearbetning av laserdata från Lantmäteriet och fältdata från Riksskogstaxeringen. Kartorna ger heltäckande objektiva och jämförbara uppgifter om skogstillståndet för hela landets skogar. För skogar med medelhöjd lägre än tre meter saknas information i Skogliga grunddata.
Data tas fram inom det gemensamma regeringsuppdraget att uppdatera, utveckla och tillhandahålla Skogliga grunddata som tilldelats Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Kvaliteten i Skogliga grunddata är mycket god i normala barrdominerade skogar. Det vill säga inom den skogstyp som dominerar i Sverige. Där är kvaliteten lika bra eller något bättre än i traditionella skogsbruksplaner. Kvaliteten är god till mindre god i skogar som är mindre vanligt förekommande. Exempel på sådana är naturskogar, granplanteringar på jordbruksmark, contorta, skog på magra marker och i skogar med eftersatta röjningar med mera.
I lövdominerade skogar som laserskannats med löv på träden förekommer ofta en viss överskattning av virkesförrådet.
Laserskanningen sker löpande och det tar cirka sju år att skanna hela Sveriges skogar. Skogliga grunddata är aktuellt för den tidpunkt som laserskanningen skedde.
Uppgifterna om trädslag kommer från en sambearbetning av satellitbilder, laserdata från Lantmäteriet och fältdata från Riksskogstaxeringen. Kvaliteten är god i äldre skogar och lite sämre i ungskogar och blandskogar.
Du kan hitta mer information om Skogliga grunddata och Riksskogstaxeringen hos Skogsstyrelsen och hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Fastighetsindelningen i kartan är dagsaktuell men fastighetsgränserna har kommit till under en lång tidsperiod och är framställda med olika metoder. De gränser som syns i kartan har därför stora variationer i lägesnoggrannhet, från centimeternivå till ett medelfel på tiotals meter.
Vid fastighetstaxeringen används de digitala fastighetsgränserna som då har en viss osäkerhet i läge. För att ta hänsyn till denna osäkerhet vid beräkningarna så undantas fastigheter som har stor andel små (mindre än 0.5 hektar) eller smala skiften (bredd mindre än cirka 40 meter). Principen som gäller är att det måste finnas tillräckligt många mätvärden från Skogliga grunddata på produktiv skogsmark för att beräkningarna skall bli representativa för taxeringsenheten.
Nationella marktäckedata är en heltäckande kartering av Sveriges marktäcke. I det ingår också information om markens produktivitet som ett tilläggsskikt. Produkten är framtagen genom samverkan mellan sju myndigheter och förvaltas av Naturvårdsverket.
Produktiv skogsmark har tagits fram i enlighet med definitionerna i skogsvårdslagen med undantaget att här karteras även skog i jordbruks- och bebyggda områden som skogsmark.
Tilläggsskiktet skoglig produktivitet har producerats genom att kombinera satellitdata med information från laserskanning och annan kartdata.
Kvaliteten på produktiv skogsmark är mycket god i södra Sverige och god i landets norra delar.
Gles skog, till exempel lavrika marker med glest trädskikt, gallrad produktiv skogsmark, dikade skogar och äldre hyggen med långsam återväxt kan ibland felaktigt anges som improduktiv skogsmark. Det kan även förekomma att improduktiva skogar med ett frodigt fältskikt felaktigt kan klassas som produktiv skogsmark. Liksom i verkligheten kan kartorna ha svårt att avgöra vad som är produktiv och icke produktiv mark i gränszonerna mellan dessa.
Kartorna används för beräkningar av medelvirkesförråd på produktiv skogsmark.
Du hittar mer information om nationella marktäckedata hos Naturvårdsverket.
Här kan du läsa om hur Skatteverket kommer fram till vilken metod som ska användas för beräkning av virkesförrådet vid en ordinarie fastighetstaxering (allmän eller förenklad fastighetstaxering).
Skatteverket beräknar i första hand virkesförrådet utifrån metoden Skogliga grunddata. Det beror på en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2021. I och med detta blir taxeringen av skogsfastigheter mer likvärdig och rättvis, samtidigt som Skatteverkets register får en högre kvalitet.
Tillsammans med Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och Lantmäteriet har Skatteverket identifierat ett antal undantag. Anledningen till att undantag behöver göras är att det måste finnas tillräckligt många mätvärden från Skogliga grunddata på produktiv skogsmark för att beräkningarna ska bli representativa för taxeringsenheten. Om din fastighet undantas innebär det att virkesförrådet beräknas utifrån senast taxerat virkesförråd uppräknat med årlig tillväxtvolym:
Mer information om nationella marktäckedata finns att hitta hos Naturvårdsverket.
Du har möjlighet att ändra förifyllda uppgifter som inte stämmer. Det gör du enklast i e-tjänsten Fastighetsdeklaration, lantbruk eller genom att fylla i deklarationsblanketten.
Om du har en aktuell skogsbruksplan så kan du se arealfördelning, virkesförråd, bonitet och fördelning mellan barr- och lövträd där.
Dessa uppgifter hittar du i tjänsten Utforska i kartan som finns på Mina sidor hos Skogsstyrelsen.
Det finns en film på Skogsstyrelsens webbplats som beskriver hur du använder tjänsten Utforska i kartan.
Virkesförrådet för de flesta lantbruksfastigheter har beräknats genom Skogliga grunddata, men med vissa undantag. Du kan läsa mer om undantaget från Skogliga grunddata under rubriken ovan: Hur bestäms vilken metod som ska användas?
Nej det gör du inte. Du kan läsa mer om fastighetsskatt.
Marken på din lantbruksfastighet delas upp i ägoslagen produktiv skogsmark med eller utan avverkningsrestriktioner, skogligt impediment, betesmark, åkermark och övrig mark. Här får du information om hur du fyller i dessa delar av fastighetsdeklarationen.
Ekonomibyggnader är byggnader som är inrättade för jordbruk eller skogsbruk. Det kan till exempel vara djurstallar, logar, maskinhallar, lagerhus, magasin eller växthus.
Bostadsbyggnader på lantbruksfastigheter kallas för småhus på lantbruk. Här får du information om hur du deklarerar småhus och tomtmarker på din lantbruksfastighet.
Om din lantbruksfastighet har en del i en marksamfällighet taxeras den andelen i samma taxeringsenhet som din lantbruksfastighet. Marksamfällighet kallas också för samfälld mark.
Ett taxeringsvärde är ett samlat värde av en fastighet. Skatteverket genomför fastighetstaxering för alla lantbruksfastigheter vart tredje år.
Ett värdeområde är ett geografiskt avgränsat område som innehåller fastigheter med liknande förutsättningar. Här hittar du beskrivningar av värdeområdena för lantbruksfastigheter.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.