Information om Skogliga grunddata
En nyhet vid den allmänna fastighetstaxeringen 2023 var att ditt virkesförråd kan ha beräknats utifrån Skogliga grunddata istället för som tidigare genom en uppräkning av virkesförrådet utifrån en beräkning av den årliga tillväxten. Skogliga grunddata tas fram genom ett gemensamt regeringsuppdrag till Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vid 2026 års förenklade fastighetstaxering fortsätter Skatteverket att använda Skoglig grunddata i första hand och i andra hand uppräknas virkesförrådet utifrån den årliga tillväxten.
Bra att veta när du ska deklarera din fastighet
- Du måste kontrollera ditt virkesförråd och arealen för produktiv skogsmark. De förifyllda uppgifterna är framräknade så att de avser förhållandet den 1 januari 2026 (beskaffenhetstidpunkten).
- Om du anser att någon uppgift inte stämmer ska du ange rätt uppgift och skicka in den till Skatteverket via e-tjänsten eller pappersblanketten.
- Om du nyligen har upprättat en skogsbruksplan kan du använda uppgifterna ifrån den om de skiljer sig från de förifyllda uppgifter som du har i din deklaration eller ditt förslag till nytt taxeringsvärde.
- Om du har slutavverkat skog efter den 31 oktober 2024 behöver du minska ditt virkesförråd med den avverkade volymen om virkesförrådet beräknats utifrån Skogliga grunddata.
- Om du har gallrat din skog efter tidpunkten för laserskanningen behöver du minska ditt virkesförråd med den gallrade volymen om virkesförrådet beräknats utifrån Skogliga grunddata. Tidpunkten för när din skog är laserskannad hittar du i tjänsterna Min skogsdata och Utforska i karta via Mina sidor på skogsstyrelsen.se.
- Har ditt virkesförråd beräknats utifrån skogens årliga tillväxt sedan den senaste fastighetstaxeringen behöver du minska virkesförrådet med den volym som slutavverkats eller gallrats sedan dess.
Bakgrund till metoden för att beräkna virkesförråd utifrån Skogliga grunddata
Här kan du läsa om bakgrunden till metoden.
Skatteverket arbetar löpande med att förbättra och förenkla hur taxeringsvärden tas fram. Vid utvärdering av tidigare lantbrukstaxeringar har virkesförråd varit en av de värdefaktorer som avvikit mest från verkligheten. Det kan bero på att det varit svårt för dig som fastighetsägare att ta fram uppgifter för en korrekt beräkning när det skett avverkningar och gallringar, stormfällning eller annat som påverkat skogen på din fastighet.
Sedan 2023 använder Skatteverket i första hand Skogliga grunddata för att beräkna virkesförrådet. Anledningen till det är att registerkvaliteten förbättras och att det blir lättare för dig att deklarera.
Allmänt om Skogliga grunddata
Här kan du läsa allmän information om vad Skogliga grunddata är och hur den tas fram.
Skogliga grunddata är ett samlingsnamn för kartor som beskriver skog och mark, till exempel virkesförråd. Kartorna är framställda med digitala metoder där ingen bedömning har gjorts ute i skogen. Uppgifterna om virkesförråd är beräknade genom en sambearbetning av laserdata från Lantmäteriet och fältdata från Riksskogstaxeringen. Kartorna ger heltäckande objektiva och jämförbara uppgifter om skogstillståndet för hela landets skogar. Om skogen har en medelhöjd lägre än tre meter beräknas det inte något virkesförråd utifrån Skogliga grunddata.
Data tas fram inom det gemensamma regeringsuppdraget att uppdatera, utveckla och tillhandahålla Skogliga grunddata som tilldelats Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Kvaliteten i Skogliga grunddata är mycket god i barrdominerade skogar, det vill säga inom den skogstyp som är vanligast i Sverige. Där är kvaliteten lika bra eller något bättre än i traditionella skogsbruksplaner. Kvaliteten är god till mindre god i mindre vanligt förekommande skogar. Exempel på sådana skogar är ungskog, lövdominerade skogar, naturskogar och contorta.
Exempel på skog där det kan förekomma viss överskattning av virkesförråd är ungskogar.
Laserskanningen sker löpande och det tar cirka sju år att skanna hela Sveriges skogar. Skogliga grunddata är aktuellt för den tidpunkt som laserskanningen skedde.
För att ta fram aktuellt virkesförråd till fastighetstaxeringen skrivs virkesförrådet fram till beskaffenhetstidpunkten som vid 2026 års förenklade fastighetstaxering är den 1 januari 2026. Vid den allmänna fastighetstaxeringen 2023 skrevs virkesförrådet fram utifrån höjdtillväxt vid ett laserskanningstillfälle. Vid den förenklade fastighetstaxeringen 2026 har modellen utvecklats så att den nu tar hänsyn till höjdtillväxt mellan två laserskanningstillfällen.
Uppgifterna om trädslag är också framställda genom digitala underlag och beräknade genom en sambearbetning av satellitbilder, laserdata från Lantmäteriet och fältdata från Riksskogstaxeringen.
Du kan hitta mer information om Skogliga grunddata och Riksskogstaxeringen hos Skogsstyrelsen och hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
- Skogliga grunddata på skogsstyrelsen.se
Länk till annan webbplats. - Nationella skogliga skattningar på slu.se Länk till annan webbplats.
Produktiv skogsmark från Nationella marktäckedata
Nationella marktäckedata (NMD) är en digitalt heltäckande kartering av Sveriges marktäcke. I den ingår också information om produktiv skogsmark som har producerats genom att kombinera satellitdata med information från laserskanning och annan kartdata. Produkten är framtagen genom samverkan mellan sju myndigheter och förvaltas av Naturvårdsverket.
Kartorna används för beräkningar av medelvirkesförråd på produktiv skogsmark.
Kvaliteten på produktiv skogsmark i NMD är mycket god i södra Sverige och god i landets norra delar. Kvaliteten är god till mindre god i glesa skogar och på äldre hyggen med långsam återväxt som ibland felaktigt kan klassas som improduktiv skogsmark. Även ute på plats i skogen kan det ibland vara svårt att avgöra gränsen mellan produktiv och improduktiv skogsmark.
Du hittar mer information om nationella marktäckedata hos Naturvårdsverket.
Digitala fastighetsgränser
Fastighetsindelningen i kartan är dagsaktuell men fastighetsgränserna har kommit till under en lång tidsperiod och är framställda med olika metoder. De gränser som syns i kartan har därför variationer i lägesnoggrannhet, från centimeternivå till ett medelfel på tiotals meter.
Vid fastighetstaxeringen används de digitala fastighetsgränserna som då har en viss osäkerhet i läge. För att ta hänsyn till denna osäkerhet så undantas fastigheter som har större andel små (mindre än 0,5 hektar) eller smala skiften (bredd mindre än cirka 40 meter). Principen som gäller är att det måste finnas tillräckligt många mätvärden från Skogliga grunddata på produktiv skogsmark för att beräkningarna ska bli representativa för taxeringsenheten.
Hur bestäms vilken metod som ska användas?
Här kan du läsa om hur Skatteverket kommer fram till vilken metod som ska användas för beräkning av virkesförrådet vid en ordinarie fastighetstaxering (allmän eller förenklad fastighetstaxering).
Skatteverket beräknar i första hand virkesförrådet utifrån metoden Skogliga grunddata. Det beror på en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2021. I och med detta blir taxeringen av skogsfastigheter mer likvärdig och rättvis, samtidigt som Skatteverkets register får en högre kvalitet.
Undantag från Skogliga grunddata
- Tillsammans med Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och Lantmäteriet har Skatteverket identifierat ett antal undantag från användningen av Skogliga grunddata. Anledningen till att undantag behöver göras är att det måste finnas tillräckligt många mätvärden från Skogliga grunddata på produktiv skogsmark för att beräkningarna ska bli representativa för taxeringsenheten. I följande fall används inte Skogliga grunddata vid beräkningen av virkesförråd:
- om fastighetens gränser och/eller utbredning är oklar eller om fastigheten är under ombildning
- om fastigheten har stor andel små (mindre än 0,5 hektar) eller smala skiften (bredd mindre än cirka 40 meter)
- om virkesförrådet ändrades vid någon av de senaste särskilda fastighetstaxeringarna
- för de fastigheter som har andel i samfälld mark har inte Skogliga grunddata kunnat användas för att beräkna virkesförrådet på den samfällda marken
- om det saknas skogliga grunddata (fåtal områden med fjällnära skog)
- om det finns en stor differens mellan taxerad areal produktiv skogsmark och areal produktiv skogsmark utifrån nationella marktäckedata.
- Mer information om nationella marktäckedata finns att hitta hos Naturvårdsverket.
Frågor och svar
Jag tycker inte att uppgifterna i deklarationen verkar stämma, vad gör jag?
Du har möjlighet att ändra förifyllda uppgifter som inte stämmer. Det gör du enklast i e-tjänsten Fastighetsdeklaration, lantbruk eller genom att fylla i deklarationsblanketten.
Hur kan jag kontrollera uppgifterna om virkesförrådet på min fastighet?
Om du har en aktuell skogsbruksplan så kan du se arealfördelning, virkesförråd, bonitet och fördelning mellan barr- och lövträd där.
Var kan jag se var uppgifterna om virkesförråd kommer ifrån och datum för när min fastighet är laserskannad?
Under Information till dig på deklarationsblanketten eller förslag till nytt taxeringsvärde kan du se om ditt virkesförråd är beräknat utifrån Skogliga grunddata eller genom en beräkning av den årliga tillväxten sedan den senaste fastighetstaxeringen. Dessa uppgifter finns också i e-tjänsten för fastighetsdeklaration lantbruk.
Uppgifterna om virkesförråd och datum för laserskanning kommer från Skogliga grunddata och nationella marktäckedata, förutsatt att ditt virkesförråd har beräknats utifrån det. Dessa uppgifter hittar du genom att använda tjänsterna Min skogsdata och Utforska i karta som finns under Mina sidor hos Skogsstyrelsen.
Det finns en film på Skogsstyrelsens webbplats som beskriver hur du använder tjänsten Utforska i kartan.
Varför har inte min skog beräknats genom Skogliga grunddata?
Virkesförrådet för de flesta lantbruksfastigheter har beräknats genom Skogliga grunddata, men med vissa undantag. Du kan läsa mer om undantaget från Skogliga grunddata under rubriken ovan: Hur bestäms vilken metod som ska användas?
Varför har skogen ett lägre virkesförråd nu jämfört med föregående taxering?
Skogsskador och genomförda avverkningar, såsom gallringar och slutavverkningar, minskar virkesförrådet.
Vidare förekommer vissa skillnader i hur virkesförrådet har skrivits fram mellan de olika fastighetstaxeringarna. Vid fastighetstaxeringen 2023 skrevs virkesförrådet fram utifrån höjdtillväxt vid ett laserskanningstillfälle, men vid nuvarande taxering har modellen utvecklats så att den nu tar hänsyn till höjdtillväxt mellan två laserskanningstillfällen.
Vad gör jag om jag har avverkat min skog?
Om du anser att ditt virkesförråd inte stämmer, oavsett anledning, så ändrar du till det som du anser är rätt via e-tjänsten eller på blanketten.
Om du har slutavverkat skog efter den 31 oktober 2024 behöver du minska ditt virkesförråd med den avverkade volymen, om virkesförrådet beräknats utifrån Skogliga grunddata.
Om du har gallrat din skog efter datum för laserskanning behöver du minska ditt virkesförråd med den avverkade volymen, om virkesförrådet beräknats utifrån Skogliga grunddata. Tidpunkten för när din skog är laserskannad hittar du via Skogsstyrelsen Mina sidor genom tjänsterna Min skogsdata och Utforska i karta.
Information om omräkningsfaktorer till skogskubikmeter (m³sk) hittar du under Rättslig vägledning,
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Betalar jag fastighetsskatt på min skogsmark?
Nej det gör du inte. Du kan läsa mer om fastighetsskatt.
Marken på din lantbruksfastighet delas upp i ägoslagen produktiv skogsmark med eller utan avverkningsrestriktioner, skogligt impediment, betesmark, åkermark och övrig mark. Här får du information om hur du fyller i dessa delar av fastighetsdeklarationen.
Ekonomibyggnader är byggnader som är inrättade för jordbruk eller skogsbruk. Det kan till exempel vara djurstallar, logar, maskinhallar, lagerhus, magasin eller växthus.
Bostadsbyggnader på lantbruksfastigheter kallas för småhus på lantbruk. Här får du information om hur du deklarerar småhus och tomtmarker på din lantbruksfastighet.
Om din lantbruksfastighet har en del i en marksamfällighet taxeras den andelen i samma taxeringsenhet som din lantbruksfastighet. Marksamfällighet kallas också för samfälld mark.
Ett taxeringsvärde är ett samlat värde av en fastighet. Skatteverket genomför fastighetstaxering för alla lantbruksfastigheter vart tredje år.
Ett värdeområde är ett geografiskt avgränsat område som innehåller fastigheter med liknande förutsättningar. Här hittar du beskrivningar av värdeområdena för lantbruksfastigheter.
Kontakta oss
Viktiga datum för ditt företag
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.
Aktuellt
-
Rättsfallskommentar om resultatfördelning i riskkapitalfond
Skatteverket har publicerat en rättsfallskommentar, ”Fråga om hur resultatfördel...
-
Förnya ditt id-kort i god tid
Kontrollera att ditt nuvarande id-kort fortfarande är giltigt för att slippa onö...
-
Kom ihåg att betala din kvarskatt
Snart är det dags att betala in kvarskatten för dig som fick ditt slutskattebesk...
Tillsammans gör vi samhället möjligt