På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande kan det vara problem med att logga in på Mina sidor.

Logotyp, till startsidan

Räkna ut ditt omkostnadsbelopp

När du säljer eller löser in värdepapper, till exempel om du säljer aktier, ska du redovisa försäljningen i din deklaration. Du behöver därför räkna ut och fylla i ett omkostnadsbelopp för din försäljning.

Deklarera i e-tjänsten

I e-tjänsten får du

  • förifyllda uppgifter i din K4-bilaga
  • hjälp att beräkna omkostnads-beloppet
  • automatiska uträkningar och överföringar

Våra e-tjänster

Omkostnadsbeloppet är summan av dina anskaffningsutgifter, oftast det belopp du sammanlagt har betalat för dina värdepapper. För aktier kan det i vissa fall ha skett händelser i bolaget som gör att ditt omkostnadsbelopp blir lägre än vad du har betalat. 

Du behöver ditt försäljningspris och ditt omkostnadsbelopp när du ska räkna ut vinst eller förlust. I de flesta fall får Skatteverket kontrolluppgift på försäljningspris för värdepapper som sålts. Försäljningspriset finns då redovisat i e-tjänsten och på specifikationen till din inkomstdeklaration.

Beräkna vinst och förlust

Försäljningspris
- Omkostnadsbelopp


Vinst/Förlust

Du kan räkna ut omkostnadsbelopp på två sätt, antingen med hjälp av genomsnittsmetoden eller med hjälp av schablonmetoden.

I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 får du både hjälp med att räkna ut ditt omkostnadsbelopp och med att fylla i din K4-bilaga samtidigt som du skickar in din deklaration.

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden använder du bland annat för att räkna ut omkostnadsbeloppet om du har förvärvat, exempelvis köpt eller fått, aktier vid flera tillfällen och sålt en del under 2016.

Om du har köpt alla dina aktier i ett bolag vid ett tillfälle och sedan sålt alla vid ett tillfälle under 2016 behöver du inte göra en genomsnittsberäkning. Då använder du avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet. Information om händelser för dina aktier finns i Aktiehistorik.

» Aktiehistorik

För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från dina köp och försäljningar. En avräkningsnota är den nota som du fick av banken när du köpte värdepappret. Du måste räkna ut ett omkostnadsbelopp för varje aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier.

Gör så här:

Ta fram inköpspriset

Det hittar du på din avräkningsnota (eller i ditt depåkontoutdrag). I inköpspriset ska du även räkna in avgiften till banken, det vill säga courtaget. Inköpspris plus courtage brukar kallas ”Att betala” på avräkningsnotan.

Ta ut ett utdrag från ditt värdepappers- eller depåkonto

Ta ut ett utdrag som visar aktiviteterna på kontot mellan inköpstillfällena och din sista försäljning under 2016. Om du har ett investeringsparkonto behöver du inte redovisa kapitalvinst eller kapitalförlust.

OBS! Om du har fått aktierna i gåva, genom arv eller vid bodelning behöver du den tidigare ägarens uppgifter för att räkna ut omkostnadsbeloppet.

Ta reda på vad som hänt under tiden du ägt dina aktier

Ta reda på i fall det bolag du sålt aktier i genomfört en split, en nyemission, en avknoppning, inlösen eller något liknande innan du börjar räkna. Om du till exempel sålt aktier i ett bolag som genomfört en split någon gång så har aktierna i bolaget minskat i värde och antalet aktier blivit fler. Det behöver du veta för att räkna ut ett korrekt omkostnadsbelopp.

Mer information om nyemission, split, avknoppning och inlösen och hur dessa händelser kan påverka ditt omkostnadsbelopp hittar du i exemplet här på sidan eller under rubriken Aktier. Under rubriken Aktiehistorik kan du se om ett bolag du äger aktier i har genomgått något av detta.

Räkna ut omkostnadsbelopp för dina aktier per styck 

Börja med att räkna ut ett genomsnittligt omkostnadsbelopp för dina aktier per styck. Räkna ihop summan av dina anskaffningsutgifter inklusive courtage, alltså kostnaden för de investeringar du har gjort i bolaget samt bankavgift, tänk på att ta hänsyn till eventuella händelser i aktiehistoriken som kan ha påverkat omkostnadsbeloppet och dela sedan det i antalet aktier.

Räkna ut omkostnadsbeloppet för din försäljning

För att få fram omkostnadsbeloppet för din försäljning multiplicera du sedan beloppet med antalet sålda aktier.

Exempel

Så räknar du omkostnadsbelopp med genomsnittsmetoden

I januari 2000 köpte Anna 100 Ericsson B för 57 000 kronor.

I maj 2000 genomförde Ericsson en split (4:1) varför Anna nu istället hade 400 aktier anskaffade för 57 000 kronor. I november 2000 köpte Anna ytterligare 200 Ericsson B för 24 000 kronor. Hon har nu totalt 600 aktier.

Hösten 2002 deltog Anna i Ericssons nyemission (1:1), och förvärvade en ny aktie för varje gammal aktie till priset 3,80 kronor/aktie, det vill säga 600 x 3,80 kronor = 2 280 kronor. Hon har nu totalt 1 200 aktier.

Under 2008 gjorde Ericsson en omvänd split med villkoren S 1:5, vilket innebär att hon efter den omvända spliten har 240 st aktier.

2016 sålde Anna 100 Ericsson B för 80 kronor per aktie och erhöll därmed 8 000 kronor. Vi bortser från courtage.

Omkostnadsbeloppet för de 240 aktierna som Anna ägde innan försäljningen blir 83 280 kronor (57 000 + 24 000 + 2 280). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blir 347 kronor (83 280:240). Omkostnadsbeloppet för de sålda aktierna blir 34 700 kronor (100 st x 347 kr). Vid försäljningen gör Anna en förlust på 26 700 kronor (8 000 kr – 34 700 kr).

Anna har efter försäljningen kvar 140 aktier som har ett totalt omkostnadsbelopp på 48 580 kronor (83 280 – 34 700). Genomsnittligt omkostnadsbelopp per styck blir då 347 kronor (48 580 kr/140 st).

Så räknar du

Annas omkostnadsbelopp innan försäljning:

Första investering

57 000 kr

Andra investering

24 000 kr

Nyemission

+ 2 280 kr


Totalt

83 280 kr

Per styck (83 280 / 240)

347 kr



Annas omkostnadsbelopp för försäljningen:

Antal sålda aktier

100 st

Omkostnadsbelopp per styck

x 347 kr



34 700 kr


Schablonmetoden

Om du inte har någon uppgift på vad du köpte aktierna för kan du använda schablonmetoden. Även om du känner till det verkliga omkostnadsbeloppet kan du använda schablonmetoden. 

Du får använda metoden bland annat om du har sålt marknadsnoterade aktier eller marknadsnoterade aktieindexobligationer. Du får inte använda metoden på terminer och optioner, och inte heller på teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter som du erhållit på grund av aktieinnehav.

Denna metod innebär att du använder 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, som omkostnadsbelopp. Resterande del, det vill säga 80 procent av försäljningspriset räknas som vinst.

Observera att om dina aktier ökat i värde mer än 400 procent, så är det förmånligare att använda schablonmetoden.

Exempel

Så räknar du omkostnadsbelopp enligt schablonmetoden

Johan sålde sina 600 aktier i Handelsbanken A i maj 2016 för 105 kronor per aktie.

Johan köpte aktierna på 70-talet och saknar sin avräkningsnota. Han använder därför schablonmetoden.

Försäljningspris

(600 aktier x 105 kr) – courtage 200 kr = 62 800 kr

Omkostnadsbelopp enligt schablonmetoden

62 800 kr x 20 % = – 12 560 kr

Johans vinst blir 50 240 kronor.

Så räknar du

Försäljningspris - courtage

62 800 kr


x          20%


Omkostnadsbelopp

- 12 560 kr

Johans vinst  = 50 240 kr

Skatteverket

Till toppen