Kryptovalutor
Om du har sålt, bytt eller betalat med en kryptovaluta behöver du redovisa detta till Skatteverket i samband med att du deklarerar. Har du gjort vinst ska du betala skatt på din vinst, och om du har gjort förlust får du dra av en del av den. Kryptovaluta kallas också för kryptotillgång, virtuell valuta eller digital valuta.
Vi använder ofta bitcoin i våra exempel på sidan, men samma regler gäller för alla liknande kryptovalutor.
Informationen på den här sidan riktar sig främst till dig som är privatperson. Har du handlat med kryptovaluta i din näringsverksamhet eller bedriver utåtriktad växlingsverksamhet så hittar du mer information längre ner på sidan.
När ska jag deklarera bitcoin och andra kryptovalutor?
Du som är privatperson ska deklarera dina kryptovalutor om du till exempel har:
- sålt kryptovaluta
- bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor
- bytt en kryptovaluta mot en FIAT-valuta, till exempel USD
- betalat med kryptovaluta vid köp av en vara (till exempel ett par skor) eller en tjänst (till exempel en taxiresa)
- lånat ut kryptovaluta
- använt kryptovaluta som spelinsats.
Du redovisar detta på bilaga K4 under avsnitt D, som du lämnar in tillsammans med din inkomstdeklaration.
När ska jag inte deklarera?
Om du har förlorat kontrollen över dina kryptovalutor så medför det inte automatiskt att du har rätt till förlustavdrag. Exempel på en sådan situation kan vara att du har tappat bort din privata nyckel till en virtuell plånbok och på så sätt inte har tillgång till kryptovalutan längre.
Ett annat exempel är att du förlorat tillgången till dina kryptovalutor i samband med en hackerattack på en handelsplats. Om du har tappat bort din privata nyckel eller om du har förlorat tillgången till dina kryptovalutor i samband med en hackerattack mot handelsplatsen har du alltså inte rätt att göra förlustavdrag.
Du ska inte heller deklarera kryptovaluta vid värdeuppgångar eller värdenedgångar på de kryptovalutor du äger om du inte avyttrat (sålt) dessa.
Så beskattas du
Om du till exempel har köpt och sålt kryptovaluta räknar du ut din vinst eller förlust så här:
Det du fått betalt (försäljningspris) - Omkostnadsbeloppet beräknat enligt genomsnittsmetoden = din vinst eller förlust.
Beloppen ska vara omräknade till svenska kronor.
Du som har gjort en vinst beskattas för hela vinsten.
Du betalar 30 procent i skatt på din vinst.
Har du gjort en förlust är den avdragsgill till 70 procent.
Observera att om du bytt din kryptovaluta mot en vara eller tjänst så blir ditt försäljningspris marknadsvärdet på den erhållna varan eller tjänsten.
När du fyller i ditt försäljningspris och omkostnadsbelopp i e-tjänsten beräknar den automatiskt din vinstskatt eller hur stor förlust som ska dras av.
Omkostnadsbelopp enligt genomsnittsmetoden
Om du har anskaffat eller fått kryptovaluta vid flera olika tillfällen ska du beräkna ett genomsnittligt omkostnadsbelopp enligt genomsnittsmetoden. Du behöver inte göra en genomsnittsberäkning med genomsnittsmetoden om du har köpt dina kryptovalutor vid ett tillfälle och sedan sålt alla vid ett tillfälle.
Schablonmetoden, där man använder 20 procent av försäljningspriset som omkostnadsbelopp, får inte användas när du redovisar kryptovaluta.
Samtliga köp, sälj och växlingar av kryptovaluta i samma slag ska ligga till grund för beräkningen av omkostnadsbeloppet. Det innebär att du ska räkna ihop alla de transaktioner du har gjort hos centraliserade och decentraliserade växlare och transaktioner som du utfört direkt från din plånbok i beräkningen av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet. Det spelar ingen roll om du använt flera olika växlare tillsammans med olika plånböcker. Om det är samma kryptovaluta du ska beräkna omkostnadsbelopp för ska alla transaktioner ligga till grund för beräkningen.
Hur beräknar man ett omkostnadsbelopp enligt genomsnittsmetoden?
Genomsnittsmetoden innebär att man lägger ihop alla anskaffningsutgifter för de kryptovalutor man köpt. Summan blir kryptovalutornas totala omkostnadsbelopp. Sedan delar man det totala omkostnadsbeloppet med totalt antal inköpta coins och får då fram ett genomsnittligt omkostnadsbelopp för den enskilda kryptovalutan.
Beräkningen görs separat för kryptovalutor av samma slag. Detta innebär att man räknar omkostnadsbeloppet för exempelvis Bitcoin, Ethereum och Ripple var för sig.
Om du byter (swappar) eller växlar en kryptovaluta till en annan
När du växlar eller byter en kryptovaluta mot en annan innebär det att det samtidigt blir en säljtransaktion och en köptransaktion. Försäljningspriset för den bortbytta kryptovalutan beräknas till marknadsvärdet av den kryptovaluta du fått vid bytet, omräknat till svenska kronor. Samma belopp blir sedan omkostnadsbelopp för den nya kryptovalutan du fått. Se exempel nedan "växling mellan olika kryptovalutor".
Nedan visas ett exempel på hur omkostnadsbeloppet beräknas.
Exempel – Omkostnadsbelopp enligt genomsnittsmetoden
Jonathan bedriver inte någon näringsverksamhet och har som privatperson handlat med kryptovalutor.
Jonathan genomför ett antal olika köp och försäljningar av Dogecoin enligt följande:
Jonathan köper 10 Dogecoin för 10 000 kronor och köper sedan ytterligare 10 Dogecoin för 50 000 kronor. Sammanlagt har han köpt 20 Dogecoin för 60 000 kronor. Varje Dogecoin har därmed ett genomsnittligt omkostnadsbelopp på 3 000 kronor (60 000/20).
Jonathan säljer 15 Dogecoin för 60 000 kronor och omkostnadsbeloppet är 45 000 kronor (15 × 3 000 kronor). Vinsten blir därmed 15 000 kronor (60 000 – 45 000). Kvarvarande omkostnadsbelopp för 5 Dogecoin är 15 000 kronor.
Jonathan köper ytterligare 5 Dogecoin för 25 000 kronor. Omkostnadsbeloppet är nu 40 000 kronor (15 000 + 25 000) för 10 Dogecoin , vilket medför ett nytt genomsnittligt omkostnadsbelopp på 4 000 kronor för varje Dogecoin (40 000/10).
Jonathan köper varor på internet för 2 000 kronor och betalar med 0,345 Dogecoin. Jonathan avyttrar därmed 0,345 Dogecoin för 2 000 kronor. Omkostnadsbeloppet är 1 380 kronor (0,345 × 4 000 ) och kapitalvinsten blir 620 kronor (2 000 – 1 380).
Jonathan säljer 5 Dogecoin för 15 000 kronor. Genomsnittligt omkostnadsbelopp är fortfarande 4 000 kronor per Dogecoin. Det leder till en kapitalförlust med 5 000 kronor (15 000 – 20 000), som får dras av med 3 500 kronor (5 000 × 70 %).
Om du har ett mindre antal kryptotransaktioner
För dig som har ett mindre antal köp och säljtransaktioner kan vår beräkningshjälp vara ett hjälpmedel för att beräkna ett genomsnittligt omkostnadsbelopp. Tjänsten är i första hand anpassad för aktiehandel men samma regler för genomsnittligt omkostnadsbelopp gäller vid köp och säljtransaktioner med kryptovaluta.
Använd våra tjänster
- Använd gärna vår beräkningshjälp när du ska beräkna ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp för bitcoin och andra kryptovalutor.
- Deklarera gärna i e-tjänsten. Där kan du skapa bilaga K4 och alla belopp summeras och förs automatiskt över till din deklaration.
Om du säljer all kryptovaluta av samma slag vid samma tillfälle
Du behöver inte göra en beräkning med genomsnittsmetoden om du har sålt all din kryptovaluta av samma slag vid ett tillfälle och det inte funnits delförsäljningar innan dess. Då kan du enkelt beräkna vinst eller förlust genom att dra av det du betalt för kryptovalutan från försäljningspriset.
Exempel
Här hittar du bland annat exempel på hur du fyller i K4-bilagan när du sålt, växlat eller betalat med kryptovaluta. Exemplen gäller dig som är privatperson och inte bedriver näringsverksamhet.
Exempel – Köp och försäljning av kryptovaluta
Anela har under år X1 köpt bitcoin vid två tillfällen. Den 12 oktober köpte hon 0,5 bitcoin för 20 000 kronor och den 12 november köpte hon ytterligare 0,2 bitcoin för 10 000 kronor. Den 16 oktober år X2 sålde hon 0,4 bitcoin för 40 000 kronor. Anela ska redovisa försäljningen på bilaga K4 under avsnitt D.
Hon gör en genomsnittsberäkning på hjälpblanketten SKV2198.
Klicka på bilden för att visa den i större storlek.
Anela kan antingen redovisa sin försäljning i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 eller på pappersblankett K4 under avsnitt D.
Redovisning på blankett K4 avsnitt D
Under Antal/Belopp i utländsk valuta fyller Anela i 0,4. Som beteckning anger hon Bitcoin. Hon fyller också i försäljningspris (40 000 kronor), omkostnadsbelopp (17 143 kronor) och vinst (22 857 kronor). Längst ner på blanketten summerar hon de totala beloppen.
Klicka på bilden för att visa den i större storlek.
Redovisning i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1
I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 letar Anela upp K4 – Övriga värdepapper, andra tillgångar (kapitalplaceringar t.ex. råvaror, kryptovalutor) m.m.
Som beteckning anger Anela Bitcoin. Hon fyller också i försäljningspris (40 000 kronor) och omkostnadsbelopp (17 143 kronor). E-tjänsten räknar då ut hennes vinst automatiskt.
Det finns ingen möjlighet att fylla i decimaler i e-tjänsten. Anela avrundar därför till närmaste heltal och sätter 0 i rutan för Antal. Anela skriver sedan under Övriga upplysningar att hon sålt 0,4 stycken bitcoin.
Klicka på bilden för att visa den i större storlek.
Exempel – Köp, försäljning, köp av varor
Eva bedriver inte någon näringsverksamhet och har som privatperson genomfört ett antal olika köp och försäljningar av bitcoin enligt följande:
Eva köper 10 bitcoin för 10 000 kr och köper sedan ytterligare 10 bitcoin för 50 000 kronor. Sammanlagt har hon köpt 20 bitcoin för 60 000 kr och varje bitcoin har därmed ett genomsnittligt omkostnadsbelopp med 3 000 kr (60 000 kronor ÷20).
Eva säljer 15 bitcoin för 60 000 kronor och omkostnadsbeloppet är 45 000 (15 × 3 000 kronor). Vinsten blir därmed 15 000 kronor (60 000 – 45 000). Kvarvarande omkostnadsbelopp för 5 bitcoin är 15 000 kronor.
Eva köper ytterligare 5 bitcoin för 25 000 kronor. Summa omkostnadsbelopp är nu 40 000 kronor för 10 bitcoin, vilket medför ett nytt genomsnittligt omkostnadsbelopp med 4 000 kronor för varje bitcoin.
Eva köper varor på internet för 2 000 kronor och betalar med 0,345 bitcoin. Eva avyttrar (säljer) därmed 0,345 bitcoin för 2 000 kronor. Omkostnadsbeloppet är 1 380 kronor (0,345 × 4 000 kronor) och kapitalvinsten är därmed 620 kronor (2 000 – 1 380).
Eva säljer 5 bitcoin för 15 000 kronor. Genomsnittligt omkostnadsbelopp är fortfarande 4 000 kronor per bitcoin. Det leder till en kapitalförlust med 5 000 kronor (15 000 – 20 000).
Eva redovisar en total kapitalvinst på bilaga K4, avsnitt D med 15 620 kronor (15 000 kronor + 620 kronor) och en kapitalförlust med 5 000 kronor. Kapitalvinsten tas upp till 100 procent och kapitalförlusten är avdragsgill till 70 procent. Det sker ingen kvittning på bilaga K4, avsnitt D. Skatteverket reducerar automatiskt kapitalförlusten till 3 500 kronor (5 000 × 70 procent) före den dras av mot kapitalvinsten vid beräkning av överskott av kapital.
Exempel – Växling mellan olika kryptovalutor
Samira bedriver inte någon näringsverksamhet och har som privatperson investerat i bitcoin. Hon har sedan växlat sina bitcoin till litecoin. Växling från en kryptovaluta till en annan medför att hon ska göra en kapitalvinstberäkning. Samira har tidigare köpt 10 bitcoin för 100 000 kronor och hon växlar in dessa mot litecoin. Hennes omkostnadsbelopp för de bitcoin som hon växlade in blir därmed 100 000 kronor. Försäljningspriset blir värdet i svenska kronor av de litecoin som Samira fick vid växlingstillfället. Detta ska Samira redovisa i inkomstslaget kapital på bilaga K4, avsnitt D.
Exempel – Köp och försäljning av bitcoin (förenklad redovisning)
Eddie bedriver inte någon näringsverksamhet och har som privatperson handlat med bitcoin.
Eddie har köpt 2 bitcoin för 128 000 kronor. Hans genomsnittliga omkostnadsbelopp för varje bitcoin blir 64 000 kronor (128 000 kronor ÷ 2). Eddie säljer sedan 0,01 bitcoin vid tvåhundra olika tillfällen under samma år. Hans omkostnadsbelopp vid varje försäljning blir 640 kronor (64 000 kronor × 0,01). Vissa av försäljningarna har lett till vinster och vissa till förluster.
Eddie behöver inte redovisa varje försäljning för sig. Han summerar sitt totala försäljningspris och sitt totala omkostnadsbelopp för de vinstaffärer han har gjort. Försäljningspriset och omkostnadsbeloppet fyller han sedan i på bilaga K4 under avsnitt D. Mellanskillnaden redovisas som vinst. Han fyller även i totalt antal bitcoin han sålt med vinst avrundat till närmaste heltal.
Han summerar sedan sitt totala försäljningspris och sitt totala omkostnadsbelopp för de förlustaffärer han har gjort. Försäljningspriset och omkostnadsbeloppet fyller han sedan i på bilaga K4 under avsnitt D. Mellanskillnaden redovisas som förlust. Han fyller även i totalt antal bitcoin han sålt med förlust avrundat till närmaste heltal.
Vinsten tas upp till 100 procent och förlusten är avdragsgill till 70 procent. Det sker ingen kvittning på bilaga K4, avsnitt D. Skatteverket reducerar automatiskt förlusten till 70 procent.
Klicka på bilden för att visa den i större storlek.
Exempel – Köp av bitcoin och växling till ether (förenklad redovisning)
Dagny bedriver inte någon näringsverksamhet och har som privatperson handlat med kryptovalutor.
Dagny har köpt 2 bitcoin för 300 000 kronor. Hennes genomsnittliga omkostnadsbelopp för varje bitcoin blir 150 000 kronor (300 000 kronor÷2). Dagny växlar sedan 0,1 bitcoin vid 20 olika tillfällen (under samma år) till ether. Försäljningspriset för de bortbytta bitcoinen blir värdet i svenska kronor av de ether hon har fått vid växlingstillfället. Hennes omkostnadsbelopp vid varje växling blir 15 000 kronor (150 000 kronor × 0,1).
Vissa av växlingarna har lett till vinster och vissa till förluster.
Dagny behöver inte redovisa varje växling för sig. Hon summerar sitt totala försäljningspris och sitt totala omkostnadsbelopp för de vinstaffärer hon har gjort. Försäljningspriset och omkostnadsbeloppet fyller hon sedan i på bilaga K4 under avsnitt D. Mellanskillnaden redovisas som vinst. Hon fyller även i totalt antal bitcoin hon växlat med vinst avrundat till närmaste heltal.
Hon summerar sedan sitt totala försäljningspris och sitt totala omkostnadsbelopp för de förlustaffärer hon har gjort. Försäljningspriset och omkostnadsbeloppet fyller hon sedan i på bilaga K4 under avsnitt D. Mellanskillnaden redovisas som förlust. Hon fyller även i totalt antal bitcoin hon växlat med förlust avrundat till närmaste heltal.
Vinsten tas upp till 100 procent och förlusten är avdragsgill till 70 procent. Det sker ingen kvittning på bilaga K4, avsnitt D. Skatteverket reducerar automatiskt förlusten till 70 procent.
Klicka på bilden för att visa den i större storlek.
Exempel – Utlåning genom en centraliserad låneplattform
Sören har lånat ut bitcoin, för att på så sätt få ränta eller annan avkastning på dessa. Långivaren (BlockXYZ) har uppgett att den inlånade bitcoinen i sin tur lånas ut till företag och organisationer. Eftersom Block XYZ har för avsikt att i sin tur låna ut bitcoinen anses Sörens utlåning vara en avyttring. Sören byter alltså sin bitcoin mot en fordran att få tillbaka motsvarande antal bitcoin.
Sören har satt in 1 BTC hos BlockXYZ. Marknadsvärdet var vid insättningen 250 000 kronor. Detta värde anses utgöra försäljningspriset för 1 BTC och samtidigt omkostnadsbeloppet för fordran att få tillbaka 1 BTC.
Efter en månad får Sören ränta med 0,01 BTC. Marknadsvärdet i svenska kronor är 3 000 kronor. Detta belopp ska beskattas som löpande avkastning i inkomstslaget kapital. Sörens fordran på BlockXYZ har samtidigt ökat till 1,01 BTC. Sörens omkostnadsbelopp för fordran blir då 253 000 SEK. Sören tar ut 1,01 BTC när värdet är 310 000 SEK. Sörens vinst på fordran blir 57 000 kronor (310 000 – 253 000). Sören anses samtidigt ha köpt 1,01 BTC för 310 000 kronor vid uttaget.
Sören redovisar avyttringarna på bilaga K4 avsnitt D både för bitcoinen och för den onoterade fordran. Redovisning av räntan gör han vid punkt 7.2 i inkomstdeklarationen.
Exempel – ETH som säkerhet för lån i svenska kronor
Nico tar ett lån i svenska kronor med Ether (ETH) som säkerhet hos långivaren BlockABC. Under förutsättning att ETH endast används som säkerhet hos BlockABC och inte fritt kan förfogas över, till exempel genom vidareutlåning till annan part under låneperioden, ses inte överföringen till BlockABC som en avyttring. När Nico får tillbaka sina pantsatta tillgångar, vid låneperiodens slut, anses det inte heller ha skett en avyttring. Den ränta som Nico betalar för sitt lån är avdragsgillt som en ränteutgift. Avdrag gör han vid punkt 8.1 i sin inkomstdeklaration.
Exempel – Utlåning till en decentraliserad handelsplats
Claudia använder sig av en decentraliserad handelsplats (DEX) för att få avkastning på sin kryptovaluta. Detta innebär att det inte finns någon fysisk eller juridisk person som är mellanman. Det är istället ett smartkontrakt som reglerar transaktionerna.
Claudia sätter in 100 USDT och 1 ETH i handelsplatsens så kallade likviditetspool, anledningen är att tillföra likviditet till poolen. När kryptovalutan har tillförts likviditetspoolen används de i handeln med likviditetspoolen. De som använder handelsplatsen för att köpa, sälja eller byta kryptovalutor betalar transaktionsavgifter som tillförs likviditetspoolen.
När Claudia satt in sina 100 USDT och 1 ETH får hon istället särskilda tokens som representerar den insatta kryptovalutan. Eftersom de totala tillgångarna som ingår i poolen ökar genom att transaktionsavgifterna förs över dit, ökar det teoretiska värdet för de tokens som representerar en del av det totala värdet av likviditetspoolen. Det innebär att Claudias tokens stiger i värde.
Eftersom syftet med Claudias insättning av kryptovaluta är att den ska köpas av andra parter anses de insatta 100 USDT och 1 ETH vara avyttrade. Försäljningspriset beräknas till marknadsvärdet vid insättningen. Claudia redovisar detta på bilaga K4 under avsnitt D.
De tokens som Claudia fått genom insättningen anses anskaffade för motsvarande belopp som hon redovisade som försäljningsintäkt för de avyttrade kryptovalutorna.
Efter ett tag löser Claudia in (bränner) sina tokens vilket innebär att hon får ut en andel av tillgångarna. Hennes pool tokens anses då vara avyttrade. Försäljningspriset beräknas till marknadsvärdet av de kryptovalutor hon får som ersättning för sina tokens. Claudia redovisar även detta på bilaga K4 under avsnitt D.
De kryptovalutor som Claudia fick när hon löste in sina tokens anses anskaffade för motsvarande belopp som hon redovisade som försäljningsintäkt.
Observera att vid redovisningen ska omräkning göras till svenska kronor.
Exempel – Utlåning till en decentraliserad låneplattform
Rosa använder sig av en decentraliserad låneplattform för att få avkastning på sin kryptovaluta. Detta innebär att det inte finns någon fysisk eller juridisk person som är mellanman. Det är istället ett smartkontrakt som reglerar transaktionerna.
Rosa sätter in 100 USDT i låneplattformens likviditetspool. Rosa får då särskilda tokens, xUSDT som representerar det insatta värdet. Syftet med att sätta in kryptovaluta till låneplattformen är att de ska lånas ut vidare och att Rosa ska få en inkomst för detta.
Insatt kryptovaluta samlas i en likviditetspool för utlåning. Den som sätter in dessa kryptovalutor har inget eget förfogande över utlåningen utan det sker i enlighet med smartkontraktet. I detta fall ökar det antal tokens (xUSDT) Rosa har i sin egen plånbok allteftersom tiden går enligt den räntesats som gäller för den specifika kryptovalutan Dessa xUSDT kan sedan bytas in mot motsvarande mängd av den kryptovaluta dessa representerar. Detta innebär att Rosa får ut fler USDT än vad hon satt in.
Eftersom syftet med insättningen är att dessa ska lånas ut vidare anses insättningen av USDT vara en avyttring. Försäljningspriset beräknas till marknadsvärdet vid insättningen. Rosa redovisar detta på bilaga K4 under avsnitt D.
De xUSDT som Rosa fått genom insättningen anses anskaffade för motsvarande belopp som hon redovisade som försäljningsintäkt.
Den ökning av xUSDT som Rosa får i form av ränteintäkter är en löpande inkomst av kapital som ska beskattas vid tilldelningen. Värdet beräknas till marknadsvärdet vid tilldelningen. Rosa redovisar den löpande inkomsten vid punkt 7.2 i sin deklaration. De xUSDT som Rosa fått som ränteintäkt anses anskaffade för motsvarande belopp som hon redovisade som löpande inkomst.
När Rosa sedan byter tillbaka sina xUSDT till USDT anses detta vara en avyttring och Rosa redovisar även detta på bilaga K4 under avsnitt D. Den försäljningsintäkt som Rosa redovisar är marknadsvärdet för de mottagna USDT.
De mottagna USDT som Rosa fick när hon löste in sina xUSDT anses anskaffade för motsvarande belopp som hon redovisade som försäljningsintäkt.
Observera att vid redovisningen ska omräkning göras till svenska kronor.
Exempel – Decentraliserat lån av kryptovaluta
Malin har 10 ETH och med dessa som säkerhet lånar hon 1 000 DAI. Hon använder sig av en decentraliserad plattform. Detta innebär att det inte finns någon fysisk eller juridisk person som är mellanman. Det är istället ett smartkontrakt som reglerar transaktionerna.
Malin gör en insättning av 10 ETH, insättningen kan likställas med en pantsättning och medför inte att det skett en avyttring av de pantsatta ETH. De pantsatta tillgångarna förvaras hos smartkontraktet för Malins räkning.
När Malin satt in 10 ETH så får hon låna 1 000 DAI. Detta innebär att hon har pantsatt 10 ETH och har en skuld på 1000 DAI.
De DAI som Malin lånat anses anskaffade för det marknadsvärde som DAI har vid tilldelningen. Vid tilldelningen var Malins 1 000 DAI värda 9 000 SEK.
Malin växlar sedan sina 1 000 DAI mot 650 ADA som vid växlingstillfället har ett värde på 8 500 kr. När Malin använder sina lånade DAI för att köpa ADA så anses DAI vara avyttrad. Hon ska då redovisa ett omkostnadsbelopp på 9 000 kronor och försäljningspriset blir värdet i svenska kronor av de ADA som Malin fick vid växlingstillfället, det vill säga 8 500 kr. Malin redovisar då en förlust på 500 kronor (8 500 kronor - 9 000 kronor). Detta gör hon på bilaga K4 under avsnitt D.
Kursen i ADA stiger och efter ett tag växlar Malin tillbaka och får då 1 100 st DAI. De ADA som växlas bort anses då vara avyttrade. Malins omkostnadsbelopp för 650 ADA är 8 500 kronor. Försäljningspriset är värdet i svenska kronor för 1 100 DAI, vilket är 9 900 kronor. Malin redovisar en vinst på bilaga K4 under avsnitt D på 1 400 kronor (9 900 kronor – 8 500 kronor).
Malin lämnar sedan tillbaka de 1 000 DAI som hon har lånat. Denna återbetalning är en avyttring. Malins omkostnadsbelopp för dessa blir 9 000 kronor (9 900/1 100 = 9 kronor per styck × 1 000). Försäljningspriset beräknas till marknadsvärdet för DAI när de återlämnas, vilket är 9 000 kronor. Malin redovisar då en vinst/förlust på 0 kr.
Malin har efter avbetalningen av skulden kvar 100 DAI som ännu inte har avyttrats.
Vid återlämnandet är det vanligt att det betalas en stabilitetsavgift (stability fee). Stabilitetsavgiften behandlas som en ränteutgift. Avdrag för ränteutgift gör Malin vid punkt 8.1 i sin deklaration.
I processen kan det i vissa fall ske ett byte av teknisk karaktär där ETH byts mot WETH, så kallad Wrapping. Om wrappingen sker som ett automatiskt led i en längre transaktionskedja så är Skatteverkets uppfattning att växlingen inte är en avyttring.
Så här deklarerar du kryptovaluta
Ta först reda på ditt försäljningspris och omkostnadsbelopp (oftast det belopp som du köpte kryptovalutan för).
Använd gärna vår beräkningshjälp när du ska beräkna ditt omkostnadsbelopp. Observera att du inte kan använda den så kallade schablonmetoden för kryptovaluta. Du kan också räkna ut ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp med hjälp av hjälpblanketten SKV 2198.
Logga in i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 och leta fram avsnittet K4 – Övriga värdepapper, andra tillgångar (kapitalplaceringar t.ex. råvaror, kryptovalutor) m.m. När du fyller i ditt försäljningspris och omkostnadsbelopp i K4-bilagan i e-tjänsten beräknar den automatiskt ut din vinst eller förlust.
Du kan också deklarera på pappersblanketten K4, avsnitt D.
Att tänka på när du använder e-tjänsten
I e-tjänsten redovisar du din kryptovaluta i heltal i rutan för antal. Har du sålt 0,6 bitcoin skriver du alltså in 1 bitcoin i rutan för antal. Sedan anger du den exakta siffran med decimaler under avsnittet Övriga upplysningar i din deklaration. Om du deklarerar på papper fyller du i det exakta antalet direkt i K4-blanketten.
Att tänka på när du deklarerar på pappersblanketten
Om du hämtar blankett K4 på Skatteverkets webbplats är det viktigt att du väljer rätt inkomstår. I deklarationen som lämnas senast den 2 maj 2022 ska du använda den blankett som avser inkomstår 2021. Om du vill begära omprövning för tidigare inkomstår ska du hämta blankett för det inkomstår som omprövningen avser.
Skicka in din deklaration. I ditt slutskattebesked ser du hur mycket du ska betala eller få tillbaka.
Du har möjlighet att göra en förenklad redovisning
Du deklarerar enklast i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, bilaga K4 under avsnitt D. Där har du möjlighet att redovisa dina totala vinster respektive totala förluster. Du behöver alltså inte redovisa varje affär för sig. Har du sålt flera olika kryptovalutor ska du göra en separat redovisning för varje kryptovaluta.
Eftersom vinster och förluster för kryptovalutor inte får kvittas mot varandra fullt ut måste du redovisa vinster för sig och förluster för sig. Du summerar ditt totala försäljningspris och ditt totala omkostnadsbelopp för de vinster du haft under året och redovisar mellanskillnaden som vinst under avsnitt D på bilaga K4. Sedan summerar du ditt totala försäljningspris och ditt totala omkostnadsbelopp för de förluster du haft under året och redovisar mellanskillnaden som förlust under avsnitt D på bilaga K4.
För att räkna fram dina vinster respektive förluster behöver du göra en beräkning av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet.
Spara dina underlag
Se till att spara dina underlag med uppgifterna som du använde i dina beräkningar om Skatteverket senare skulle fråga dig om den förenklade redovisningen som du har lämnat.
Spara dina underlag
Du behöver inte skicka med något underlag i din deklaration men du ska vid en fråga kunna visa ditt omkostnadsbelopp och ditt försäljningspris. Det är därför viktigt att du löpande sparar underlag som visar alla dina transaktioner.
Underlaget kan till exempel bestå av:
- Bankkontoutdrag eller motsvarande underlag som visar hur mycket du har betalat eller överfört i traditionell valuta för dina köp av de avyttrade kryptovalutorna.
- Om du handlat direkt från en kryptoplånbok: Transaktionshistorik där det framgår vilka adresser som du använt och vilka transaktioner som du har gjort.
- Om du handlat via en handelsplats: Transaktionshistorik (insättningar, uttag, byten, köp, försäljningar) avseende de avyttrade kryptovalutorna från samtliga handelsplatser som du använt.
Du behöver också spara underlag som visar att kontot eller plånboken (wallet) tillhör dig, till exempel en skärmdump (skärmbild) där det framgår att det är ditt konto.
Kryptovaluta som ersättning för arbete i din anställning
Om du har fått kryptovaluta som lön för ditt arbete i en anställning ska inkomsten tas upp i inkomstslaget tjänst i din inkomstdeklaration. När du sedan avyttrar kryptovalutan du fått som ersättning för arbete ska omkostnadsbeloppet beräknas till marknadsvärdet vid tidpunkten du erhöll ersättningen, det vill säga det belopp du redovisat som inkomst av tjänst.
Kryptovalutor i näringsverksamhet
Om du har fått kryptovaluta som betalning i din näringsverksamhet ska den efterföljande värdeförändringen normalt beskattas som inkomst av kapital. Detta gäller dock inte i verksamheter där kryptovalutan är en lagertillgång, till exempel om du driver utåtriktad växlingsverksamhet under sådana former att näringskriterierna kan anses uppfyllda. I sådana fall ska du redovisa inkomsterna som inkomst av näringsverksamhet.
Exempel – näringsverksamhet
Olof säljer varor i sin webbshop på internet. Han tar betalt i bitcoin. Olof bokför varje försäljning för sig i svenska kronor utifrån värdet den dagen han får betalt i bitcoin. Eftersom bitcoin inte utgör lager i denna typ av näringsverksamhet anses Olof göra ett eget uttag av bitcoinen i samma ögonblick som han får dem.
I januari har han bokfört försäljningsinkomster och moms med sammanlagt 34 500 kronor och han har under denna period fått sammanlagt 0,4 bitcoin som han då tar ut och sedan säljer för 36 000 kronor. Detta ska redovisas i inkomstslaget kapital på bilaga K4, avsnitt D. Försäljningspriset är 36 000 kronor och minskas med omkostnadsbeloppet som motsvarar redovisat belopp i näringsverksamheten inklusive moms, det vill säga 34 500 kronor. Kapitalvinsten blir 1 500 kronor.
Vanliga frågor om kryptovalutor
Vad är bitcoin?
Bitcoin är ett betalningsnätverk. Bitcoin kan bland annat användas för att överföra kapital via internet, säljas på digitala handelsplatser och i vissa sammanhang även användas som ett betalningsmedel. Bitcoin har således ett värde för innehavaren och är därför en tillgång.
Bitcoin har en offentlig växelkurs som löpande noteras på olika handelsplatser på internet, även om den inte kan likställas med en lagreglerad valuta. Priset bestäms enbart med hänsyn till utbud och efterfrågan hos användarna.
Det finns ingen formell utgivare av bitcoin och valutan omfattas inte av något lands lagstiftning.
Vilken sorts tillgång är bitcoin för en privatperson som inte bedriver näringsverksamhet?
Försäljning av bitcoin ska kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om Andra tillgångar (kapitalplaceringstillgång) eftersom bitcoin inkomstskattemässigt inte kan likställas med en utländsk valuta.
Hur beskattas överföring av kryptovaluta till en plattform för utlåning, byte eller förvaring?
Utlåning av bitcoin eller liknande fungibla kryptotillgångar innebär att tillgången anses ha avyttrats, om låntagaren har rätt att sälja eller på annat sätt fritt förfoga över tillgången. En sådan utlåning medför därmed en kapitalvinstbeskattning.
Överföring av kryptotillgångar till en s.k. likviditetspool i utbyte mot en fordran (token) att senare återfå tillgångar ur poolen, anses som ett byte av tillgångar. Det har därmed skett en avyttring av de överförda tillgångarna, som medför en kapitalvinstbeskattning.
Överföring av kryptotillgångar för förvaring hos någon annan eller som säkerhet för en förpliktelse (pantsättning), innebär inte att äganderätten har övergått. Den överförda tillgången får i ett sådant fall inte omsättas till någon annan genom försäljning, byte eller utlåning. En sådan överföring för förvaring eller pantsättning innebär inte att tillgången anses ha avyttrats och medför därmed ingen kapitalvinstbeskattning.
Hur beskattas mining av kryptovaluta?
Om du som privatperson har inkomster från mining av bitcoin och andra kryptovalutor ska du betala skatt på inkomsterna. De beskattas normalt som inkomst av tjänst (hobby) men kan undantagsvis beskattas som inkomst av näringsverksamhet.
Om du minade dina bitcoin är ditt omkostnadsbelopp marknadsvärdet omräknat till svenska kronor vid tilldelningen av bitcoin i miningprocessen, det vill säga samma värde som ska deklareras som inkomst av tjänst (hobby) eller näring vid tilldelningen.
Räknas onecoin som en kryptovaluta?
Skatteverkets uppfattning är att onecoin inte är en kryptovaluta. Skatteverkets uppfattning är i stället att onecoin i grunden är ett pyramidspel.
Vinst i lotteri, kombinationsspel, pyramidspel och vid vadhållning ska tas upp till beskattning som inkomst av kapital om vinsten överstiger 100 kr och inte är skattefri. För att vinsten ska vara skattefri krävs i regel att den som tillhandahåller spel i Sverige har en licens.
Eftersom licens inte får ges för pyramidspel är vinst i ett pyramidspel alltid skattepliktigt. Du ska därför ta upp vinster från onecoin som inkomst av kapital. Du får inte göra avdrag för förluster.
Om du har fått ersättning för nätverksbyggande (bonus eller provision) och fått både kontanter och ett visst antal onecoins är Skatteverkets uppfattning att det bara är den kontanta delen som du direkt ska ta upp som inkomst av kapital. Om du sedan får ersättning för de onecoin du har fått ska du ta upp detta som inkomst av kapital.
Hur beskattas staking av ether i Ethereum 2.0 ?
Staking av ether i Ethereum 2.0 kan jämställas med en deponering av ether och medför därför ingen kapitalvinstbeskattning.
Den som deponerar ether och därigenom medverkar som nod i nätverket, erhåller belöningar i form av ether. En sådan tilldelning av ether anses som avkastning på eget innehav av deponerade ether och ska därför beskattas som en inkomst i inkomstslaget kapital. Inkomstens storlek beräknas till marknadsvärdet på erhållna ether när de kan disponeras.
Detta och ställningstagandet gäller för ether, som är en tillgång i inkomstslaget kapital.
Rättsinformation
- Rättslig vägledning: Kryptotillgångar
Länk till annan webbplats. - Ställningstagande: Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital Länk till annan webbplats.
- Ställningstagande: Beskattning vid mining av bitcoin och andra virtuella valutor m.m.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Ställningstagande: Kapitalvinstbeskattning vid överföring av kryptotillgång till en plattform för utlåning, byte eller förvaring Länk till annan webbplats.
- Ställningstagande: Staking av ether i Ethereum 2.0 Länk till annan webbplats.
Kontakta oss
Aktuellt
-
Alla vi konsumenter har ett ansvar
Att låga priser på olika tjänster kan ha en mörk baksida är ett av budskapen i d...
-
Skatteverket är positivt inställt till rekonstruktioner
Skatteverket har nyligen fått kritik av en advokat och av Småföretagarnas riksfö...
-
Uppgift om tjänsteställe i både individuppgift och kontrolluppgift från 1 januari 2023
Reseavdraget föreslås att vara kvar i sin nuvarande form. En nyhet är att arbets...
Tillsammans gör vi samhället möjligt