Public service-avgift
Public service-avgiften går till public service-företagen, det vill säga Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR). Public service-avgiften ersatte radio- och tv-avgiften till Radiotjänst den 1 januari 2019.
Så mycket ska du betala för inkomståret 2026
Public service-avgiftens storlek beslutas för varje inkomstår. För inkomståret 2026 är public service-avgiften maximalt 1 184 kronor per person och år. Du som har en beskattningsbar förvärvsinkomst som är lägre än 118 428 kronor per år betalar i stället 1 procent av inkomsten. Beskattningsbar förvärvsinkomst är din inkomst av tjänst eller näringsverksamhet efter avdrag. Som beskattningsbar förvärvsinkomst räknas till exempel lön, pension och sjukersättning men inte inkomst av kapital.
Du får inga inbetalningskort och behöver alltså inte göra någon inbetalning, utan avgiften dras direkt med skatten. Avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år.
Beskattningsbar förvärvsinkomst 2026 | Public service-avgift |
|---|---|
118 427 kronor eller lägre | 1 procent av inkomsten |
118 428 kronor eller högre | 1 184 kronor per år |
Så mycket ska du betala för inkomståret 2025
För inkomståret 2025 var public service-avgiften maximalt 1 249 kronor per person och år.
Exempel på avgiftens storlek för inkomståret 2026
Person som har fyllt 18 år, lön 25 000 kronor per år
Exempel
John som är 19 år går på gymnasiet och jobbar extra på ett café. Under inkomståret 2026 har han en inkomst på 29 300 kronor. Efter grundavdraget på 25 100 kronor är hans beskattningsbara inkomst 4 200 kronor. Det innebär att han betalar 42 kronor i public service-avgift. Det motsvarar 1 procent av hans beskattningsbara inkomst.
29 300 – 25 100 = 4 200
4 200 × 0,01 = 42 kronor
Pensionär, pension 10 000 kronor per månad
Exempel
Birgitta som är 75 år har en pension på 120 000 kronor per år, alltså 10 000 kronor per månad. Efter grundavdraget på 80 500 kronor är hennes beskattningsbara inkomst 39 500 kronor. Det innebär att hon betalar 395 kronor i public service-avgift. Det motsvarar 1 procent av hennes beskattningsbara inkomst.
120 000 – 80 500 = 39 500
39 500 × 0,01 = 395 kronor
Löntagare under 66 år, lön 30 000 kronor per månad
Exempel
Omar arbetar som lärare och tjänar 360 000 kronor per år, alltså 30 000 kronor per månad. Efter grundavdraget på 28 000 kronor är hans beskattningsbara inkomst 332 000 kronor.
360 000 – 28 000 = 332 000
Omars beskattningsbara inkomst är mer än 118 428 kronor och han betalar därför det högsta beloppet, som är 1 184 kronor.
Vem ska betala avgiften?
Följande personer ska betala public service-avgiften:
- Alla som är över 18 år och som bor och betalar skatt i Sverige. Det innebär att även pensionärer och personer med aktivitetsersättning, sjukersättning och a-kassa betalar avgiften om inkomsten ska beskattas.
- Obegränsat skattskyldiga personer som bor utomlands och som betalar skatt på förvärvsinkomst i Sverige. Till förvärvsinkomst räknas inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Inkomst av kapital, till exempel hyresinkomst, är inte en förvärvsinkomst.
Du ska betala avgiften även om du inte har någon radio eller tv.
Exempel: Hans bor utomlands och ska betala avgift
Exempel
Hans bor i Danmark och är obegränsat skattskyldig i Sverige. Han äger en skogsfastighet i Sverige och beskattas här för inkomster från fastigheten. Inkomsten beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Hans ska därför betala public service-avgift i Sverige eftersom han är obegränsat skattskyldig, har en beskattningsbar förvärvsinkomst och har fyllt 18 år.
Vem ska inte betala avgiften?
Personer som inte har någon beskattningsbar förvärvsinkomst betalar ingen public service-avgift. Det gäller till exempel studenter som bara har studiemedel från CSN eller personer som bara har försörjningsstöd.
Public service-avgiften betalas inte heller av personer som beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Det beror på att dessa personer är begränsat skattskyldiga.
Avgiften gäller bara fysiska personer och tas inte ut för juridiska personer, till exempel företag.
Exempel: Charlotte bor utomlands och ska inte betala avgift
Charlotte bor i Danmark och är begränsat skattskyldig i Sverige. Hon har inkomst av näringsverksamhet som hon beskattas för i Sverige. Charlotte ska dock inte betala någon public service-avgift i Sverige eftersom hon inte är obegränsat skattskyldig här.
Avgiften dras med skatten
Du får inget inbetalningskort för public service-avgiften, utan avgiften dras tillsammans med övrig skatt i samband med din inkomstdeklaration. Avgiften finns även inräknad i skattetabellerna som bland annat arbetsgivare använder för att betala in rätt skatt till Skatteverket.
Hur används avgiften?
Skatteverket för varje månad över avgiften till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Det kontot förvaltas av Kammarkollegiet i ett slutet system separerat från den övriga statsbudgeten.
Public service-avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den får inte användas till annan verksamhet. Public service-företagen är Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR).