Allmänna uppgifter

Allmänna uppgifter

Så här gör du:

1. Kontrollera och eventuellt ändra förifyllda uppgifter.
2. Komplettera med saknade uppgifter.
3. Klicka på "Nästa".

Om du av någon anledning vill ta bort bilagan, till exempel för att du lämnar den via filöverföring eller för att du inte har bedrivit någon näringsverksamhet, behöver du ange verksamhetens art innan du klickar på "Nästa". Därefter kommer du till översikten för bilaga NE och kan välja alternativet "Ta bort".

Räkenskapsår

Enskilda näringsidkare har kalenderår som räkenskapsår. Finns synnerliga skäl kan Skatteverket medge annat räkenskapsår än kalenderår. Det innebär i princip att samtliga näringsidkare har räkenskapsår som omfattar 12 månader under perioden 1 januari till den 31 december. Undantag gäller när näringsverksamheten påbörjas eller avslutas. När verksamheten påbörjas får räkenskapsåret omfatta högst 18 månader. Att det får vara högst 18 månader innebär att det kan vara kortare, till exempel bara två månader. När verksamheten avslutas kan räkenskapsåret vara högst 12 månader.

Om du startar verksamheten efter den 1 juli ett år, kan du alltså antingen avsluta det första räkenskapsåret den 31 december samma år eller förlänga det till den 31 december nästkommande år. Har du påbörjat verksamheten under 2022 och valt att förlänga räkenskapsåret, anger du de datum som räkenskapsåret löpt mellan (från och med – till och med).

Om verksamheten har upphört under 2023 är det bara möjligt att förkorta räkenskapsåret. Fyll i den tid som du faktiskt har bedrivit verksamhet under året (från och med – till och med).

Ange datum i formatet ÅÅÅÅMMDD.

Verksamhetens art

Om du tidigare har lämnat uppgift om verksamhetens art på bilaga NE, har denna uppgift förifyllts. Kontrollera den förifyllda uppgiften och ändra om det behövs. Ange själv verksamhetens art om uppgiften saknas. En kort beskrivning räcker, till exempel blomsterhandel, fastighetsförvaltning, lantbruk, restaurang, datakonsult eller frisör. 

Förenklat uppgiftslämnande vid gemensam verksamhet eller i enkelt bolag 

Redovisningsansvarig är den som redovisar samtliga inkomster och utgifter m.m. för den gemensamma verksamheten. Om du bedriver gemensam verksamhet eller i enkelt bolag och det är du som är redovisningsansvarig kryssar du i Förenklat uppgiftslämnande och väljer sedan alternativet ”Jag är redovisningsansvarig”, då behöver du inte fylla i ditt personnummer. Är det någon annan än du själv som är redovisningsansvarig, väljer du alternativet ”Annan person är redovisningsansvarig”, och fyller i den redovisningsansvariges personnummer i rutan.

Det är inte den som är behjälplig med ekonomi och bokföring som är redovisningsansvarig.

Gemensam verksamhet

Om man har en gemensam verksamhet ska den som är registrerad att betala moms lämna samtliga näringsuppgifter. Om denna regel inte går att använda får ni själva avgöra vem av er som ska lämna uppgifterna. Den redovisningsansvarige gör då avdrag för den andres del vid beräkningen av det skattemässiga resultatet. Den som inte är redovisningsansvarig redovisar endast sin andel av resultatet vid beräkningen och anger den redovisningsansvariges personnummer i denna ruta.

Vid gemensam verksamhet ska varje delägare redovisa sin del av momsen. Det är dock möjligt att ansöka hos Skatteverket om att en person (representant) blir redovisningsskyldig. Momsredovisningen lämnas i en Moms- och arbetsgivardeklaration (skattedeklaration). 

Förenklat uppgiftslämnande i ett enkelt bolag

Om du bedriver verksamhet genom ett enkelt bolag får Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att en av delägarna ska ansvara för bolagets redovisning. Övriga delägare anger i så fall den redovisningsansvariges personnummer i denna ruta.

Verksamheten bedrivs passivt

Din näringsverksamhet anses vara aktiv om du antingen har arbetat minst en tredjedel (ca 500 timmar) av en normal årsarbetstid i verksamheten eller om verksamheten huvudsakligen baseras på din egen arbetsinsats.

Om du inte har varit aktiv i näringsverksamheten på det sätt som beskrivs ovan, räknas den som passiv. Då ska du ange det här. Har du flera verksamheter får du göra en samlad bedömning för att avgöra om hela näringsverksamheten varit aktiv eller passiv. Om din näringsverksamhet är passiv har du inte rätt till avdrag för en egen pensionsförsäkringspremie. Du har heller inte rätt till allmänt avdrag för underskott i en nystartad verksamhet.

Självständig näringsverksamhet bedrivs utanför EES

Här anger du om du under 2023 har bedrivit självständig näringsverksamhet utanför EES. Självständigt bedriven näringsverksamhet i ett EES-land bedöms enligt samma kriterier som en näringsverksamhet bedriven i Sverige vad gäller aktiv eller passiv näringsverksamhet. Har du bedrivit självständig näringsverksamhet inom ett EU- eller EES-område kan även den redovisas tillsam­mans med näringsverksamhet som bedrivs i Sverige. Lämpligen särredovisas en av verksamheterna på bilaga NEA. 

Självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför EU- eller EES-området anses vara passiv näringsverksamhet. Den är också en egen näringsverksamhet och ska skiljas från verksamheter i Sverige. Det innebär att om du bedriver näringsverksamhet utanför EU- eller EES-området och samtidigt bedriver verksamhet i Sverige ska du redovisa dessa verksamheter på två olika NE-bilagor. I den utländska verksamheten kryssar du i att självständig verksamhet bedrivs utanför EES.

I denna e-tjänst är det dock inte möjligt att lämna två NE-bilagor samtidigt, den ena bilagan behöver du istället lämna via Skatteverkets e-tjänst Filöverföring eller på papper.

Årsbokslut - Tillämpning av reglerna om förenklat årsbokslut

Om du har en omsättning som normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor per år, får du upprätta ett förenklat årsbokslut. Bokslutet ligger till grund för din deklaration. Här anger du om du har tillämpat reglerna om förenklat årsbokslut eller inte.

Verksamheten har upphört under 2023

Här anger du om du har avslutat din enskilda näringsverksamhet under 2023. Du ska inte sätta ett kryss i rutan om du fortsätter att driva näringsverksamhet med en annan inriktning, utan bara om det är det sista året du redovisar enskild näringsverksamhet. En näringsverksamhet upphör när det inte längre finns några tillgångar eller skulder kvar i den.

Om näringsverksamheten upphör ska de avsättningar som gjorts till en expansionsfond, periodiseringsfond eller ersättningsfond återföras till beskattning. I vissa fall, till exempel när du gjort en överföring eller överlåtelse av en verksamhet, behöver du inte återföra avsättningarna. Läs mer om det under avsnittet för respektive fond på Skatteverkets webbplats. 

När verksamheten har upphört utan att föras över till någon annan gäller följande särskilda regler för positiv räntefördelning: när du beräknar det maximala avdraget för positiv räntefördelning, får du öka det resultat i verksamheten som är justerat för räntefördelningen med eventuella återföringar av periodiseringsfond (kod R32) och minskning av expansionsfond (kod R37).

När du upphör med näringsverksamheten får du dra av 70 procent av det slutliga underskottet som en förlust i inkomstslaget kapital. Du får göra avdraget i deklarationen året efter det år då näringsverksamheten upphörde. Om du upphörde med en näringsverksamhet 2023 redovisar du näringsverksamheten för sista gången 2024. Året efter, det vill säga 2025, får du göra avdraget i din inkomstdeklaration. Om du vill kan du fördela avdraget mellan 2025, 2026 och 2027. Om du avslutade din näringsverksamhet 2022 och resultatet beräknades till ett underskott i bilaga NE 2023, gör du i år avdrag för underskott i avslutad verksamhet via menyvalet "Bilagor" där du väljer "Övriga kapitaluppgifter".

OBS! Att du anger i din inkomstdeklaration att verksamheten har upphört innebär inte att den automatiskt avregistreras! Du behöver avregistrera din näringsverksamhet genom att göra en särskild ändringsanmälan. Om du har en e-legitimation kan du lämpligen använda Bolagsverkets, Skatteverkets och Tillväxtverkets gemensamma e-tjänst "Verksamt.se" för detta, där du väljer menyvalet "Avveckla".

Övriga uppgifter

Under övriga uppgifter ska du lämna vissa efterfrågade uppgifter som ligger till grund för Skatteverkets kontrollverksamhet. Uppgifterna används även för olika myndigheters statistikberäkningar. Det är viktigt att du svarar på dessa frågor. Om du inte svarar på frågorna kan du få onödiga kontrollfrågor från Skatteverket.

1. Kostnader för en personbil/lätt lastbil som näringsverksamheten har leasat (hyrt) eller som är bokförd som en tillgång

Kryssa i den här rutan om du har gjort avdrag i näringsverksamheten för kostnader för en personbil eller lätt lastbil som verksamheten har leasat (hyrt) eller som är bokförd som tillgång i verksamheten.

Om du drar av kostnader för en personbil eller lätt lastbil som du bokfört i näringsverksamheten, ska du redovisa en bilförmån om du använder bilen privat i mer än ringa omfattning. Det spelar ingen roll om bilen är bokförd som en tillgång (inventarium) eller om den är leasad (hyrd). En bilförmån värderas för dig som är näringsidkare på samma sätt som för anställda, det vill säga enligt en schablon.

För att du ska få göra avdrag för bilkostnader i näringsverksamheten måste bilen vara avsedd att användas i driften av verksamheten. Gör i så fall avdrag för alla kostnader för bilen, förutom kostnader för drivmedel vid privat körning. Har du däremot använt din privatägda bil och dragit av kostnader enligt schablon ska du inte kryssa i rutan, läs mer om detta i punkt 2 Bilkostnader för egen bil.

2. Bilkostnader för egen bil

Du får göra ett schablonavdrag på 25,00 kr per mil om du har haft kostnader för resor med egen bil  (bilen är alltså inte bokförd som tillgång eller leasad i verksamheten).

• till och från arbetet eller

• i verksamheten.

För resor till och från arbetet får du bara avdrag för den del av kostnaderna som överstiger 11 000 kr. Ange hur stort belopp du dragit av totalt.

3. Ränteutgifter som dragits av i näringsverksamheten

Banker och andra kreditinstitut lämnar kontrolluppgift på ränteutgifter som du har betalat under inkomståret. Ränteutgiften kan dras av i inkomstslaget kapital eller näringsverksamhet. I inkomstdeklarationen, under inkomst av kapital punkt 8.1 Ränteutgifter m.m. är dina ränteutgifter redan ifyllda enligt de kontrolluppgifter som inkommit till Skatteverket.  

Om du har gjort avdrag i näringsverksamheten för ränteutgifter som du har fått kontrolluppgift på, anger du här vilket belopp du dragit av. Kontrollera att motsvarande belopp inte förifyllts eller dragits av i inkomstslaget kapital.

4. Vid restvärdesavskrivning: återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning och utrangering

Kostnader för maskiner och andra inventarier, som är avsedda för stadigvarande bruk, får i regel dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, det vill säga avskrivningar. Du kan välja mellan räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning. Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas om

• du har haft en ordnad bokföring som har avslutats med ett årsbokslut

och

• avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.

Enligt huvudregeln får värdeminskningsavdraget vara högst 30 procent av avskrivningsunderlaget, oavsett när under året man skaffat inventarierna. Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än 12 månader ska procentsatsen jämkas på motsvarande sätt.

Enligt en kompletteringsregel får du dra av 20 procent varje år för inventarier. Även här ska du jämka i förhållande till beskattningsårets längd. Du får göra ytterligare avdrag om du kan visa att inventariernas verkliga värde är lägre än deras skattemässiga värdet.

Restvärdesavskrivning kan ses som en förenklad variant av räkenskapsenlig avskrivning. Avdraget och avskrivningen behöver dock inte stämma överens i bokslutet. Högsta möjliga procentsats beräknar man ungefär som räkenskapsenlig avskrivning. Restvärdesavskrivningen är dock 25 procent i stället för 30. Det finns ingen motsvarighet till kompletteringsregeln, men du kan göra ytterligare avdrag om du kan visa att inventariernas verkliga värde är lägre än deras skattemässiga värde.

Om du har gjort en restvärdesavskrivning anger du här det återförda beloppet för av- eller nedskrivning i samband med försäljning eller utrangering av inventarier.

5. Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende byggnader

6. Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende markanläggningar vid beskattningsårets utgång

Här anger du hur stora värdeminskningsavdrag du gjort för byggnader respektive markanläggningar som du inte återfört vid 2023 års utgång.

Du får göra avdrag för värdeminskning på en näringsfastighet. Det innebär att du får skriva av en viss procent av värdet varje år, enligt en viss plan. Skatteverket har utfärdat allmänna råd om procentsatser för värdeminskningsavdrag för byggnader i näringsverksamhet, läs mer om det här: SKV A 2005:05 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. En byggnads avskrivningsunderlag är i regel detsamma som dess anskaffningsvärde. Om du köpt byggnaden och marken samtidigt, ska avskrivningsunderlaget för byggnaden proportioneras av köpeskillingen utifrån taxeringsvärdet vid köpet. Det innebär att byggnadens avskrivningsvärde ska vara lika stor andel av köpeskillingen som dess taxeringsvärde är av byggnadens och markens taxeringsvärden tillsammans. Mark får inte skrivas av.

Till markanläggningar räknas

• arbete som gör marken plan eller fast
• vägar, parkeringsplatser, täckdiken m.m.

Du får dra av högst 5 procent per år av anskaffningskostnaden för markanläggningar. För skogsvägar och täckdiken får du dra av 10 procent. För tillfälliga markanläggningar får du dra av hela utgiften det år anskaffningen skett.

7. Ersättningsfonder vid beskattningsårets utgång

Du kan få ersättning från en försäkring för att tillgångar i din verksamhet har skadats eller förstörts. I så fall räknas ersättningen som en intäkt i näringsverksamheten. Om du fått ersättning för en brandskada eller annan olyckshändelse kan du dra av samma belopp som du fått i ersättning. På så sätt kan du skjuta upp beskattningen tills du kan skaffa nya tillgångar i utbyte mot dem som förstörts. Det gör du genom att sätta av beloppet till en ersättningsfond. Ersättningsfonden får du ha kvar tills du skaffat nya tillgångar, men inte längre än tre år. Du behöver inte sätta in beloppet på ett konto i bank eller liknande, utan kan använda det fritt.

Här anger du storleken på ersättningsfonder vid beskattningsårets utgång.

8. 9. och 10. Kapitalunderlag för räntefördelning och positivt och negativt fördelningsbelopp

För att skattereglerna ska vara likvärdiga oberoende av verksamhetsform finns det bland annat möjlighet till positiv räntefördelning. Den kan ge dig lägre skatt, genom att en del av vinsten flyttas från beskattning i den enskilda näringsverksamheten till beskattning i inkomstslaget kapital. Du får göra avdrag i näringsverksamheten för en schablonmässigt beräknad ränta, som för beskattningsåret 2023 är 7,94 procent.

Räntan ska i princip beräknas på det egna kapitalet i verksamheten vid beskattningsårets ingång. Du tar upp den avdragna räntan som en ränteintäkt i inkomstslaget kapital och samtidigt får du göra avdrag för motsvarande belopp i näringsverksamheten. Positiv räntefördelning får du göra om det finns ett positivt kapital på mer än 50 000 kronor i verksamheten efter vissa justeringar. Du får själv avgöra om du vill tillämpa reglerna om positiv räntefördelning.

Om du har ett kapitalunderskott i verksamheten gäller ett omvänt förhållande. Du anses då ha lånat kapital från näringsverksamheten och ska därför ta upp en schablonmässigt beräknad ränteinkomst i näringsverksamheten. Detta kallas negativ räntefördelning och är något du måste göra.

Räntesatsen är 2,94 procent för beskattningsåret 2023. Du får göra avdrag för beloppet under inkomst av kapital och samtidigt beskattas du för motsvarande belopp i näringsverksamheten. Negativ räntefördelning gör du om det, efter vissa justeringar, finns en nettoskuld på mer än 50 000 kronor i näringsverksamheten.

Här anger du kapitalunderlaget för positiv respektive negativ räntefördelning samt för det sparat fördelningsbeloppet. Du kan få hjälp med att beräkna beloppen i avsnittet "Beräkning av skattemässigt resultat".

11. Kapitalunderlag för expansionsfond

En avsättning till en expansionsfond är, liksom en räntefördelning, ett sätt att göra skattereglerna likvärdiga mellan enskild näringsverksamhet och små aktiebolag. Med en enskild näringsverksamhet får du samma möjlighet som aktiebolagsägare att utöka verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent. Resten av inkomstskatten och egenavgifterna betalar du när expansionsfonden återförs.

För att du ska få sätta av medel till en expansionsfond krävs att det finns ett tillräckligt stort positivt kapital i verksamheten efter vissa justeringar. Du får dra av det belopp som du sätter av och i stället betala en särskild expansionsfondsskatt om 22 procent på det avsatta beloppet. Beräkna underlaget med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.

Här anger du det positiva kapitalunderlaget för expansionsfonder. Du får hjälp att beräkna detta i avsnittet "Beräkning av skattemässigt resultat".

För ytterligare information, se Länkar till broschyrer och information på Skatteverkets webbplats.