På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Varulager

Vid räkenskapsårets slut, vanligtvis den 31 december, ska du bestämma varulagrets värde. Med varulager menas de materiella tillgångar som du har för avsikt att sälja som är under tillverkning eller som ska användas i produktionen av dina varor eller tjänster.

I värdet på lagret ska du alltså räkna in råvaror, halvfabrikat och färdiga varor. Ett städföretag ska redovisa de rengöringsartiklar som används när företaget utför städtjänster som varulager. Däremot är tillgångar som är avsedda att användas stadigvarande, till exempel specialverktyg och reservdelar, inte varulager utan anläggningstillgångar.

Om du har sålt varor som du har levererat till köparen – även om du inte har fakturerat – ska du redovisa varorna som en fordran i stället för varulager.

I varulagret ska du inte heller räkna in varor som mottagits i kommission. Kommission är en slags handelsförmedling där varorna inte ägs av säljaren utan bara förmedlas av denna.

» Mer om varulager i Rättslig vägledninglänk till annan webbplats

Värdering och inventering

Du ska värdera lagret som det ser ut på sista dagen av ditt företags räkenskapsår (balansdagen) genom en inventering. En inventering ska enligt lag göras minst en gång per år och det innebär i korthet att du räknar fram det totala anskaffnings­värdet av ditt varulager genom att anteckna värdet för varje tillgång i lagret, post för post. Du ska skriva under inventeringslistorna på heder och samvete.

Två regler vid värdering av lager

Du kan välja mellan två regler när du värderar ditt lager; huvud­regeln och schablon­regeln. Om du använder huvudregeln ska du ta upp det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings­värdet. Om du väljer schablonregeln ska du alltid använda anskaffningsvärdet.

Huvudregel

Enligt huvudregeln får du inte ta upp en lagertillgång till lägre värde än anskaffningsvärdet. Ibland kan nettoförsäljningsvärdet vara lägre än anskaffnings­värdet och du ska då använda det lägre värdet när du värderar den tillgången (lägsta värdets princip). Nettoförsäljningsvärdet är det pris som ditt företag normalt kan sälja en vara för efter att du dragit av för försäljningskostnader.

De varor som du tar upp till anskaffningsvärdet ska du räkna som att det var de som du anskaffade senast (regeln kallas först in – först ut). Om du upprättar ett förenklat årsbokslut gäller inte detta, utan lagertillgångarna får tas upp till värdet enligt den senaste fakturan.

Huvudregeln gäller för alla slags lagertillgångar som finns i lagret på balansdagen.

Vilka kostnader ingår i anskaffningsvärdet?

Köpta lagertillgångar

I anskaffningsvärdet för de lagertillgångar du köpt ska du räkna med inköpspris, frakt, tull och liknande kostnader.

Tillverkade lagertillgångar

För lagertillgångar som du tillverkat eller bearbetat i närings­verksamheten (egentillverkat lager) räknar du anskaffningsvärdet på direkta kostnader som kostnader för material, arbetslöner och liknande med visst tillägg för indirekta kostnader som lokalkostnader, avskrivningar på inventarier och liknande.

Du får dra av för inkurans (vara som är osäljbar) om det ryms i nedskrivningen av en lagerpost från anskaffningsvärdet till nettoförsäljningsvärdet.

Schablonregel

Schablonregeln

Enligt schablonregeln får du ta upp lagret till 97 procent av det totala anskaff­nings­värdet. Om du använder denna regel måste du ta upp anskaffningsvärdet för alla tillgångar som finns i ditt lager på bokslutsdagen. Du får alltså inte använda netto­försäljnings­värdet på vissa tillgångar.

Vid vanligt årsbokslut

De varor som du tar upp till anskaffningsvärdet ska du räkna som att det var de som du anskaffade senast (först in – först ut-regeln).

Vid förenklat årsbokslut

Om du upprättar ett förenklat årsbokslut gäller inte detta, utan lagertillgångarna får tas upp till det värde varan hade på den senaste fakturan.

Vissa tillgångar räknas inte in

Den här regeln får inte användas när du värderar lager av fastigheter, aktier, utsläppsrätter och andra liknande tillgångar. Du måste då skilja ut dessa tillgångar för att kunna tillämpa schablonregeln på det övriga lagret.

Lager av djur

Läs mer om lagervärdering av djur på sidan Värdeminskning.

» Lagervärdering av djur

Förenklat årsbokslut

Om du använder reglerna om förenklat årsbokslut och om värdet på lagret är mindre än 5 000 kr behöver du inte ta upp något lager i det förenklade årsbokslutet. Inköpen blir i stället en kostnad, tillsammans med de varor du eventuellt hade vid årets början.

Det finns också förenklade regler hur lagret ska värderas. Vilka varor som ska tas med och hur du ska värdera lagret står i broschyren Bokföring, bokslut och deklaration del 1 (SKV 282).

» Bokföring, bokslut och deklaration del 1 (SKV 282)

Exempel

Ett städföretag köper in golvrengöring enligt följande journal. Alla priser är exklusive moms.

Datum

Antal

Pris

Summa

10 januari10035 kr3 500 kr
21 mars5040 kr2 000 kr
15 juni15030 kr4 500 kr
4 september7535 kr2 625 kr
10 december10035 kr3 500 kr

Den 31 december är företagets lager 200 golvrengöringsflaskor. Lagrets nettoförsäljningsvärde överstiger anskaffningsvärdet.

Vanligt årsbokslut

För att bestämma anskaffningspriset på de 200 flaskor som finns kvar gäller regeln först in – först ut och företaget börjar därför räkna från det senaste inköpet i december.

Om städföretaget gör vanligt årsbokslut blir lagrets anskaffningsvärde 6 875 kr. Alla priser är exklusive moms.

Datum

Antal

Pris

Summa

10 december100 35 kr3 500 kr
4 september75 35 kr2 625 kr
15 juni2530750 kr
Summa200 6 875 kr

Förenklat årsbokslut

Om städföretaget gör förenklat årsbokslut gäller inte regeln först in – först ut utan anskaffningspriset beräknas utifrån den senaste fakturan. Lagrets anskaffnings­värde blir då 7 000 kr (200 st x 35 kr).

Eftersom företaget använt anskaffningsvärdet kan det göra inkuransavdrag med 3 procent enligt schablonregeln vilket innebär att lagret får tas upp till 97 procent av ovanstående beräknade värden. Det blir 6 669 kr (vanligt årsbokslut) eller 6 790 kr (förenklat årsbokslut).

Skatteverket

Till toppen