På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Inkomst av näringsverksamhet

Inkomster beskattas i tre olika inkomstslag, tjänst, kapital och näringsverksamhet. Den här bedömningen måste göras eftersom att det är skillnad i beskattningen av de olika inkomstslagen. Du som får inkomst för att du yrkesmässigt driver en verksamhet, beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

De flesta intäkter och kostnader som har direkt med verksamheten att göra är skattepliktiga respektive får dras av i näringsverksamheten. Betalning för varor och tjänster samt annan ersättning du får som näringsidkare är skattepliktig intäkt i näringsverksamheten.

Tre inkomstslag

Det finns tre olika inkomstslag, tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas bland annat:

  • inkomst från anställning
  • pensioner.

Kapital

Till kapital räknas:

  • kapitalvinst/kapitalförlust när du säljer näringsfastighet, till exempel hyreshus eller jordbruksfastighet
  • räntor och utdelningar
  • kapitalvinster och kapitalförluster på värdepapper.

Näringsverksamhet

Det finns särskilda regler om vissa slag av inkomster som alltid ska räknas som näringsverksamhet. Dit hör:

  • näringsfastighet (vanligen hyreshus eller jord- och skogsbruk)
  • i vissa fall tomtförsäljningar
  • byggmästares försäljning av fastigheter
  • skogsavverkning på annans mark på grund av särskild upplåtelse
  • näringsverksamhet som du driver i utlandet.

Till näringsverksamhet räknas även:

  • inkomster som du får i din enskilda näringsverksamhet
  • räntor som du får på tillgångar som du har i näringsverksamheten.

Villkor för näringsverksamhet

För att verksamheten ska anses som näringsverksamhet måste den uppfylla tre villkor. Alla villkoren måste vara uppfyllda. Verksamheten ska utmärkas av att den drivs

  • varaktigt
  • självständigt och
  • i vinstsyfte.

Om inte alla villkoren är uppfyllda beskattas inte inkomsten som inkomst av näringsverksamhet. Då beskattas inkomsten i ett annat inkomstslag.

Om verksamheten inte är varaktig

Om kravet på varaktighet inte är uppfyllt kan inkomsten i stället beskattas som inkomst av kapital. Det gäller bland annat kapitalvinster.

Om verksamheten inte är självständig

När kravet på självständighet inte är uppfyllt har även det betydelse för om en inkomst i stället kan komma att beskattas i inkomstslaget tjänst.

Om verksamheten inte sker i vinstsyfte

Om kravet på vinstsyfte inte är uppfyllt kan inkomsten i stället anses som hobbyverksamhet och därmed beskattas i inkomstslaget tjänst.

Kostnader i näringsverksamhet

Du får avdrag för alla kostnader som behövs för att du ska kunna driva verksamheten. Det finns dock många gränsfall. I en del fall ska intäkten eller kostnaden tas upp i andra inkomstslag än näringsverksamhet. I andra fall gränsar kostnaden till personliga kostnader, som aldrig får dras av. Till kostnader i närings­verksam­heten räknas förluster som uppstått i verksam­heten om det inte finns särskilda orsaker till att avdrag inte får göras.

Flera näringsverksamheter

Du som bedriver flera verksamheter ska inte redovisa och beskatta dessa var för sig – de räknas som en näringsverksamhet. Om du däremot äger en del i ett handelsbolag är det en egen näringsverksamhet som redovisas för sig. Om du driver en självständig näringsverksamhet i ett land utanför EES är den också en egen näringsverksamhet som inte kan läggas samman med näringsverksamhet som du driver här i landet.

Underskott och överskott

Det här har betydelse om en näringsverksamhet har överskott och en annan underskott. Du får inte kvitta ett underskott i en näringsverksamhet mot ett överskott i en annan näringsverksamhet. Läs mer på sidan Underskott av näringsverksamhet.

» Underskott av näringsverksamhet

Aktiv och passiv näringsverksamhet

Enskild näringsverksamhet är antingen aktiv eller passiv. Uppdelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet har betydelse för hur mycket du ska betala i socialavgifter, så kallade egenavgifter eller särskild löneskatt. Det har också betydelse för sociala förmåner, grundavdrag, avdrag för egna pensionskostnader och för att få underskottsavdrag.

Om du driver flera olika enskilda verksamheter bedöms dessa tillsammans.

En näringsverksamhet är aktiv om du både driver och i stor omfattning arbetar i verksamheten. Annars är verksamheten passiv.

Kravet på att i stor omfattning arbeta i verksamheten innebär att du ska lägga ner arbetstid motsvarande minst en tredjedel av en vanlig anställning på heltid. Detta krav kan justeras om det behövs i det enskilda fallet. En näringsverksamhet som bygger på din egen arbetsinsats (som till exempel konsult, skribent eller hantverkare) är aktiv oavsett omfattningen eller antalet nedlagda timmar.

Detta gäller däremot inte verksamheter där det ingår stora ekonomiska värden (stor balansomslutning) och typiskt sett är kapitalförvaltning. Vid till exempel förvaltning av egna fastigheter bör arbetsinsatsen motsvara minst en tredjedel av arbetstiden i en anställning på heltid för att verksamheten ska anses vara aktiv.

Verksamhet utanför EES

Självständig näringsverksamhet i ett land utanför EES är normalt passiv näringsverksamhet. Läs mer i broschyren Socialavgifter för dig som bedriver näringsverksamhet utomlands (SKV 291).

» Socialavgifter för dig som bedriver näringsverksamhet utomlands (SKV 291)

Beskattning av enskild närings­verksamhet

Den enskilda näringsverksamheten beskattas inte eftersom att den inte är ett självständigt skattesubjekt. Inkomsten blir i stället beskattad hos den fysiska personen, det vill säga ägaren och i vissa fall ägarens make, maka eller partner. Det är vinsten i den enskilda näringsverksamheten som beskattas. Vinsten är, enkelt uttryckt, skillnaden mellan inkomster och utgifter.

Inkomster

Som inkomster räknas främst det verksamheten får in vid försäljning av varor och tjänster.

Utgifter

Utgifter är de kostnader som behövs för att verksamheten ska kunna få inkomster. Däremot ses inte de pengar som den som driver verksamheten behöver för att själv kunna leva, som en utgift för verksamheten. Den enskilda firmans inkomster beskattas efter de skattesatser som gäller för fysiska personer (privatpersoner). Skillnaden i näringsinkomsten mot tjänsteinkomster är att det inte finns någon arbetsgivare. De socialavgifter som arbetsgivaren normalt betalar ska i stället den som bedriver näringsverksamheten betala själv. De kallas då egenavgifter eller särskild löneskatt. Även i övriga avseenden beräknas skatten efter de regler som gäller för fysiska personer.

Särskilda regler

För att beskattningen ska bli så lik som möjligt mellan de olika företagsformerna gäller särskilda regler för enskild näringsverksamhet.

Dessa särskilda regler gäller för hur du:

  • delar upp inkomsten mellan makar eller mellan sambor med gemensamt barn (se Lön och egna uttag)
  • får dra av för egenavgifter (se Egenavgifter)
  • får dra av egna pensionskostnader till ägaren (se Avdrag för egna pensionskostnader)
  • kan sätta av till ersättningsfond – skjuta upp beskattningen (se Ersättningsfond)
  • kan sätta av till expansionsfond – skjuta upp beskattningen och använda den till att utöka verksamheten (se Expansionsfond)
  • kan sätta av del av vinsten till periodiseringsfonder – skjuta upp beskattningen och på så sätt jämna ut resultatet av verksamheten mellan olika beskattningsår (se Periodiseringsfond)
  • får möjlighet till positiv räntefördelning som betyder att du räknar fram en schablonmässig ränta på ­kapitalet i verksamheten som oftast ger en lägre beskattning (se Räntefördelning)
  • ska räkna fram negativ räntefördelning som betyder att du räknar fram en schablonmässig kostnadsränta på skulden i verksamheten som flyttas från näringsverksamhet till kapital (se Räntefördelning).

Enkelt bolag 

Ett enkelt bolag har kommit till när två eller flera personer avtalat att driva verksamhet i bolag utan att de bildat ett handelsbolag.

Delägaren beskattas för sin del

Reglerna för enkelt bolag stämmer i stort överens med enskild näringsverksamhet. Ett enkelt bolag är inte skattesubjekt, utan delägaren beskattas för sin del av bolaget. Ägarna till ett enkelt bolag kan vara enskild näringsverksamhet, handelsbolag eller aktiebolag med flera. För fysisk person sker beskattning i det inkomstslag som hade blivit aktuellt om delägaren bedrivit verksamheten som enskild näringsverksamhet.

Intäkter och kostnader

Varje post av intäkter och kostnader fördelas på delägarna. Eftersom ett enkelt bolag inte är en juridisk person tillhör tillgångarna i verksamheten delägarna.

Värdeminskningsavdrag

Delägarna gör värdeminskningsavdrag på inventarier och byggnader var för sig på sin andel.

Flera verksamheter

Om ett enkelt bolag bedriver flera olika verksamheter och en person bedriver verksamhet både i ett enkelt bolag och som enskild näringsverksamhet räknas verksamheterna vanligtvis som en näringsverksamhet. Läs mer under rubriken Flera närings­verksam­heter.

Underskott

Samma regler som för enskild näringsverksamhet gäller också enkelt bolag för rätt att dra av för underskott. Normalt ska underskottet tas med till nästa inkomstår om du inte bedriver annan verksamhet där det finns ett överskott att kvitta mot. Överlåtelse av andel i enkelt bolag betyder att delägaren överlåter sin andel i tillgångarna, eventuellt mot att köparen som betalning får överta hans andel av skulderna. Den ersättning du får för överlåtelsen, till exempel för varulager och inventarier, beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Ersättning för näringsfastighet beskattas som inkomst av kapital.

Du som bedriver verksamhet i enkelt bolag kan redovisa ditt resultat på en NEA-bilaga.

Skatteverket

Till toppen