Räntefördelning är bland annat till för att skattereglerna ska vara likvärdiga mellan delägare i handelsbolag och aktiebolag. Här kan du läsa om vad det är och hur du räknar fram räntefördelning.
Observera att denna sida om räntefördelning avser inkomståret 2024 (deklarationen som lämnas 2025). Från och med inkomståret 2025 höjs beloppsgränsen för negativ räntefördelning från 50 000 kronor till 500 000 kronor. Beloppsgränsen för positiv räntefördelning tas bort. Ändringarna gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024.
Skatten på inkomst av näringsverksamhet är progressiv, det vill säga inkomstskatten ökar procentuellt med högre årsinkomst och egenavgifter som även ska betalas. På inkomst av kapital betalar du inga egenavgifter och 30 procent skatt oavsett hur hög inkomsten är. Räntefördelning kan därför ge dig lägre skatt genom att en del av din inkomst från bolaget flyttas från beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet till inkomstslaget kapital. Detta kallas positiv räntefördelning och är frivillig.
Det finns även tvingande negativ räntefördelning. Den fungerar i princip tvärtom. Vid negativ räntefördelning lägger du till ett belopp till din inkomst av näringsverksamhet samtidigt som det blir ett avdrag i inkomstslaget kapital.
Du beräknar din räntefördelning utifrån ett kapitalunderlag som kan vara positivt eller negativt. Kapitalunderlaget beräknar du från din justerade anskaffningsutgift för andelen i handelsbolaget. Beräkna räntefördelningen på deklarationsbilaga N3A, sidan 2. Tänk på att du inte kan göra någon räntefördelning om kapitalunderlaget är högst +/– 50 000 kronor.
Förenklat blir kapitalunderlaget positivt om du har fört in pengar i bolaget eller tagit ut mindre pengar än vad handelsbolaget gett i överskott. Om du däremot har tagit ut mer pengar än vad bolaget gett i överskott så blir kapitalunderlaget negativt.
Utgå från den justerade anskaffningsutgiften vid beskattningsårets ingång (samma som värdet vid förra beskattningsårets utgång). Detta innebär att du inte gör räntefördelning för ditt första beskattningsår som delägare.
Justera anskaffningsutgiften för vissa poster.
+/– Den justerade anskaffningsutgiften vid beskattningsårets ingång
+ Sparat fördelningsbelopp från tidigare år
+ Övergångspost
– Tillskott under förra beskattningsåret som gjorts av andra skäl än att varaktigt öka kapitalet i bolaget
– Lån från bolaget till exempelvis delägaren under beskattningsåret om
räntan inte är marknadsmässig
= Kapitalunderlag för räntefördelning (+/-)
Du räknar bort icke varaktiga tillskott för att förhindra att delägare före årsskiftet ger ett tillfälligt tillskott i syfte att öka kapitalunderlaget – för att sedan ta ut tillskottet direkt efter årsskiftet.
Övergångsposten ska ha fastställts vid 1995 års taxering, ifall du ägde andelen då. I dessa fall behöver du lägga till övergångsposten varje år när kapitalunderlaget beräknas.
Är kapitalunderlaget positivt med mer än 50 000 kronor får du välja att göra positiv räntefördelning. Avdraget kallas för positivt fördelningsbelopp och det beräknar du genom att multiplicera ditt positiva kapitalunderlag med 8,62 procent (beskattningsåret 2024). För beskattningsåret 2025 är procentsatsen 7,96. Avdraget för positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar överskottet av näringsverksamhet före räntefördelning. Genom att följa deklarationsblankett N3A får du fram detta överskott vid punkt 14. Samma belopp ska tas upp som inkomst i inkomstslaget kapital.
Ulla är delägare i ett handelsbolag och beräknar sitt kapitalunderlag till +70 000 kronor. Då beloppet överstiger +50 000 kronor får hon göra positiv räntefördelning med 4 389 kronor (6,27 procent x 70 000).
Om Ullas överskott före räntefördelning på N3A (punkt 14) är minst 4 389 kronor kan hon välja att göra avdraget med samma summa i näringsverksamheten. I stället tar hon upp beloppet som inkomst av kapital, motsvarande som en ränteinkomst, i Inkomstdeklaration 1.
Om Ulla inte har tillräckligt överskott vid punkt 14 på N3A, eller frivilligt väljer att inte utnyttja hela avdraget, får hon spara hela eller delar av det outnyttjade positiva fördelningsbeloppet till nästa år. Mer information finns under rubriken Sparat fördelningsbelopp.
Ulla är delägare i ett handelsbolag och beräknar sitt kapitalunderlag till +70 000 kronor. Då beloppet överstiger 50 000 kronor får hon göra positiv räntefördelning med 6 034 kronor (8,62 procent × 70 000).
Om Ullas överskott före räntefördelning på N3A (punkt 14) är minst 6 034 kronor kan hon välja att göra avdraget med samma summa i näringsverksamheten. I stället tar hon upp beloppet som inkomst av kapital, motsvarande som en ränteinkomst, i Inkomstdeklaration 1.
Om Ulla inte har tillräckligt överskott vid punkt 14 på N3A, eller frivilligt väljer att inte utnyttja hela avdraget, får hon spara hela eller delar av det outnyttjade positiva fördelningsbeloppet till nästa år. Mer information finns under rubriken Sparat fördelningsbelopp.
Är kapitalunderlaget negativt med mer än 50 000 kronor måste du göra en negativ räntefördelning. Syftet med regeln är bland annat att hindra att delägare tar privata lån på handelsbolaget och får avdrag för de ränteutgifterna i näringsverksamheten. Negativ räntefördelning ska i dessa fall ske oavsett om näringsverksamheten har ett under- eller överskott.
Vid negativ räntefördelning lägger du till en schablonberäknad ränta (negativt fördelningsbelopp) till din inkomst av näringsverksamhet. Motsvarande belopp får du dra av som ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Beräkna det negativa fördelningsbeloppet genom att multiplicera ditt negativa kapitalunderlag med 3,62 procent för beskattningsåret 2024. Räkna med 2,96 procent för beskattningsåret 2025.
Emma har inkomst av näringsverksamhet före räntefördelning med 150 000 kronor och inkomst av kapital med 20 000 kronor. Hennes negativa kapitalunderlag är 100 000 kronor så därför måste hon göra en negativ räntefördelning.
Hon ska lägga till 3,62 procent × 100 000 = 3 620 kronor i näringsverksamheten och minska inkomst av kapital med samma summa.
Emmas inkomst av näringsverksamhet blir därför 153 620 kronor och hennes inkomst av kapital blir 16 380 kronor.
Emma har inkomst av näringsverksamhet före räntefördelning med 150 000 kronor och inkomst av kapital med 20 000 kronor. Hennes negativa kapitalunderlag är 100 000 kronor så därför måste hon göra en negativ räntefördelning.
Hon ska lägga till 1,50 procent x 100 000 = 1 500 kronor i näringsverksamheten och minska inkomst av kapital med samma summa.
Emmas inkomst av näringsverksamhet blir därför 151 500 kronor och hennes inkomst av kapital blir 18 500 kronor.
Positiv räntefördelning som du gjort tidigare år men som du inte kunnat eller velat utnyttja som avdrag kallas sparat fördelningsbelopp.
Det sparade fördelningsbeloppet ökar såväl nästa års kapitalunderlag som fördelningsbelopp. Det finns ingen tidsgräns för hur länge du kan spara ett fördelningsbelopp.
Håkan har ett sparat fördelningsbelopp från föregående år med 10 000 kronor. Hans kapitalunderlag för aktuellt år är +100 000 kronor. Till detta får han lägga det sparade beloppet på 10 000 kronor. Totalt kapitalunderlag blir därför +110 000 kronor.
Om årets procentsats exempelvis skulle vara 8,62 blir årets fördelningsbelopp 9 482 kronor (8,62 procent × 110 000). Till detta får Håkan lägga det sparade fördelningsbeloppet om 10 000 kronor varför hans totala positiva fördelningsbelopp blir 19 482 kronor.
Håkan har ett sparat fördelningsbelopp från föregående år med 10 000 kronor. Hans kapitalunderlag för aktuellt år är +100 000 kronor. Till detta får han lägga det sparade beloppet på 10 000 kronor. Totalt kapitalunderlag blir därför +110 000 kronor.
Om procentsatsen är 6,27 blir årets fördelningsbelopp 6 897 kronor (6,27 procent x 110 000). Till detta får Håkan lägga det sparade fördelningsbeloppet om 10 000 kronor varför hans totala positiva fördelningsbelopp blir 16 897 kronor.
Ska du göra en negativ räntefördelning och har ett sparat fördelningsbelopp från tidigare år? I så fall behöver du kvitta det sparade fördelningsbeloppet mot det negativa räntefördelningsbeloppet.
Du får inte göra en räntefördelning om kapitalunderlaget ligger mellan +50 000 kronor och –50 000 kronor. Det innebär dels att du inte ska beräkna ett fördelningsbelopp, dels att ditt sparade positiva fördelningsbelopp måste sparas ytterligare ett år eftersom det inte får utnyttjas för räntefördelning i år.
Gör en räntefördelning för varje näringsverksamhet. Gör exempelvis tre olika räntefördelningar om du har en enskild firma och är delägare i två handelsbolag.
50 000-kronorsgränsen avser dock summan av samtliga näringsverksamheters kapitalunderlag. Det innebär att räntefördelning kan bli aktuellt om summan av samtliga kapitalunderlag är positiv eller negativ med över 50 000 kronor, och tvärtom.
Att du gör en räntefördelning för varje näringsverksamhet betyder bland annat att ett positivt fördelningsbelopp sparas för varje näringsverksamhet. Därför kan inte det sparade fördelningsbeloppet flyttas till en annan näringsverksamhet och utnyttjas där som avdrag.
Avdrag för positiv räntefördelning är normalt maximerat till överskottet innan avdraget (överskott i punkt 14 på N3A). Har du slutat som delägare under beskattningsåret så har du dock möjlighet att göra ett större avdrag som även täcker återföring av periodiseringsfonder (punkt 17) och minskning av expansionsfond (punkt 22).
Reglerna om räntefördelning baseras på ett beskattningsår som är tolv månader. Beroende på när ditt delägarskap upphörde under året ska både ett positivt och negativt fördelningsbelopp justeras med hänsyn till årets längd. Om beskattningsåret exempelvis blev nio månader tar du ett uträknat fördelningsbelopp × 9/12.
Fördelningsbeloppet ska justeras när en andel i ett handelsbolag avyttrats (exempelvis sålts) under bolagets löpande beskattningsår och säljaren och köparen fördelar det skattemässiga resultatet mellan sig. På så sätt får du som överlåtare beräkna räntefördelning även för överlåtelseåret, det vill säga ditt sista beskattningsår som delägare.
En delägares sparade fördelningsbelopp är personligt och kan inte föras över till någon annan. Det kan inte heller föras över till en annan näringsverksamhet, till exempel en enskild firma eller ett annat handelsbolag. Ditt sparade fördelningsbelopp upphör om du inte kan utnyttja summan under ditt sista beskattningsår som delägare.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.