Företag
- ...
- » Driva företag
- » Företagsformer
- » Handelsbolag
- » Skatteregler för delägare i handelsbolag
- » Räntefördelning för delägare i handelsbolag
Räntefördelning för delägare i handelsbolag
Räntefördelning är bland annat till för att skattereglerna ska vara likvärdiga mellan delägare i handelsbolag och aktiebolag. Här kan du läsa om vad det är och hur du räknar fram räntefördelning.
Skatten på inkomst av näringsverksamhet är progressiv. Det innebär att inkomstskatten ökar procentuellt med högre årsinkomst. På överskottet från näringsverksamheten ska även egenavgifter betalas. På inkomst av kapital betalar du inga egenavgifter och skatten är 30 procent oavsett hur hög inkomsten är. Räntefördelning kan därför ge dig lägre skatt genom att en del av din inkomst från bolaget flyttas från beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet till inkomstslaget kapital. Detta kallas positiv räntefördelning och är frivilligt.
Det finns även tvingande negativ räntefördelning. Den fungerar i princip tvärtom. Vid negativ räntefördelning lägger du till ett belopp till din inkomst av näringsverksamhet samtidigt som du får ett avdrag i inkomstslaget kapital.
Beräkna din räntefördelning
Du beräknar din räntefördelning utifrån ett kapitalunderlag som kan vara positivt eller negativt. Kapitalunderlaget beräknar du utifrån din justerade anskaffningsutgift för andelen i handelsbolaget. Hur stor del av resultatet i näringsverksamheten som du kan flytta mellan inkomstslaget näringsverksamhet och inkomstslaget kapital bestäms utifrån en viss procent av kapitalunderlaget.
Beräkna din justerade anskaffningsutgift
Du gör beräkningen av kapitalunderlaget i del 2 i deklarationsbilaga N3A.
Räkna fram kapitalunderlaget
Förenklat blir kapitalunderlaget positivt om du har fört in pengar i bolaget eller om du har tagit ut mindre pengar än din del av handelsbolagets överskott. Om du däremot har tagit ut mer pengar än din andel av bolagets överskott blir kapitalunderlaget negativt.
Vid beräkningen av kapitalunderlaget utgår du från den justerade anskaffningsutgiften vid beskattningsårets ingång (samma som värdet i punkt 84 eller 85 i förra årets N3A-bilaga). Eftersom du utgår från den justerade anskaffningsutgiften vid årets ingång kan du inte göra räntefördelning för ditt första beskattningsår som delägare.
Den justerade anskaffningsutgiften ska därefter justeras för vissa poster.
Kapitalunderlaget beräknar du så här:
+/– Den justerade anskaffningsutgiften vid beskattningsårets ingång
+ Sparat fördelningsbelopp från tidigare år
+ Övergångspost
– Tillskott under förra beskattningsåret som gjorts av andra skäl än att varaktigt öka kapitalet i bolaget
– Lån från bolaget till exempelvis delägaren under beskattningsåret om
räntan inte är marknadsmässig
= Kapitalunderlag för räntefördelning (+/-)
Kapitalunderlaget beräknar du så här
- Utgå från din justerade anskaffningsutgift vid beskattningsårets ingång.
- Lägg till ditt sparade fördelningsbelopp från tidigare år.
- Lägg till din övergångspost.
- Dra av dina tillskott under förra beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget.
- Dra av lån från bolaget till dig eller till närstående till dig under beskattningsåret om räntan inte är marknadsmässig.
- Summan är ditt positiva eller negativa kapitalunderlag för räntefördelning.
Du räknar bort icke varaktiga tillskott för att förhindra att delägare före årsskiftet ger ett tillfälligt tillskott till bolaget i syfte att öka kapitalunderlaget – för att sedan ta ut tillskottet direkt efter årsskiftet.
Om du ägde andelen vid 1995 års taxering kan du då ha fått beslut om en övergångspost. I dessa fall behöver du lägga till övergångsposten varje år när kapitalunderlaget beräknas.
Positiv räntefördelning
För beskattningsår som har börjat 1 januari 2025 eller senare får du göra positiv räntefördelning om kapitalunderlaget i din verksamhet är 0 (noll) eller positivt. Du räknar då fram en viss ränta på kapitalunderlaget och flyttar det beloppet från inkomstslaget näringsverksamhet till inkomstslaget kapital. Räntan kallas fördelningsbelopp och för beskattningsåret 2025 är räntesatsen 7,96 procent.
För beskattningsår som började före 1 januari 2025 får positiv räntefördelning bara göras om kapitalunderlaget är positivt med mer än 50 000 kronor.
Du får göra avdrag för positiv räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar överskottet av näringsverksamheten före räntefördelning. Genom att följa deklarationsblankett N3A får du fram detta överskott vid punkt 14. Samma belopp som du drar av ska du även ta upp som inkomst i inkomstslaget kapital.
Exempel: Beräkna positiv räntefördelning
Ulla är delägare i ett handelsbolag och beräknar sitt kapitalunderlag till +70 000 kronor. Då beloppet överstiger +50 000 kronor får hon göra positiv räntefördelning med 4 389 kronor (6,27 procent x 70 000).
Om Ullas överskott före räntefördelning på N3A (punkt 14) är minst 4 389 kronor kan hon välja att göra avdraget med samma summa i näringsverksamheten. I stället tar hon upp beloppet som inkomst av kapital, motsvarande som en ränteinkomst, i Inkomstdeklaration 1.
Om Ulla inte har tillräckligt överskott vid punkt 14 på N3A, eller frivilligt väljer att inte utnyttja hela avdraget, får hon spara hela eller delar av det outnyttjade positiva fördelningsbeloppet till nästa år. Mer information finns under rubriken Sparat fördelningsbelopp.
Exempel: Beräkna positiv räntefördelning
Ulla är delägare i ett handelsbolag och beräknar sitt kapitalunderlag till + 70 000 kronor. Hon får göra positiv räntefördelning med 5 572 kronor (7,96 procent × 70 000).
Om Ullas överskott före räntefördelning på N3A (punkt 14) är minst 5 572 kronor kan hon välja att göra avdraget med samma summa i näringsverksamheten. Samtidigt tar hon upp samma belopp som inkomst av kapital, motsvarande en ränteinkomst, i Inkomstdeklaration 1.
Om Ulla inte har tillräckligt överskott vid punkt 14 på N3A, eller frivilligt väljer att inte använda hela avdraget, får hon spara hela eller delar av det outnyttjade positiva fördelningsbeloppet till nästa år. Mer information finns under rubriken Sparat fördelningsbelopp.
Negativ räntefördelning
För beskattningsår som har börjat 1 januari 2025 eller senare måste du göra negativ räntefördelning om kapitalunderlaget är negativt med mer än 500 000 kronor. För beskattningsår som började före 1 januari 2025 var du tvungen att göra negativ räntefördelning om kapitalunderlaget var negativt med mer än 50 000 kronor.
Syftet med negativ räntefördelning är bland annat att hindra att delägare tar privata lån på handelsbolaget och får avdrag för de ränteutgifterna i näringsverksamheten. Negativ räntefördelning ska göras oavsett om näringsverksamheten har ett underskott eller överskott.
Vid negativ räntefördelning lägger du till en schablonberäknad ränta (negativt fördelningsbelopp) till din inkomst av näringsverksamhet. Motsvarande belopp får du dra av som ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Du beräknar det negativa fördelningsbeloppet genom att multiplicera ditt negativa kapitalunderlag med 2,96 procent för beskattningsåret 2025.
Exempel: Beräkna negativ räntefördelning
Emma har inkomst av näringsverksamhet före räntefördelning med 150 000 kronor och inkomst av kapital med 20 000 kronor. Hennes negativa kapitalunderlag är 550 000 kronor. Därför måste hon göra negativ räntefördelning.
Hon ska lägga till 2,96 procent × 550 000 = 16 280 kronor i näringsverksamheten och minska inkomst av kapital med samma belopp.
Emmas inkomst av näringsverksamhet blir därför 166 280 kronor och hennes inkomst av kapital blir 3 720 kronor.
Exempel: Beräkna negativ räntefördelning
Emma har inkomst av näringsverksamhet före räntefördelning med 150 000 kronor och inkomst av kapital med 20 000 kronor. Hennes negativa kapitalunderlag är 100 000 kronor så därför måste hon göra en negativ räntefördelning.
Hon ska lägga till 1,50 procent x 100 000 = 1 500 kronor i näringsverksamheten och minska inkomst av kapital med samma summa.
Emmas inkomst av näringsverksamhet blir därför 151 500 kronor och hennes inkomst av kapital blir 18 500 kronor.
Sparat fördelningsbelopp
Positiv räntefördelning som du har gjort tidigare år men som du inte har kunnat eller velat göra avdrag med kallas sparat fördelningsbelopp.
Det sparade fördelningsbeloppet ökar såväl nästa års kapitalunderlag som fördelningsbelopp. Det finns ingen tidsgräns för hur länge du kan spara ett fördelningsbelopp.
Exempel: Sparat fördelningsbelopp från tidigare år
Håkan har ett sparat fördelningsbelopp från föregående år på 10 000 kronor. Hans kapitalunderlag för aktuellt år är +100 000 kronor. Till detta får han lägga det sparade beloppet på 10 000 kronor. Totalt kapitalunderlag blir därför +110 000 kronor.
Om årets procentsats exempelvis skulle vara 7,96 procent blir årets fördelningsbelopp 8 756 kronor (7,96 procent × 110 000). Till detta får Håkan lägga det sparade fördelningsbeloppet på 10 000 kronor vilket gör att hans totala positiva fördelningsbelopp blir 18 756 kronor.
Exempel: Sparat fördelningsbelopp från tidigare år
Håkan har ett sparat fördelningsbelopp från föregående år med 10 000 kronor. Hans kapitalunderlag för aktuellt år är +100 000 kronor. Till detta får han lägga det sparade beloppet på 10 000 kronor. Totalt kapitalunderlag blir därför +110 000 kronor.
Om procentsatsen är 6,27 blir årets fördelningsbelopp 6 897 kronor (6,27 procent x 110 000). Till detta får Håkan lägga det sparade fördelningsbeloppet om 10 000 kronor varför hans totala positiva fördelningsbelopp blir 16 897 kronor.
Ska du göra negativ räntefördelning och har ett sparat fördelningsbelopp från tidigare år? I så fall behöver du kvitta det sparade fördelningsbeloppet mot det negativa räntefördelningsbeloppet.
Du får inte göra räntefördelning om kapitalunderlaget ligger mellan –500 000 och 0 kronor. Det innebär dels att du inte ska beräkna ett fördelningsbelopp och dels att ditt sparade positiva fördelningsbelopp måste sparas ytterligare ett år eftersom det inte får nyttjas för räntefördelning i år.
Om du har flera näringsverksamheter
Räntefördelning ska göras för varje näringsverksamhet. Det innebär att du exempelvis ska göra tre olika räntefördelningar om du har en enskild firma och är delägare i två handelsbolag.
Gränsen på –500 000 kronor för negativ räntefördelning avser däremot summan av samtliga näringsverksamheters negativa kapitalunderlag. Det innebär att negativ räntefördelning kan bli aktuell om summan av samtliga negativa kapitalunderlag blir negativt med mer än 500 000 kronor. Du ska inte räkna med verksamheter med positivt kapitalunderlag. I verksamheter med positivt kapitalunderlag får alltid positiv räntefördelning göras.
Att du gör en räntefördelning för varje näringsverksamhet betyder bland annat att ett positivt fördelningsbelopp sparas för varje näringsverksamhet. Därför kan inte det sparade fördelningsbeloppet flyttas till en annan näringsverksamhet och användas där som avdrag.
När du slutar som delägare
Avdrag för positiv räntefördelning är normalt maximerat till överskottet innan avdraget (överskott i punkt 14 i N3A-bilagan). Har du slutat som delägare under beskattningsåret har du dock möjlighet att göra ett större avdrag som även täcker återföring av periodiseringsfonder (punkt 17) och minskning av expansionsfond (punkt 22).
Reglerna om räntefördelning baseras på ett beskattningsår som är tolv månader. Beroende på när ditt delägarskap upphörde under året ska både ett positivt och ett negativt fördelningsbelopp justeras med hänsyn till årets längd. Om beskattningsåret exempelvis blev nio månader tar du ditt uträknade fördelningsbelopp och multiplicerar med 9/12.
Fördelningsbeloppet ska justeras när en andel i ett handelsbolag avyttrats (exempelvis sålts) under bolagets löpande beskattningsår och säljaren och köparen fördelar det skattemässiga resultatet mellan sig. På så sätt får du som överlåtare beräkna räntefördelning även för överlåtelseåret, det vill säga ditt sista beskattningsår som delägare.
En delägares sparade fördelningsbelopp är personligt och kan inte föras över till någon annan. Det kan inte heller föras över till en annan näringsverksamhet, till exempel en enskild näringsverksamhet eller ett annat handelsbolag. Ditt sparade fördelningsbelopp upphör om du inte kan använda det under ditt sista beskattningsår som delägare.