Ränta på skattekontot
På ditt skattekonto beräknas intäktsränta och kostnadsränta. Intäktsräntan är skattefri. Kostnadsräntan får du inte avdrag för. Räntan beräknas dag för dag på aktuellt saldo, från och med dagen efter den dag ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot.
Räntan på skattekontot styrs av basräntan
Intäkts- och kostnadsränta registreras på skattekontot en gång i månaden. Räntan på skattekontot knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. Det gör att räntan kan ändras under året.
Basränta
Basräntan på skattekontot är 2,5 procent från och med 1 december 2024. Den beräknas till 125 procent av den genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under tiden från och med den 16:e i en månad till och med den 15:e i månaden efter. Räntorna kan därför komma att ändras ytterligare under året. Basräntan är alltid som lägst 1,25 procent.
Intäktsränta
Från 1 december 2024 är intäktsräntan 1,125 procent. Innan dess var den 1,6875 procent. När basräntan är högre än 1,25 procent blir intäktsräntan 45 procent av basräntan.
Kostnadsränta
När du har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Kostnadsräntan beräknas efter två nivåer beroende på orsaken till underskottet.
Låg ränta
Låg ränta är samma som basräntan, alltså 2,5 procent. Det gäller från 1 december 2024. Låg ränta beräknas bland annat på belopp som
- Skatteverket har gett anstånd med att betala
- uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta)
- uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta)
- har överlämnats till Kronofogden för indrivning.
Hög ränta
Hög ränta är basräntan plus 15 procentenheter, alltså 17,5 procent. Det gäller från 1 december 2024. Innan dess var den 18,75 procent.
Då beräknas hög ränta
- När det finns ett underskott på skattekontot och betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att du inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen.
- När vi har skickat ett betalningskrav på underskottet. Hög kostnadsränta beräknas fram till att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden.
Så beräknas räntan
Räntan beräknas dag för dag på aktuellt saldo, från och med dagen efter den dag ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäkts- och kostnadsränta registreras på skattekontot en gång i månaden. Varje belopp som registreras på skattekontot påverkar saldot och därmed räntan. Exempelvis medför ett omprövningsbeslut eller en försenad betalning att det uppkommer ett nytt saldo som ränteberäknas.
Mer information och räkneexempel
I Skattekontobroschyren finns mer information om räntor och exempel på hur de beräknas. Där finns även räntesatser för tidigare år.
Kostnadsränta på kvarskatt
Om du har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver du betala kostnadsränta på kvarskatten. För att slippa betala kostnadsränta på kvarskatten kan du göra en extra inbetalning (tidigare kallad fyllnadsinbetalning) till ditt skattekonto. Vilket datum din extra inbetalning senast ska vara bokförd på ditt skattekonto beror på hur stor kvarskatten är.
Om din kvarskatt är högst 30 000 kronor
Om din kvarskatt är högst 30 000 kronor behöver du inte betala kostnadsränta om du gör en inbetalning som är bokförd på ditt skattekonto senast 5 maj 2025.
Om din kvarskatt är högre än 30 000 kronor
Om din kvarskatt är högre än 30 000 kronor behöver du göra två inbetalningar för att inte behöva betala kostnadsränta:
- Din inbetalning av den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor ska vara bokförd på ditt skattekonto senast 12 februari 2025.
- Din inbetalning av resterande del ska vara bokförd på ditt skattekonto senast 5 maj 2025.
Kvarskatt för företag med brutet räkenskapsår
För företag med brutet räkenskapsår gäller datumen i tabellerna.
Kvarskatt över 30 000 kronor
Räkenskapsåret slutar | Då ska pengarna finnas på företagets skattekonto |
|---|---|
September–december 2024 | 12 februari 2025 |
Januari–april 2025 | 12 juni 2025 |
Maj–juni 2025 | 12 augusti 2025 |
Juli–augusti 2025 | 13 oktober 2025 |
Ränta på slutlig skatt beräknas från den 13:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång.
Kvarskatt på högst 30 000 kronor
Räkenskapsåret slutar | Då ska pengarna finnas på skattekontot |
|---|---|
September–december 2024 | 5 maj 2025 |
Januari–april 2025 | 3 september 2025 |
Maj–juni 2025 | 3 november 2025 |
Juli–augusti 2025 | 5 januari 2026 |
Ränta på slutlig skatt beräknas från den 4:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång.
Korrigerad ränta
I vissa fall kan både din kostnadsränta (ränta som du betalar) och din intäktsränta (ränta som du får) ändras i efterhand. Ändringen kan till exempel bero på ett omprövningsbeslut eller ett beslut om slutlig skatt. Du kan se ändringen på ditt kontoutdrag som korrigerad kostnadsränta eller korrigerad intäktsränta.
Korrigerad ränta vid slutlig skatt
Så räknar Skatteverket ut din intäktsränta
För privatpersoner räknas räntan för den slutliga skatten från och med 13 februari varje år.
Intäktsränta före 13 februari
Du får behålla räntan för pengar som du hade på ditt skattekonto före 13 februari.
Intäktsränta efter 13 februari
Du får inte behålla räntan för pengar som du har på skattekontot från och med 13 februari.
Om du däremot har betalat in mer pengar än vad som behövs för att täcka kvarskatten får du behålla en del av räntan. Det är den del av räntan som har beräknats på den del av pengarna som du har betalat in som inte behövs till kvarskatten.
När dras pengarna från skattekontot?
Om du har betalat in hela kvarskatten i förväg, dras pengarna från ditt skattekonto direkt när Skatteverket beslutar om din slutliga skatt. Om du istället har betalat in delar av kvarskatten, finns pengarna kvar på ditt skattekonto fram till förfallodagen.
Vad är räntan på mitt skattekonto?
Räntan som du ser på ditt skattekonto kan både vara kostnadsränta (om du har betalat in för sent) och intäktsränta som du inte får behålla.
Exempel: När hela den slutliga skatten är inbetalad före förfallodagen
Aryam har 100 000 kronor i kvarskatt. Från och med den 13 februari börjar kostnadsränta att beräknas. För att undvika kostnadsränta betalar Aryam hela beloppet, 100 000 kronor, redan den 1 februari.
Aryam får sitt slutskattebesked i början av juni. Samtidigt gör Skatteverket en avstämning av hennes skattekonto.
Under perioden från inbetalningen 1 februari till avstämningen i juni har Skatteverket beräknat intäktsränta.
1 februari till 12 februari
Aryam får behålla intäktsräntan för denna period eftersom det finns ett överskott att beräkna ränta på.
13 februari och fram till avstämningen i juni
Intäktsräntan räknas om och korrigeras. Eftersom det inte finns något överskott att beräkna ränta på kommer den korrigerade intäktsräntan att synas som ett negativt belopp, pengar att betala tillbaka, på kontoutdraget.
Exempel: När inbetalning görs i flera omgångar före förfallodagen
August har 100 000 kronor i kvarskatt. Från och med den 13 februari börjar kostnadsränta att beräknas. För att undvika kostnadsränta betalar August in 70 000 kronor den 12 februari.
Den 4 maj loggar August in på Mina sidor för att se hur mycket som återstår att betala till skattekontot. Han ser då att han har fått 350 kronor i intäktsränta. Han betalar in ytterligare 29 650 kronor så att totalsumman på hans skattekonto är 100 000 kronor.
I juni får August får sitt slutskattebesked. Förfallodagen för att betala skatten är den 12 september.
På kontoutdraget som medföljer slutskattebeskedet står att beräknad ränta att betala är 356 kronor.
350 kronor av detta är korrigerad intäktsränta som Skatteverket tar tillbaka.
Eftersom den slutliga skatten räknas som skuld från och med den 13 februari, finns det inget överskott att beräkna intäktsränta på under den perioden.
6 kronor är kostnadsränta. Det beror på att August inte betalade in tillräckligt med pengar för att täcka hela skulden vid rätt tidpunkt. När han betalade in 29 650 kronor återstod fortfarande 350 kronor av skulden, vilket genererade en kostnadsränta fram till förfallodagen.
Korrigerad ränta vid omprövning
Om du upptäcker att något har blivit fel vid beräkningen av din slutliga skatt kan du begära att Skatteverket räknar om skatten genom en omprövning. Du får då berätta vad det är som har blivit fel, så kommer en handläggare att ta ett nytt beslut om din slutliga skatt, ett omprövningsbeslut.
Omprövningsbeslutet kommer att ha samma ränteberäkningsdag som grundbeslutet om slutlig skatt, vilket kommer att göra att räntan förändras.
Omprövningsbeslutet visar om din slutliga skatt ökar eller minskar jämfört med grundbeslutet. Den slutliga skatten enligt omprövningsbeslutet jämförs med den skatt som är avdragen för din räkning. Om det är för mycket skatt avdragen får du pengar tillbaka. Om det är för lite skatt avdragen får du skatt att betala.
Exempel: När kostnadsräntan blir korrigerad efter omprövning
Astrid hade 150 000 kronor i kvarskatt att betala i förra årets slutskattebesked. Hon betalade in hela beloppet på förfallodagen och fick betala 4 050 kronor i kostnadsränta.
Senare upptäcker Astrid att hon har missat att göra ett avdrag. Hon lämnar in en begäran om omprövning. Efter omprövningen får hon ett nytt beslut om slutlig skatt där avdraget godkänns. Skatten att betala sänks då med 30 000 kronor till totalt 120 000 kronor.
Eftersom skatten att betala har ändrats, räknas också kostnadsräntan om.
Den nya kostnadsräntan blir cirka 3 150 kronor istället för cirka 4 050 kronor.
Skillnaden på 900 kronor kommer att redovisas som en positiv korrigering på kontoutdraget. Det innebär att Astrid har betalat för mycket kostnadsränta och får tillbaka dessa pengar.
Kostnadsränta på belopp som har lämnats över till Kronofogden
På skuldbelopp som överlämnats till Kronofogden beräknas alltid låg ränta oavsett beloppets storlek. Den låga räntan räknas till och med den dag betalning sker eller fordran på beloppet preskriberas.
Kostnadsränta vid anstånd
Kostnadsränta debiteras också för skatt som Skatteverket gett anstånd med att betala. Räntan beräknas efter en räntesats motsvarande låg ränta. Räntan räknas på det belopp som ska betalas efter anståndstidens utgång. Den beräknas från och med dagen efter den ursprungliga förfallodagen till och med den dag då betalning sker, eller när anståndet upphör. Vid anstånd på grund av synnerliga skäl räknas dock räntan från och med dagen efter anståndsbeslutet.
Om du har fått en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav
Om det uppstått ett underskott på skattekontot kan du få en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav. Kostnadsräntan påverkar saldot på kontot och hur mycket du behöver betala.
Räntesatser
Tidsperiod | Basränta | Intäktsränta | Låg kostnadsränta | Mellanränta | Hög kostnadsränta |
|---|---|---|---|---|---|
241201- | 2,5 % | 1,125 % | 2,5 % | - | 17,5 % |
240701-241130 | 3,75 % | 1,6875 % | 3,75 % | - | 18,75 % |
230801-240630 | 5 % | 2,25 % | 5 % | - | 20 % |
230201-230731 | 3,75 % | 1,6875 % | 3,75 % | - | 18,75 % |
221101-230131 | 2,5 % | 1,125 % | 2,5 % | - | 17,5 % |
170101-221031 | 1,25 % | 0 % | 1,25 % | - | 16,25 % |
130101-161231 | 1,25 % | 0,5625 % | 1,25 % | - | 16,25 % |
Kontakta oss
Aktuellt
-
Nytt uppdrag att utreda AI-verkstad för offentlig sektor
Skatteverket och Försäkringskassan har fått ett nytt uppdrag från regeringen att...
-
Fel och brister inom skogs- och slaktnäringarna
Skatteverket har kontrollerat verksamheter inom skog och slakt. I omkring sex av...
-
Skatteverket leder nytt regeringsuppdrag
Skatteverket får ansvar för att samordna utvecklingen av digitala lösningar och ...
Tillsammans gör vi samhället möjligt
