På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Lämnar du en oriktig uppgift i din inkomstdeklaration kan du få betala
skattetillägg. Om den skatt som undanhållits överstiger ett visst belopp riskerar du även att bli brottsanmäld, åtalad och dömd för skattebrott. För att slippa det kan du göra en självrättelse.
Att göra en självrättelse innebär att du som företagare eller privatperson kommer in med riktiga uppgifter till Skatteverket och rättar tidigare fel.
I Sverige har vi sedan lång tid tillbaka bestämmelser som innebär att den som lämnat fel uppgifter kan rätta dem i efterhand och därmed slippa skattetillägg. Det kan till exempel handla om att redovisa tidigare oredovisade inkomster. Regeln om möjligheten att göra en självrättelse finns sedan den 1 januari 2012 i skatteförfarandelagen, SFL. Lagen säger att skattetillägg inte får tas ut när en person på eget initiativ har rättat en oriktig uppgift (49 kap. 10 § 2 p. SFL). Det anses vara en självrättelse så länge vi på Skatteverket inte har upptäckt att du har lämnat en felaktig eller ofullständig uppgift. Uppgifterna i rättelsen ska innehålla en begäran om ändrad beskattning och vara så tydliga och fullständiga att Skatteverket kan fatta ett korrekt beskattningsbeslut utifrån de lämnade uppgifterna.
Normalt sett kan du göra en självrättelse upp till sex år bakåt i tiden. Under 2021 kan du alltså rätta uppgifter från och med inkomstår 2015. Du bör i vissa fall även rätta äldre år. Om du under inkomståren 2010–2014 kan ha gjort dig skyldig till grovt skattebrott bör du rätta även dessa år. Detta gör du genom att i brevet under en särskild rubrik ”Upplysningar om äldre år” informera om tillgångar och inkomster under inkomståren 2010–2014. Då undviker du en eventuell anmälan om grovt skattebrott, där preskriptionstiden är 10 år och beloppsgränsen är 10 prisbasbelopp (10 prisbasbelopp 2014 motsvarar 444 000 kronor). För mer information om rättelse på eget initiativ:
Uppgifter om inkomster under inkomstår 2020 redovisar du i samband med den deklaration du lämnar in 2021. Läs vidare nedan under rubriken "Inkomstdeklarationen 2021" om hur du gör.
Om rättelsen inte sker på eget initiativ, det vill säga att den görs efter det att du har anledning att tro att Skatteverket har upptäckt eller kommer att upptäcka den oriktiga uppgift som du lämnat, finns det grund för att ta ut skattetillägg eller i vissa fall brottsanmälan. Det innebär att om Skatteverket har ställt en fråga till dig, som har samband med den felaktiga eller ofullständiga uppgiften, eller har startat en revision är det för sent att komma in med en självrättelse och slippa skattetillägg. Det är heller ingen självrättelse ifall du har fått reda på att vi ska kontrollera till exempel din arbetsgivares utbetalningar till dig och andra anställda och du därefter kommer in med riktiga uppgifter. I dessa fall anses en rättelse inte vara gjort på eget initiativ.
Från och med den 1 augusti 2018 införs en ny bestämmelse i 49 kap. 10 § andra stycket SFL som under vissa förutsättningar tidsbegränsar dina möjligheter att komma in med en rättelse på eget initiativ (självrättelse).
Bestämmelsen innebär att en rättelse inte ska anses vara på eget initiativ om följande tre förutsättningar är uppfyllda:
För att bestämmelsen ska gälla måste den generella kontrollen enligt 12 a kap. 1 § skatteförfarandeförordningen offentliggöras på Skatteverkets webbplats.
Där ska följande uppgifter finnas med:
Om Skatteverket väljer att inte offentliggöra en generell kontroll på webbplatsen eller enbart informerar om den i media eller på ett kontroll- eller deklarationsseminarium, så påverkar den nya bestämmelsen i skatteförfarandelagen inte dina möjligheter att komma in med en självrättelse.Till exempel kan Skatteverket offentliggöra den 9 mars att försäljningen av vissa aktier ska kontrolleras. Om du kommer in med en rättelse och begär att bli beskattad för sådana aktier den 3 juni samma år, kommer det inte räknas som en självrättelse. Det beror på att din rättelse kommer in mer än två månader efter utgången av den månad som Skatteverket offentliggjorde kontrollen.Om du i stället hade skickat in din rättelse den 14 maj, eller om din rättelse hade gällt en annan typ av aktier eller en bostadsförsäljning, skulle den räknas som en självrättelse – eftersom den kom in i tid respektive inte hade någon koppling till den offentliggjorda kontrollen.
Läs mer om:
Du som bor i Sverige och har tillgångar som ger inkomster utomlands ska oftast deklarera och betala skatt på dem i Sverige. Om du inte tidigare har deklarerat inkomsterna, och därmed lämnat felaktiga uppgifter, riskerar du att antingen få betala skattetillägg eller att bli brottsanmäld. För att undvika detta kan du begära omprövning av dina beskattningsbeslut genom en så kallad självrättelse. Läs mer i avsnittet nedan om hur du går tillväga.
Nedan hittar du ett exempel på hur du gör en självrättelse steg för steg. Exemplet bygger på att du har kontanter, fonder, aktier, andra värdepapper, tjänsteinkomster eller andra inkomster och utgifter du inte har deklarerat och beskattat i din deklaration.
I avsnitt 3 framgår hur din självrättelse kan vara utformad. Om något är oklart eller ofullständigt kommer vi att kontakta dig innan vi fattar ett beslut. Vi fattar ett separat omprövningsbeslut för varje taxeringsår/beskattningsår.
Börja alltid med att ta fram underlag för din självrättelse (kontoutdrag eller liknande). Genom en självrättelse som du lämnar in under 2021 kan du rätta uppgifter från och med inkomstår 2015 till och med inkomstår 2019.
Uppgifter om inkomster under inkomstår 2020 redovisar du normalt i samband med den deklaration du lämnar in 2021.
Efter att du tagit fram underlaget gör du en sammanställning över de inkomster och utgifter du har haft. Dela upp dem efter år och typ, till exempel utdelningar, räntor, tjänsteinkomster eller hyresinkomster. Kapitalförluster och -utgifter är oftast avdragsgilla.
Gör förslagsvis sammanställningen på det här sättet (under tabellen ser du en förklaring av vad de olika posterna står för):
Beskattningsår (inkomstår) | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
---|---|---|---|---|---|
1. Inkomster - Tjänst | |||||
1.1 Lön, förmåner, sjukpenning m.m. | |||||
1.3 Allmän pension och tjänstepension m.m. | |||||
1.4 Privat pension och livränta (Periodiskt understöd) | |||||
1.5 Andra inkomster som inte är pensionsgrundande | |||||
1.6 Inkomster, t.ex. hobby, som du själv ska betala egenavgifter för | |||||
1.7 Inkomst från fåmansföretag som ska beskattas i tjänst | |||||
7. Inkomster - Kapital | |||||
7.1 Schablonintäkter | |||||
7.2 Ränteinkomster, utdelningar, vinst från bilaga K4 avsnitt C (marknadsnoterade obligationer, valuta m.m.) | |||||
7.3 Överskott vid uthyrning av privatbostad | |||||
7.4 Vinst fondandelar (marknadsnoterade aktier m.m.) | |||||
7.5 Vinst ej marknadsnoterade fondandelar (övriga värdepapper, råvaror m.m.) | |||||
7.6 Vinst från bilaga K5 och K6 (Försäljning av småhus / bostadsrätt | |||||
7.7 Vinst från bilaga K7 och K8 (Försäljning av näringsfastighet / näringsbostadsrätt) | |||||
8. Avdrag - Kapital | |||||
8.1 Ränteutgifter m.m. Förlust enligt bilaga K4 avsnitt C (marknadsnoterade obligationer, valuta m.m.) | |||||
8.2 Förvaltningsutgifter | X | X | X | X | |
8.3 Förlust fondandelar (marknadsnoterade aktier m.m.) | |||||
8.4 Förlust ej marknadsnoterade fondandelar (övriga värdepapper, råvaror m.m.) | |||||
8.5 Förlust från bilaga K5 och K6 (Försäljning av småhus / bostadsrätt) | |||||
8.6 Förlust från bilaga K7 och K8 (Försäljning av näringsfastighet / näringsbostadsrätt) | |||||
9. Utländsk försäkring - Avkastningsskatt | |||||
9.1 Skatteunderlag för kapitalförsäkring | |||||
9.2 Skatteunderlag för pensionsförsäkring |
* Alla belopp i sammanställningen ska redovisas i svenska kronor.
Läs mer om hur du fastställer underlaget.
Har du haft svenska aktier i din utländska depå kan utbetalaren ha dragit svensk kupongskatt. Sådan ska du inte begära avräkning för i din rättelse. I stället kan du ha rätt att få tillbaka den genom att ansöka särskilt på blanketten Ansökan om återbetalning av svensk skatt på utdelning (SKV 3740). Blanketten skickas direkt till den enhet som handlägger dessa ärenden.
Adress:
Skatteverket
SE-171 94 Solna
Skriv slutligen ett brev till Skatteverket. Av ditt brev bör följande framgå:
Du kan använda blanketten Begäran om omprövning (SKV 6891) eller skriva ett brev. Du bör även bifoga underlag som visar hur du kommit fram till de belopp du redovisar. Det kan exempelvis vara en K4-blankett och ett årssammandrag för varje aktuellt år. Du behöver inte skicka in alla underlag, men däremot ha dem tillgängliga om Skatteverket skulle fråga efter dem.
Om dina tillgångar har förvaltats genom en utländsk trust/foundation/stiftelse bör du bifoga underlag i form av stiftelseurkund samt eventuella sidohandlingar (exempelvis by-laws, letter of wishes och/eller uppdragsavtal om någon annan har bildat stiftelsen på uppdrag av dig). Du bör även lämna uppgifter om de uttagen/utbetalningar du har erhållit från den utländska trusten/foundationen/stiftelsen för samtliga år du begär omprövning.
Om dina tillgångar har förvaltats genom ett CFC-bolag bör du skicka med en sammanställning över de över-/underskott bolaget haft årligen tillsammans med de utdelningar du har erhållit. Har CFC-bolaget dessutom likviderats bör du även bifoga underlag som visar att en likvidation har skett samt hur du har räknat fram kapitalvinsten/kapitalförlusten.
Om din självrättelse innehåller uppskattade belopp ska du tydligt ange detta i din självrättelse.
Anledningen till att självrättelsen bör innehålla alla dessa uppgifter är att Skatteverket ska kunna särskilja den redovisade avkastningen på tillgångar som du rättar från andra inkomster och utgifter.
Skriv under självrättelsen. Om ett ombud företräder dig bör ombudet bifoga en fullmakt som du har undertecknat.
Begäran om omprövning skickar du till det skattekontor du tillhör.
Har du allmänna frågor om självrättelse kan du ringa Skatteupplysningen på 0771-567 567. Från utlandet ringer du +46 8 564 851 60.
Om omprövningsbeslutet innebär att du ska betala skatt bokförs den på ditt skattekonto. Du måste då även betala kostnadsränta som beräknas från och med den 13 februari det aktuella taxeringsåret till och med att du har betalat skatten.För att undvika att betala låg kostnadsränta under handläggningstiden kan du göra en inbetalning till skattekontot i samband med din begäran om omprövning. Se då till att du anmält en utbetalningsspärr på ditt skattekonto så att din inbetalning inte återbetalas till dig automatiskt vid skatteavstämningar och så att det inte finns andra framtida skatter eller avgifter din inbetalning kan komma kvittas mot.
Om omprövningsbeslutet innebär att du får pengar tillbaka bokförs även de på ditt skattekonto, och du får tillgodoräkna dig intäktsränta. Räntan beräknas dag för dag på det aktuella saldot. Intäktsräntan är skattefri och kostnadsräntan är inte avdragsgill. Skattekontot stäms av varje månad och ett kontoutdrag skapas. Observera att det inte är någon intäktsränta från och med 1 januari 2017.
Om du har haft tillgångar som gett inkomster under kalenderåret 2020 ska du redovisa dessa i din inkomstdeklaration. Fyll även i och skicka in relevanta blanketter (exempelvis K4 om du har sålt värdepapper).
Är det tillgångar i utlandet som har gett dig inkomster under kalenderåret 2020 kryssar du även i under ”övriga upplysningar” att du har haft utländska tillgångar och om du begär avräkning av betald utländsk skatt. Skriv gärna en kommentar under "övriga upplysningar" som visar att du har tagit upp inkomster från utlandet, att du även har gjort en självrättelse för tidigare år och vilket belopp som du yrkar avräkning för.
Om du har fått ditt slutskattebesked för beskattningsår 2020 begär du istället självrättelse (omprövning) i den del där beskattningsbeslutet har blivit felaktigt.