På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Räntefördelning

För att skattereglerna ska vara likvärdiga mellan enskild närings­verksamhet och aktiebolag har bland annat möjligheten till positiv räntefördelning införts. Den kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten i den enskilda närings­verksam­heten flyttas från beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet till beskattning i inkomstslaget kapital.

Samma regler gäller oavsett om du har upprättat ett förenklat eller vanligt årsbokslut.

Observera att avsnittet om räntefördelning avser inkomståret 2016. För inkomståret 2017 gäller samma regler fast med andra procentsatser: för positiv räntefördelning 6,27 % och för negativ räntefördelning 1,50 %.

Räkna fram kapitalunderlaget

Det här gör du genom att räkna fram en schablonmässig ränta på kapitalet du har i din verksamhet. Avdrag medges i näringsverksamhet för framräknad ränta medan du tar upp samma belopp som inkomst av kapital.

Ränta beskattas som inkomst av kapital och där är skatten alltid 30 procent. Skatten på inkomst av näringsverksamhet är progressiv, det vill säga skatten ökar med högre inkomst och samtidigt ska du också betala egenavgifter på denna inkomst. Underlaget för att räkna fram räntefördelningen, det så kallade kapitalunderlaget, motsvarar ungefär det egna kapitalet i näringsverksamheten vid utgången av ditt förra räkenskapsår. Det innebär att det år som du startar din verksamhet kan du inte beräkna något kapitalunderlag för räntefördelning. Eftersom du som driver den enskilda näringsverksamheten kan ta ut och sätta in pengar när du vill i verksamheten utan att dessa blir beskattade, finns det regler för hur kapitalunderlaget för räntefördelning ska räknas fram. Läs mer nedan.

Kapitalunderlaget som du räknar fram kan vara antingen positivt eller negativt. Om det är positivt kan du välja om du vill göra räntefördelning men om det är negativt är det tvingande.

Det är när du har tagit ut för mycket pengar ur verksamheten som du kan bli tvungen att räkna fram negativ räntefördelning. Då ska du flytta en schablonmässigt beräknad kostnadsränta från inkomstslaget näringsverksamhet till kapital, samtidigt som du tar upp samma belopp som inkomst i näringsverksamhet. Om du har flera näringsverksamheter räknas räntefördelning för varje näringsverksamhet för sig.

» Regler för dig som har flera näringsverksamheter

Du gör räntefördelning i deklarationen, inte i bokföringen.

Hjälpblankett

För att underlätta för dig när du ska räkna fram ditt kapitalunderlag finns det en hjälpblankett för beräkning av räntefördelning (SKV 2196). Blanketten utgår ifrån ditt egna kapital vid årets ingång, belopp i B10 på förra årets NE-bilaga. Värdet justerar du för vissa skattemässiga poster. Hjälpblanketten är för ditt eget bruk och du behöver inte lämna in den till Skatteverket.

» Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond (SKV 2196)

Positiv räntefördelning

Positiv räntefördelning får du göra om det finns ett positivt kapitalunderlag i din verksamhet, efter vissa justeringar, på mer än 50 000 kr vid det förra räkenskapsårets slut (vanligen den 31 december). Du räknar då fram en viss ränta på kapitalet (fördelningsbeloppet) och flyttar beloppet från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital. Räntesatsen är 6,65 procent för inkomståret 2016. Om ditt räkenskapsår är kortare än 12 månader ska fördelningsbeloppet justeras med hänsyn till räkenskapsårets längd.

Exempel: Positiv räntefördelning

Dilbas kapitalunderlag, det vill säga skillnaden mellan tillgångar och skulder, i näringsverksamheten är 1 000 000 kr.

Dilba har inkomst av näringsverksamhet med 300 000 kr och inkomst av kapital med 0 kr.

Hon får flytta 6,65 procent x 1 000 000 kr = 66 500 kr från näringsverksamheten till kapital (fördelningsbeloppet).

Om hela beloppet flyttas blir Dilbas inkomst av närings­verksamhet 233 500 kr (300 000–66 500) och hennes inkomst av kapital 66 500 kr.

Den del av inkomsten som du flyttar (i exemplet 66 500 kr) ska du betala 30 procent skatt för precis som för andra inkomster i kapital. Det här betyder att det flyttade beloppet inte ingår i underlaget för uträkning av egenavgifter, särskild löneskatt och allmän pensionsavgift. Du får inte heller räkna pension på detta belopp.

Sätta av med högst inkomsten av näringsverksamhet

Positiv räntefördelning får inte leda till att det blir ett underskott i näringsverksamheten.

Exempel: Avdrag får inte överstiga inkomst

Peter har inkomst av näringsverksamhet med 100 000 kr före räntefördelning. Fördelningsbeloppet räknas fram till 150 000 kr, det vill säga 6,65 procent av kapitalunderlaget.

Positiv räntefördelning får ske med högst 100 000 kr och resterande 50 000 kr sparas till ett senare år.

Avdraget för positiv räntefördelning får inte överstiga inkomst av näringsverksamhet före räntefördelning.

På NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R29. 

Den kapitalavkastning (fördelningsbelopp) som du inte kan föra över till kapital, sparar du till senare år (i exemplet 50 000 kr), se nedan under rubriken ”Sparat fördelningsbelopp”. Även om du får göra räntefördelning (inkomsten av näringsverksamhet räcker till) kan du välja att spara hela eller delar av utrymmet till senare år. Då kan du få högre pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst, om du inte redan har så hög inkomst att den är högre än taket.

Om du inte är bosatt i Sverige är du ändå skyldig att betala skatt för sådan inkomst som flyttas till kapital, trots att du inte annars är skattskyldig för kapitalinkomster.

Negativ räntefördelning

Du ska göra negativ räntefördelning om kapitalunderlaget, vid det förra räkenskapsårets slut (vanligen den 31 december) är negativt med mer än 50 000 kr. Regeln har införts bland annat för att hindra att man drar av privata utgiftsräntor i näringsverksamheten i stället för i kapital. Den innebär att en schablonmässigt uträknad kostnadsränta på skulden ska öka inkomst av näringsverksamhet, samtidigt som man får dra av samma belopp i kapital. Räntesatsen är 1,65 procent för inkomstår 2016, det vill säga fem procentenheter lägre än vid positiv räntefördelning. Om ditt räkenskapsår är kortare än 12 månader, ska fördelningsbeloppet justeras med hänsyn till räkenskapsårets längd.

Negativ räntefördelning betyder vanligen att man betalar högre skatt.

Exempel: Negativ räntefördelning

Emma har inkomst av näringsverksamhet med 300 000 kr och inkomst av kapital med 100 000 kr.

Verksamheten har ett negativt kapitalunderlag på 1 000 000 kr.

Hon ska lägga till 1,65 procent x 1 000 000 = 16 500 kr i näringsverksamheten och minska inkomst av kapital med 16 500 kr.

Emmas inkomst av näringsverksamhet blir sedan 316 500 kr (300 000 + 16 500) och hennes inkomst av kapital blir 83 500 kr (100 000 - 16 500).

Negativ räntefördelning är obligatorisk om det finns ett negativt kapitalunderlag på mer än 50 000 kr i verksamheten, och du ska göra det vare sig verksamheten visar vinst eller förlust.

Även den som inte är bosatt i Sverige får dra av för belopp som flyttas på grund av negativ räntefördelning.

Sparat fördelningsbelopp

Om du inte kan eller inte vill använda utrymmet för positiv räntefördelning får du spara hela eller delar av beloppet till senare år. Om du ett senare år har större inkomster i näringsverksamheten än det årets fördelningsbelopp, kan det vara en fördel att utnyttja det sparade fördelningsbeloppet.

Exempel: Sparat fördelningsbelopp

Andreas har inkomst av näringsverksamhet (före ränte­fördelning) på 300 000 kr.

Sparat fördelningsbelopp sedan tidigare år är 100 000 kr och årets fördelningsbelopp är 120 000 kr.

Totalt får han flytta 220 000 kr till kapital. Inkomst av näringsverksamhet uppgår därefter till 80 000 kr.

Det belopp som du sparat kan du dela upp på flera år. Du kan spara utrymmet så många år du vill. Sparat fördelningsbelopp ska också läggas till kapitalunderlaget och kommer på så sätt att höja kommande års underlag för räntefördelning.

Exempel: Sparat fördelningsbelopp läggs till kapitalunderlaget

Håkan har ett sparat fördelningsbelopp från föregående år på 10 000 kr.

Håkans kapitalunderlag för innevarande år är 100 000 kr. Till detta får han lägga det sparade beloppet på 10 000 kr. Totalt kapital­underlag blir 110 000 kr.

Om procentsatsen är 6,65 procent får han alltså flytta 7 315 kr (6,65 procent x 110 000) + 10 000 kr (det sparade fördelningsbeloppet) = 17 315 kr till kapital.

Om du ett senare år får negativt kapitalunderlag, ska du kvitta det sparade positiva utrymmet mot det negativa räntebeloppet. Om det efter denna kvittning fortfarande blir ett negativt räntebelopp kvar, måste du göra negativ räntefördelning. Om du i stället får sparat utrymme kvar kan du välja att göra positiv räntefördelning eller spara utrymmet vidare.

Om du ett år räknar fram ett kapitalunderlag som ligger inom intervallet -50 000 kr till +50 000 kr så kan det aldrig bli ett fördelningsbelopp för det året. Har du sparat utrymme från tidigare år flyttas det vidare till senare år.

När verksamheten upphör

Särskilda regler gäller för positiv räntefördelning när verksamheten upphör. När det för räntefördelning justerade resultatet beräknas ska hänsyn inte tas till återförda avdrag för periodiseringsfond och minskning av expansionsfond. Det vill säga sådana återföringar ska öka det för räntefördelning justerade resultatet. Vid beräkning av maximalt avdrag för positiv räntefördelning får därför eventuella återföringar av periodiseringsfond vid ruta R32 och minskning av expansionsfond vid ruta R37 öka det för räntefördelning justerade resultatet i ruta R29.

Kapitalunderlag

Kapitalunderlaget är skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid förra räkenskapsårets slut med tillägg för vissa justeringar.

  1. Underskott av verksamheten från förra året, som inte dragits av, läggs till.
  2. Tillskott till verksamheten under förra året som inte är menade att vara långvariga, dras ifrån (du ska inte kunna lägga in ett större belopp tillfälligt för att öka underlaget).
  3. Du får lägga till sparat utrymme för positiv räntefördelning som du har kvar från tidigare år.
  4. Om du hade negativt kapital vid 1995 år taxering får det läggas till, så kallad övergångspost.

Tillgångar i kapitalunderlaget

Som tillgångar räknas

  • kontanter, bankmedel och liknande
  • alla tillgångar som när de säljs beskattas i näringsverksamheten, till exempel inventarier och lagervaror (gäller också avkastning på dessa tillgångar)
  • näringsfastigheter
  • bostadsrätter som används i näringsverksamheten
  • andel i kooperativ ekonomisk förening som ingår i din verksamhet (gäller också om du är medlem i en förening på grund av din verksamhet och du har en fordran på föreningen) 

Följande får inte räknas som tillgång:

  • aktier, konvertibla skuldebrev, obligationer och liknande värdepapper
  • om det finns en privatbostad på en jordbruksfastighet ska privatbostadsdelen, alltså byggnad och tomt, inte ingå i tillgångarna.  

Värdering av tillgång

Alla tillgångar utom fastigheter värderas som huvudregel till vad som gäller vid inkomstbeskattningen. Detta gäller för till exempel lager och inventarier. Läs mer om värdering av tillgångar på sidan Varulager och på sidan Avdrag för värdeminskning.

» Varulager

» Avdrag för värdeminskning

Andel i kooperativ ekonomisk förening värderas till anskaffningsvärdet räknat enligt den så kallade genomsnittsmetoden, se broschyren Skatteregler för privatpersoner (SKV 330) under värdering av marknadsnoterade aktier.

» Skatteregler för privatpersoner (SKV 330)

Insatt belopp på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet.

Annan egendom tas upp till anskaffningsvärdet minskat med avdrag för värdeminskning eller minskat med nedskrivning mot ersättningsfond och liknande fonder.

Om du fått näringsverksamheten genom arv, testamente, gåva eller bodelning får du utgå från den tidigare ägarens anskaffningsvärden.

Värdering av fastigheter

Om du i verksamheten säljer fastigheter så är fastigheterna omsättningstillgångar och ska de tas upp till det bokförda värdet minskat med avdrag för värdeminskning och liknande.

En näringsfastighet som du använder i verksamheten är en anläggningstillgång och den kan värderas på två sätt; enligt huvudregeln eller alternativregeln.

Huvudregeln

Huvudregeln är att du tar upp anskaffningsvärdet (vanligen köpesumman) för mark, byggnad och markanläggning och minskar med de avdrag du gjort för värdeminskning på byggnad och markanläggning.

När du använder huvudregeln har det ingen betydelse när du förvärvat fastigheten.

» Mer om huvudregeln i Rättslig vägledninglänk till annan webbplats

Alternativregeln

Alternativregeln får du bara använda om du ägde fastigheten före den 1 januari 1991. När du sedan ska räkna fram värdet enligt alternativregeln utgår du från en viss procentsats av taxeringsvärdet 1993.

Tabellen visar vilken procentsats som ska användas för vilket fastighetsslag.

FastighetsslagProcentsats
Småhusenheter54 procent
Hyreshusenheter48 procent
Industrienheter64 procent
Lantbruksenheter39 procent

Det värde som du fått fram efter att ha multiplicerat aktuell procentsats med taxeringsvärdet ska minskas med de värdeminskningsavdrag och liknande som du gjort i 1982–1993 års deklarationer, om avdraget per år uppgått till minst 10 procent av andelen i taxeringsvärdet ovan. Du ska också dra av de avdrag för värdeminskning och liknande som du gjort i senare deklarationer (efter 1993) till och med förra årets, oavsett storlek. Ett exempel på liknande avdrag är skogsavdrag.

Värdet ska justeras nedåt om marknadsvärdet, vid det föregående beskattningsårets utgång, på byggnader, mark och markanläggningar är lägre än 75 procent av det värde som du kommer fram till med alternativregeln. En justering kan bli aktuell till exempel om fastighetens värde minskat till följd av brand eller om en väsentlig del av taxeringsvärdet är hänförlig till inventarier.

Om du förvärvat en del av fastigheten före 1991 och en annan del senare, kan du använda huvudregeln eller alternativregeln för den första delen och huvudregeln för den andra.

» Mer om alternativregeln i Rättslig vägledninglänk till annan webbplats

Värdering vid arv, testamente, gåva eller bodelning

Om du tagit över fastigheten eller en del av den på grund av arv, testamente, gåva eller bodelning är det närmast föregående köp i ägarkedjan som avgör

  • om du får använda alternativregeln eller inte
  • vilket år fastigheten köptes
  • kostnaden för att skaffa fastigheten
  • vilka avdrag för värdeminskning som gjorts tidigare år

Skulder i kapitalunderlaget

Vilka skulder ska ingå i kapitalunderlaget?

Som skuld räknas sådana skulder som hör till din näringsverksamhet. Till exempel

  • leverantörsskulder,
  • lånat kapital som investerats i verksamheten,
  • skulder som övertagits eller revers som lämnats som likvid i samband med att hela eller delar av verksamheten förvärvats genom köp, arv, gåva eller liknande. 

Du ska dra av lån som du tagit för att betala något vid arvskifte eller liknande, och lån som du tagit över när du fått en gåva, om det du betalat för eller fått är en del av dina tillgångar i verksamheten. 

När det gäller lånat kapital är det avgörande vad lånet använts till, inte vad som ligger som säkerhet för det. Om en näringsidkare belånat sin privatbostad och investerat pengarna i sin näringsverksamhet, ska skulden hänföras till näringsverksamheten. Om han eller hon däremot belånat sin näringsfastighet för att köpa exempelvis aktier, kan skulden inte anses ingå i verksamheten eftersom aktier inte kan vara en tillgång i en enskild näringsverksamhet. 

Följande skattemässiga avsättningar räknar du också som skuld

  • ersättningsfond
  • periodiseringsfond
  • 78 procent av expansionsfond.

Det är avsättningarna vid årets ingång som avses, det vill säga de avsättningar som återstår efter eventuella avsättningar, återföringar och dylikt föregående år.

» Mer om skulder i kapitalunderlaget i Rättslig vägledninglänk till annan webbplats

Särskild post – fastighet man fått genom arv, gåva eller dylikt

Den särskilda posten får i vissa fall beräknas om du har blivit ägare till en fastighet genom arv, testamente, gåva eller bodelning vid skilsmässa (benefikt förvärv).

Du får endast tillämpa reglerna om särskild post om du benefikt förvärvat en fastighet 1996 eller senare.

Om du fått en fastighet som du använder i näringsverksamheten på grund av arv, testamente, gåva eller bodelning vid skilsmässa men mot viss betalning, (eller att du tagit över fastighetslån, vederlagsrevers och liknande), ska du inte ta upp betalningen utan överlåtarens anskaffningskostnad som värde på fastigheten. För fastighet som du fått 1995 eller tidigare gäller detta utan undantag.

För fastighet som du fått 1996 eller senare finns en särskild regel som gör att du slipper sådan negativ räntefördelning som beror på att den fastighet du fått sänker fördelningsbeloppet. Detta kan hända när värdet på fastigheten, räknat enligt reglerna för fördelningsbelopp, är lägre än de lån som du fått till exempel när du tagit över lån på fastigheten, när du lämnat en revers eller när du tagit nya lån för att lösa gamla lån på fastigheten. Du slipper negativ räntefördelning genom att du får lägga till en särskild post till fördelnings­beloppet. Den särskilda posten är lika stor som sänkningen av kapitalunderlaget som beror på den fastighet du tagit över. Du får inte lägga till större belopp än att du slipper negativ räntefördelning för hela din näringsverksamhet.

När du räknar ut den särskilda posten måste du använda det högsta värdet på fastigheten enligt huvudregeln och alternativregeln. Du kan inte öka den särskilda posten genom att välja en låg värdering av fastigheten förra året.

Om du säljer fastigheten kan du inte längre beräkna någon särskild post. Skulle du till exempel sälja halva fastigheten, ska du minska den särskilda posten till halva beloppet.

» Mer om särskild post i Rättslig vägledninglänk till annan webbplats

Skatter

Skatter som du ska betala som preliminärskatt räknas inte som tillgång eller skuld. Du tar alltså inte hänsyn till om de preliminära betalningarna av skatt blir totalt högre eller lägre än din slutliga skatt. Du ska däremot ta hänsyn till andra skatter och avgifter och bedöma dem som fordran eller skuld, till exempel

  • moms
  • anställdas skatter
  • arbetsgivaravgifter
  • särskild löneskatt för anställda.

Sådana betalningar för moms och arbetsgivaravgifter som avser förra räkenskapsåret men som du inte betalat före det här räkenskapsårets början, ska du alltså ta upp som skulder. Överskjutande ingående moms som du ännu inte har fått vid räkenskapsårets början tar du upp som fordran.

Underskott från förra året

Du ökar nettokapitalet med förra beskattningsårets underskott om du inte har fått avdrag för det. Beloppet hämtar du i förra årets NE-blankett R48.

Tillskott som inte är varaktiga

De tillskott av kapital som du gjort under förra räkenskapsåret och som det inte är meningen att du ska ha kvar i verksamheten, ska du dra av. Du ska inte kunna höja kapitalet en kortare tid för att öka kapitalunderlaget.

Sparat utrymme

Har du sparat utrymme för positiv räntefördelning från tidigare år får du lägga till detta belopp till kapitalunderlaget. Sparat utrymme lägger du också till ett negativt kapitalunderlag. Du minskar på så sätt det avdragsbelopp som du ska flytta vid negativ räntefördelning.

Övergångsposten läggs till

Om kapitalunderlaget var negativt vid 1995 års taxering ska detta negativa belopp (övergångsposten) läggas till varje år framöver.

Exempel: Tillägg för övergångsposten

En näringsverksamhet har i deklarationen 1995 ett negativt kapitalunderlag efter övriga justeringar på 100 000 kr.

Eftersom detta belopp ska läggas till kommer det slutliga kapitalunderlaget 1995 att bli 0 kr.

Ett senare år är kapitalunderlaget efter andra justeringar – 70 000 kr. Efter tillägg för övergångsposten på 100 000 kr blir kapitalunderlaget det året 30 000 kr.

Räkenskapsår

Om ditt räkenskapsår varit längre eller kortare än tolv månader ska fördelningsbeloppet justeras.

Exempel: Justering av fördelningsbeloppet

Fördelningsbelopp före justering är 120 000 kr och räkenskapsåret 9 månader.

Fördelningsbeloppet blir

120 000 x 9 ÷ 12 = 90 000 kr

Positiv räntefördelning kan ske med 90 000 kr.

Även negativ räntefördelning justeras på samma sätt.

Att föra över sparat fördelningsbelopp

Det finns möjlighet att låta en person få ta över ditt sparade fördelningsbelopp.

Om du för över hela din näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren till en fysisk person som bor i Sverige genom arv, testamente, gåva eller bodelning, kan han eller hon även helt eller delvis ta över sparat fördelningsbelopp.

Makar eller sambor

Om makar eller sambor tillsammans driver en verksamhet gör var och en för sig räntefördelning på sitt kapitalunderlag i verksamheten.

Om bara den ene satsat kapital i verksamheten och är ansvarig för skulderna ska bara denne göra räntefördelning. Om däremot båda satsat kapital ska tillgångarna delas upp mellan makarna. Även skulderna ska fördelas.

Det är den som haft underskott respektive gjort kapital­tillskott eller olika skattemässiga avsättningar som ska ta med dem i sitt kapitalunderlag.

Gränsen för räntefördelning på 50 000 kr gäller för vardera maken. Sparat utrymme och övergångspost beräknas också för var och en.

Skatteverket

Till toppen