På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

För närvarande har vi vissa störningar i telefonin till skatteupplysningen.

Logotyp, till startsidan

Kulturell verksamhet

Inkomst av konstnärlig, litterär eller annan kulturell verksamhet kan antingen räknas som anställningsinkomst, hobbyinkomst eller näringsverksamhet. Den här sidan behandlar främst näringsverksamhet. Ett vanligt begrepp för dig som är aktiv inom kulturell verksamhet är Fritt utövande kulturarbetare.

Som fri utövande kulturarbetare redovisar du dina inkomster som inkomst av näringsverksamhet. Samma regler gäller för dig som för andra företagare, men det finns vissa specialregler för dig som arbetar med kultur.

Att vara fritt utövande kulturarbetare

Bedömningen för att avgöra vem som är fritt utövande kulturarbetare sker i två steg.

Steg 1

Först bedömer vi om du som jobbar med kultur bedriver näringsverksamhet eller inte

Det kan vara svårt att bedöma om en kulturarbetare bedriver näringsverksamhet eller är anställd. För att du ska anses bedriva näringsverksamhet krävs att du uppfyller kraven på självständighet, varaktighet och vinstsyfte.

Steg 2

Nästa steg blir att bedöma om du räknas som en fritt utövande kulturarbetare

En fritt utövande kulturarbetare är en person som bedriver näringsverksamhet och som

  • ägnar sig åt skapande eller annat konstnärligt arbete,
  • är yrkeskunniga inom sitt område och
  • ägnar sig yrkesmässigt åt konstnärligt arbete.

Dessa kriterier har tagits fram av Konstnärsnämnden i samarbete med Sveriges författarfond.

I våra exempel kommer du att möta Lena som är konstnär och Samir som är författare och journalist.

Näringsverksamhet eller anställning

Trots att du som fri kulturarbetare bedriver näringsverksamhet är det vanligt att ha både inkomster från näringsverksamhet och från en anställning. Har du inkomster från båda ska du vara godkänd för F-skatt och ha en A-skattsedel.

Den vanliga verksamheten (måleriet, författarskapet eller liknande) är själva näringsverksamheten. Om du får tillfälliga uppdrag som har en naturlig anknytning till den vanliga verksamheten, till exempel föredrag eller information om den egna verksamheten, ska även den intäkten tas upp i näringsverksamheten.

Andra uppdrag, till exempel föredrag som inte handlar om din egen verksamhet, läraruppdrag eller anställning i projekt, ska normalt sett redovisas som inkomst av tjänst, det vill säga som en vanlig anställningsinkomst.

Inkomst från näringsverksamhet eller tjänst

All inkomst som Lena får när hon säljer sina tavlor är inkomst av näringsverksamhet. Om hon får ett uppdrag att föreläsa om sin egen konst ska intäkten ingå i näringsverksamheten.

Om hon däremot föreläser eller är lärare i en studiecirkel om konst i allmänhet så ska den inkomsten redovisas som inkomst av tjänst.

När startar näringsverksamheten?

När blir din verksamhet yrkesmässig? Det gäller att kunna skilja på vad som är hobby och vad som är näringsverksamhet. Tecken som tyder på att verksamheten är yrkesmässig är till exempel att du:

  • skaffat ateljé eller arbetslokal
  • skaffat behövlig utrustning
  • ägnar mycket tid åt verksamheten
  • har utbildning för verksamheten
  • anslutit dig till intresseorganisation
  • kan göra sannolikt att du snart kommer att få intäkter
  • haft intäkter av kulturarbetet av någon betydenhet.

När du bedriver din verksamhet yrkesmässigt är det dags att registrera den. Anmälan kan du göra elektroniskt via webbplatsen verksamt.se eller på papper genom att fylla i blanketten Företagsregistrering (SKV 4620).

» Verksamt.selänk till annan webbplats

» Företagsregistrering (SKV 4620)

Kom ihåg att fria kulturarbetare är bokföringsskyldiga på samma sätt som företagare i allmänhet.  

» Broschyr Hobbyverksamhet (SKV 344)

» Broschyr Företagsregistrering (SKV 418)

» Bokföring – vad kräver lagen?

Intäkter i verksamheten

Alla intäkter som hör till verksamheten ska du ta upp som intäkt i din näringsverksamhet, det gäller även till exempel försäljning av inventarier.

Som fri kulturarbetare kan du få bidrag eller stipendier av olika slag från till exempel Konstnärsnämnden eller Sveriges författarfond. Om du får ett bidrag av den här typen och bidraget beviljas för minst tre år räknas det som en så kallad periodisk intäkt och du ska ta upp intäkten i tjänst istället för i närings­verksam­heten.

Om du får ett bidrag beviljat för kortare tid, utan krav på motprestation, ska du inte ta upp det som en intäkt. Det räknas som ett skattefritt stipendium där syftet kan vara att ge ekonomisk trygghet.

I vissa fall ska du redovisa att du tagit emot bidrag i din näringsverksamhet, till exempel projektbidrag som utgår till ett mer målinriktat konstnärligt kostnads­krävande utvecklingsarbete.

Starta eget-bidrag ska du alltid redovisa under inkomst av tjänst.

Kostnader i verksamheten

Allmänt kan man säga att alla kostnader som hör till din verksamhet och som du haft för att få intäkter får du göra avdrag för. Observera att du aldrig får göra avdrag för personliga levnadskostnader. Läs mer om avdrag i vårt avdragslexikon för företag.

» Avdrag för företag

Gränsdragningen mellan kulturarbetares kostnader och personliga levnadskostnader kan ibland vara svår men det är viktigt att de kostnader som du drar av faktiskt hör till verksamheten.

Utgifter innan verksamheten har kommit igång

Du kan ha haft utgifter för din verksamhet innan den blev yrkesmässig, det vill säga innan du blev godkänd för F-skatt. Du får avdrag för utgifterna om de uppkommit samma år som näringsverksamheten startade eller året innan. Om verksamheten kom i gång 2016 får du dra av de utgifter du haft under 2015 och 2016.

Förutsättningen är att det är en sådan kostnad som du skulle få dra av också efter att verksamheten kommit igång, det vill säga kostnaden behövs i din verksamhet och att det är fråga om sådana inköp som du skulle få dra av direkt vid inköpet, till exempel förbrukningsartiklar och inventarier av mindre värde.

Det är viktigt att du har sparat kvitton eller fakturor på inköpen så att du har underlag till bokföringen.

Om du innan du startat din verksamhet köpt in inventarier för privat bruk, till exempel en dator, kan du ta in den i din näringsverksamhet. Men du får inte ta in den till anskaffningspris, utan till det marknadsvärde datorn har den dag du tar in den i näringsverksamheten.

Utgifter innan verksamheten kommit igång

Samir registrerade sin näringsverksamhet den 1 september. Han köpte in papper till skrivaren och annat kontorsmaterial under året innan som han använt i sin verksamhet. Dessa kostnader får han avdrag för med kvitton som underlag.

Samir köpte en dator för att använda i verksamheten redan i maj året innan. Eftersom att en dator anses vara en inventarie får den bokföras till det värde som datorn anses ha den 1 september när närings­verksam­heten startas. För att få fram marknadsvärdet på datorn frågar Samir ett företag som säljer datorer. Om marknadsvärdet överstiger ett halvt prisbasbelopp (22 150 kr för inkomstår 2016 och 22 400 kr för inkomstår 2017) får Samir inte dra av kostnaden direkt, utan värdet utgör då underlag för avskrivning.

Arbetsrum

Många som driver näringsverksamhet har sin arbetslokal i hemmet. Bland fria kulturarbetare är detta mycket vanligt. Du kan få avdrag för arbetsrum i egen bostad - under vissa förutsättningar:

Särskilt inrättad del i bostaden

Om du har en särskilt inrättad del i bostaden som du använder i din verksamhet kan du få avdrag för en skälig del av bostadskostnaderna till exempel. hyra, vatten och el. OBS! Med särskilt inrättad del menas att denna del av bostaden inte alls kan användas privat. Exempel kan vara musikstudio eller ateljé. Varje enskilt fall bedöms för sig.

Schablonbelopp

Har du inte ett särskilt inrättat arbetsrum i bostaden och du har jobbat minst 800 timmar i hemmet kan du få avdrag med ett schablonbelopp på 2 000 kronor per år om du bor i villa eller 4 000 kronor om du bor i bostadsrätt eller hyreslägenhet.

» Mer om arbetsrum och lokalkostnader i vårt avdragslexikon för företag 

Särskild inrättad del i bostaden

Konstnären Lena får avdrag för skälig del av sina boendekostnader för sin ateljé eftersom hon inte kan använda den privat. I Lenas fall beror det bland annat på att fernissor och lacker, starka lukter och giftiga färger förvaras där och att starka lysrör installerats som inte är lämpliga för bostadsändamål.

Samir som också arbetar i ett särskilt rum i sin egen bostad får inte avdrag med skälig del av boendekostnaderna eftersom hans kontorsrum kan användas privat. Eftersom han jobbat minst 800 timmar under året får han avdrag med schablonbeloppet 4 000 kronor (han bor i lägenhet).

Resor

Du, precis som andra företagare, får göra avdrag för resekostnader som hör till verksamheten. Det är viktigt att kunna visa på resans betydelse för den bedrivna verksamheten så att resan inte räknas som en personlig levnadskostnad.

Varulager

En kulturarbetares varulager är vanligen inte så stort. I vissa fall kan det förstås vara betydande och i de fallen är det viktigt att varulagervärderingen sker korrekt.

De vanliga reglerna för varulagervärdering gäller.

» Mer om varulager

Osålda verk

För att bestämma värdet på dina färdiga men ännu inte sålda verk tar du summan av:

  • materialkostnader
  • värdet av anlitad arbetskraft
  • övriga direkta kostnader

Värdet av ditt eget arbete kan du däremot inte räkna in i lagervärdet.

Skisser och modeller

I normalfallet bortser du också från verk som tillkommit i experimentsyfte, till exempel skisser och modeller. Om du trots allt säljer en modell, skiss eller liknande, ska du ta upp intäkten i näringsverksamheten som vanligt.

Skattemässiga justeringar i NE-bilagan

Om du har ett överskott i verksamheten kan du göra skattemässiga avsättningar när du deklarerar. Detta innebär att du jämnar ut skatten mellan olika år.

Precis som andra företagare kan du som är kulturarbetare göra räntefördelning och göra avsättning till periodiseringsfond eller expansionsfond.

» Räntefördelning

» Periodiseringsfond

» Expansionsfond

För kulturarbetare finns dessutom möjligheten att jämna ut skatten enligt reglerna för ackumulerad inkomst och upphovsmannakonto.

Ackumulerad inkomst

När du har inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet är det vanligt att inkomsterna varierar mycket mellan olika år. Om du får extra hög inkomst ett år på grund av att du fått ersättning för ett stort arbete som du hållit på med under minst två kalenderår har du möjlighet att få en särskild beräkning av den statliga skatten (ackumulerad inkomst). Fördelen för dig är att du då kan få betala mindre statlig skatt.

En ackumulerad inkomst är en inkomst som du har tjänat in under två eller fler år. Den ackumulerade inkomsten måste uppgå till minst 50 000 kronor och den totala beskattningsbara inkomsten ska uppgå till minst den nedre skiktgränsen, plus 50 000 kronor, för att du ska kunna få denna särskilda skatteberäkning. Beskattningsbar inkomst är den inkomst som återstår efter att allmänna avdrag och grundavdrag räknats bort och som skatten sedan beräknas på. För inkomstår 2016 är den nedre skiktgränsen 430 200 kronor (inkomstår 2017 – 438 900 kr) vilket innebär att din beskattningsbara inkomst behöver vara minst 480 200 kr (inkomstår 2017 – 488 900 kr) för att du ska kunna få särskild skatteberäkning.

» Mer information om ackumulerad inkomst 

Ackumulerad inkomst

Samir har under 2014–2016 arbetat med en deckarserie i fem delar. Deckarserien ges ut under år 2016 och Samir får royalty med 200 000 kronor. Kostnaderna för att producera deckarserien uppgår till 50 000 kronor. Samirs totala beskattningsbara förvärvsinkomst hamnar på 600 000 kronor för inkomstår 2016.

Samir redovisar inkomsten som vanligt i sin inkomstdeklaration i maj. Samtidigt ansöker han om särskild skatteberäkning för den statliga skatten på grund av ackumulerad inkomst. Ansökan gör han under övriga upplysningar i sin inkomstdeklaration.

Vid beräkningen utgår Skatteverket från den ackumulerade inkomsten efter avdrag för kostnader, det vill säga 150 000 kronor. Detta belopp fördelas på antalet år som Samir arbetat med deckarserien, alltså tre år. Skatten räknas sedan ut efter hur det skulle blivit om detta belopp lagts till inkomsten 2014, 2015 respektive 2016. Eftersom att Samir hade betydligt lägre inkomst under 2014 och 2015 blir den statliga skatten på detta sätt lägre.

 *Upphovsmannakonto

När du har inkomster som varierar mycket mellan olika år är upphovsmannakonto ett sätt att fördela inkomsterna jämnare. Ett år då ditt resultat är ovanligt bra kan du i vissa fall sätta in en del av vinsten på banken på ett särskilt upphovsmannakonto. Då beskattas dessa pengar först det år du tar ut dem. Pengarna är låsta på bankkontot tills du tar ut dem, vilket du måste göra inom fem år. När du tar ut pengarna från kontot ingår de i ditt resultat och blir beskattade.

Förutsättningar för insättning på konto

Följande förutsättningar gäller för att du ska ha möjlighet att sätta in på upphovsmannakonto:

  • Ersättningen för upphovsrätt ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.
  • Du ska vara en fysisk person (ej bolag) och vara bosatt i Sverige vid utgången av beskattningsåret. Om upphovsmannen gått bort under beskattningsåret kan något avdrag inte tillåtas. Delägare i handelsbolag har inte rätt till avdrag för bolagets inkomst.
  • De sammanlagda upphovsmannaintäkterna under beskattningsåret ska överstiga motsvarande intäkter under något av de två närmast föregående beskattningsåren med minst 50 procent. Om du till exempel haft sådana intäkter förra året med 20 000 kronor och året dessförinnan med 30 000 kronor, måste årets upphovsmannaintäkter vara minst (20 000 + 50 procent av 20 000) = 30 000 kronor.
  • Lägsta avdrag ska vara minst 10 000 kronor och avrundas nedåt till helt tusental kronor. Avdrag tillåts med högst 2/3 av överskottet från näringsverksamheten före avdraget och avdrag för avsättning för egenavgifter. Avdrag kan inte tillåtas med större belopp än att överskottet efter avdraget, men före avdraget för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.
  • För ett och samma beskattningsår tillåts avdrag endast för inbetalning på upphovsmannakonto i en bank.

För samma inkomst måste du välja om du vill använda reglerna om ackumulerad inkomst eller om du vill göra avdrag för upphovsmannakontot.

Insättning i bank

Beloppet ska betalas in på upphovsmannakonto i bank senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas. Om du har anstånd med att lämna din deklaration förskjuts senaste inbetalningsdag till det datum du har anstånd.

Som upphovsmannakonto godtas endast konto för vilket ränta gottskrivs årligen eller oftare. Räntesats bestäms av banken. På ränta utgår skatt med 15 procent.

Pengarna som du satt in ett visst år får du ha på konto i högst fem år efter beskattningsåret. Därefter ska banken betala ut dem, inklusive upplupen ränta, till dig.

Lägsta uttag

Det finns inga krav på att uttagna pengar ska användas på något visst sätt. Det belopp som har tagits ut får dock inte ligga till grund för nytt avdrag. Uttag av pengar på upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Uttag får göras med hela beloppet eller del av beloppet, dock lägst 1 000 kronor.

Återföring

Medel på upphovsmannakonto ska återföras till beskattning om

  • avtal under beskattningsåret har träffats om överlåtelse eller pantsättning av medlen
  • medlen, under beskattningsåret, har överförts till maka eller make genom bodelning
  • du inte längre är bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång.

Om den som gjort insättning på upphovsmannakonto avlider, ska innestående pengar återföras till beskattning senast i deklarationen för det beskattningsår då dödsboet skiftas. Återföringen får dock inte i något fall göras senare än i den deklaration som sker det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade. 

Upphovsmannakonto

Lena har haft extra stora inkomster under året på grund av en lyckad utställning med bra försäljning. Hennes inkomster uppgår till 400 000 kronor. Under de två åren innan hade hon inkomster på cirka 200 000 kronor per år.

Lena uppfyller de villkor som krävs för att sätta in pengar på ett upphovsmannakonto. Lena tar därför kontakt med sin bank och beslutar sig för att sätta in 50 000 kronor på ett upphovsmannakonto. Insättningen görs innan deklarationen ska vara inlämnad. Det innebär att hon under detta inkomstår inte behöver skatta för de 50 000 kronorna utan betalar skatt först det år hon tar ut pengarna från kontot.

Hon måste ta ut pengarna senast 31 december fem år senare. Om hon skulle redovisa ett lågt resultat innan dess kan hon välja att ta ut pengarna då och på så sätt få lägre skatt eftersom inkomstskatten är progressiv.

Underskottsavdrag

Om din verksamhet går med förlust redovisar du ett underskott. Huvudregeln för underskott i näringsverksamhet är att det förs vidare till nästa år. Då kvittas underskottet mot det årets vinst alternativt läggs till det årets underskott. Underskottet kan alltså växa och föras vidare utan tidsbegränsning.

För fria kulturarbetare finns också en annan möjlighet. Du kan välja att göra avdrag för ett underskott i näringsverksamheten direkt mot samma års tjänsteinkomster genom ett allmänt avdrag. Du får göra avdrag utan beloppsbegränsning men bara för det aktuella årets underskott, det vill säga inte för det underskott du fört vidare.

En förutsättning för att få kvitta underskottet mot tjänsteinkomster är att du haft intäkter av kulturarbetet av betydande storlek. Läs mer om vad betydande storlek är i Skatteverkets ställningstagande Allmänt avdrag för konstnärer.

» Ställningstagande Allmänt avdrag för konstnärer (Dnr: 131 805757-09/111)länk till annan webbplats

Moms

Momssatsen inom kultur är antingen 0, 6, 12 eller 25 procent beroende på vad du säljer. Du kan läsa mer i broschyren Moms inom kulturområdet (SKV 562).

» Moms inom kulturområdet (SKV 562)

Kulturell verksamhet
Skatteverket

Till toppen