Skattebefrielse enligt sexmånadersregeln och ettårsregeln
Du som i skattehänseende är bosatt i Sverige och som arbetar utomlands kan under vissa förutsättningar bli befriad från att betala skatt i Sverige på utlandsinkomsten.
För skattebefrielse krävs att förutsättningarna för den så kallade sexmånadersregeln eller ettårsregeln är uppfyllda.
Enligt sexmånadersregeln beskattas inkomst för arbete utomlands inte i Sverige om:
- anställning och vistelse utomlands varar i minst sex månader
- inkomsten beskattas i verksamhetslandet. Beskattning får inte ske i strid med verksamhetslandets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
Enligt ettårsregeln beskattas inkomst för arbete utomlands inte i Sverige om:
- anställningen och vistelsen utomlands varar i minst ett år i samma land
- inkomsten inte beskattas i verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller administrativ praxis i verksamhetslandet eller annat avtal än skatteavtal.
Det ska finnas ett orsakssamband mellan din anställning och din vistelse i utlandet. Det innebär att din anställning ska vara av sådant slag att det krävs att du vistas utomlands för att utföra ditt arbete.
Läs mer längre ner på sidan under ”Sexmånadersregeln” och ”Ettårsregeln”.
Undantag
Anställda i offentlig tjänst
Om du är anställd i svensk offentlig tjänst (stat, kommun eller region) eller i församling inom Svenska kyrkan gäller sexmånadersregeln men däremot inte ettårsregeln. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot i Europaparlamentet.
Ettårsregeln kan bli tillämplig för offentliganställda när det är fråga om statlig och kommunal tjänsteexport, det vill säga en affärsverksamhet som är klart avgränsad från övrig offentlig verksamhet.
Anställning hos statligt rörelsedrivande bolag, som till exempel SJ-koncernen, räknas inte som offentlig tjänst. Ettårsregeln är därför tillämplig även i dessa fall.
Ombordanställda på fartyg
Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställda ombord på fartyg. Däremot gäller reglerna för landanställd personal.
Du som är anställd ombord på ett utländskt fartyg kan i stället vara skattebefriad enligt den så kallade oceanfartsregeln (183-dagarsregeln).
Läs mer på sidan Inkomst på utländskt fartyg.
Flygande personal
Du som är anställd ombord på svenskt, danskt och norskt luftfartyg, till exempel flygplan, omfattas inte av sexmånadersregeln eller ettårsregeln. För anställning ombord på andra länders luftfartyg är reglerna tillämpliga.
Vid internationell lufttrafik kan reglerna om kortare avbrott i utlandsvistelsen göra att sexmånadersregeln och ettårsregeln inte kan tillämpas. Läs mer längre ner på sidan under ”Kortare avbrott i utlandsvistelsen”.
Sexmånadersregeln
Sexmånadersregeln gäller om du har en anställning som medför att du vistas i utlandet minst sex månader och anställningsinkomsten beskattas i arbetslandet.
Det ställs inga krav på att du måste tjänstgöra i ett och samma land, utan regeln gäller även om du arbetar i flera olika länder och för olika arbetsgivare. Det avgörande är att du betalar skatt i arbetslandet, och att du beskattas enligt landets lagstiftning och de skatteavtal som gäller.
Skattens storlek har ingen betydelse, men du måste betala inkomstskatt på din lön. Skattefriheten omfattar endast den del av lönen som du faktiskt betalar skatt på i utlandet. Den skatt som du betalar på din kontanta lön i utlandet ska även innefatta skatt på sådana förmåner, exempelvis fri bil och fri bostad, som du fått i arbetslandet (det vill säga inte sådana förmåner, utöver lönen, som du haft i Sverige) under samma period som du får lön. Har utlandstjänstgöringen omfattat två länder men endast det ena landet har tagit ut skatt, ska du betala skatt på inkomsten från det andra landet i Sverige.
Du ska kunna visa att och hur mycket skatt du har betalat i utlandet. Det kan du göra till exempel genom att visa upp kvitto eller intyg från beskattningsmyndigheten i arbetslandet.
Mer information om sexmånadersregeln finns i Rättslig vägledning.
Ettårsregeln
Om din anställningsinkomst inte har beskattats i arbetslandet kan du ändå få skattebefrielse i Sverige enligt ettårsregeln. Men du måste ha varit anställd och vistats i utlandet minst ett år. Till skillnad från vad som gäller för sexmånadersregeln ska du ha arbetat i ett och samma land.
Dessutom krävs att skattebefrielsen i arbetslandet beror på:
- att bestämmelser om beskattning saknas
- att arbetslandets interna lagstiftning undantar inkomsten från beskattning eller
- på grund av avtal eller genom särskilt beslut av myndighet i landet ifråga. Med ”avtal” avses till exempel proceduravtal som ingås med biståndsländer och avser biståndsarbete och liknande eller avtal med statshandelsländer. Om skattebefrielsen i arbetslandet däremot beror på bestämmelser i skatteavtal som Sverige ingått med det aktuella landet, gäller inte ettårsregeln.
Du ska kunna visa med intyg eller motsvarande att du har blivit skattebefriad i arbetslandet genom bestämmelse i intern lagstiftning eller avtal eller genom beslut av myndighet i arbetslandet.
Mer information om ettårsregeln finns i Rättslig vägledning.
Kortare avbrott i utlandsvistelsen
Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller om utlandsarbetet varat sammanhängande i minst sex månader respektive minst ett helt år. Kortare uppehåll för semester, tjänsteuppdrag eller liknande i Sverige eller i annat land än arbetslandet påverkar inte hur reglerna tillämpas.
Med kortare uppehåll i Sverige menas sex dagar per månad – varje hel månads utlandstjänstgöring kvalificerar till sex dagar – eller sammanlagt högst 36 dagar under sex månaders utlandsarbete och högst 72 dagar vid ett års utlandsarbete.
Du får lägga ihop de intjänade dagarna och kan ta ut dem när som helst under utlandstjänstgöringen utom som inledning eller avslutning av anställningen. Besöken i Sverige får aldrig vara fler än 72 dagar per helt anställningsår om det är en och samma utlandstjänstgöring. Hemresa till Sverige och återresa till arbetslandet räknas med i antalet dagar. Del av dag räknas som hel dag.
Exempel
Om du arbetar och vistas utomlands under perioden den 1 januari år 1–30 juni år 3 ska du beräkna dina tillåtna hembesöksdagar enligt följande.
Totala antalet tillåtna hembesöksdagar är 180 (30 månader × 6 dagar) och antalet anställningsår är 3 (år 1, 2 och 3). Varje anställningsår kan du vara i Sverige 72 dagar så länge totala antalet hembesöksdagar inte överstiger 180 dagar för hela perioden.
Om du utnyttjar sammanlagt 108 hembesöksdagar under de två första anställningsåren kan du vara i Sverige 72 dagar under det tredje anställningsåret trots att detta bara omfattar sex månader.
Vid utlandsarbete är det vanligt att man arbetar in lördagarna och då får kompensation i form av ledighet. På oljeplattformar är det vanligt att man arbetar 14 dagar och är ledig lika lång tid. Om man regelmässigt tillbringar ledigheten utanför arbetslandet, till exempel i Sverige, bryts sexmånadersregeln och ettårsregeln.
Under vissa speciella omständigheter kan ettårsregeln tillämpas, även om du under anställningen och vistelsen utomlands i omfattande utsträckning övernattat utanför bosättningslandet. Du kan läsa mer om detta i Skatteverkets ställningstagande 2014-12-17.
Om du avbryter utlandsvistelsen på grund av otillåtet avbrott, men har uppfyllt kraven på sammanhängande vistelse fram till avbrottet, får du skattebefrielse för denna tid. Fortsätter du därefter vistelsen utomlands börjar en ny kvalifikationstid att löpa.
Under vissa förutsättningar kan du omfattas av ettårsregeln, trots att du bosätter dig i ett land och arbetar i ett annat (Högsta förvaltningsdomstolens dom 2011-05-24, HFD 2011 ref. 40). Läs mer om bosättning i annat land än verksamhetslandet i Rättslig vägledning.
Oförutsedda händelser som gör att du ändå har rätt att bli skattebefriad
För att en inkomst från arbete i utlandet ska vara skattebefriad måste vissa krav vara uppfyllda. Du måste till exempel ha varit utomlands en viss tid och för att sexmånadersregeln ska tillämpas måste inkomsten ha blivit beskattat i arbetslandet.
Ibland kan det inträffa oförutsedda händelser som gör att inte alla förutsättningar för skattebefrielse blir uppfyllda, men du kan ändå ha rätt att bli skattebefriad. Det kallas för säkerhetsventilen.
Följande tre krav behöver vara uppfyllda för att få skattebefrielse genom säkerhetsventilen:
- Att man när man började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att inkomsten skulle vara skattefri i Sverige enligt sexmånaders- eller ettårsregeln och att alla krav för skattefriheten skulle ha blivit uppfyllda.
- Att avbrottet i utlandsvistelsen beror på att det inträffar sådana ändrade förhållanden som man själv inte kan påverka.
- Att det är uppenbart oskäligt att inkomsten beskattas i Sverige.
Säkerhetsventilen kan vara tillämplig om:
- minst tre månader har passerat under en utlandsvistelse där sexmånadersregeln ska tillämpas, eller
- minst sex månader har passerat när ettårsregeln ska tillämpas.
Semesterersättning och sjukpenning
Semesterersättning
Den semesterersättning som du får på grund av den skattefria utlandsinkomsten är skattefri även om du får den först efter hemkomsten. Du anses ha fått semesterersättningen under utlandsarbetet. En förutsättning för skattefrihet i Sverige är givetvis att inkomsten har beskattats i arbetslandet eller är undantagen från beskattning där på samma grunder som gäller för löneinkomsten.
Du ska kunna visa att förutsättningarna för skattebefrielse finns. Det kan du göra genom att visa kvitto, intyg eller liknande.
Sjukpenning
Sjukpenning eller liknande ersättning som betalats ut av Försäkringskassan under utlandsvistelsen omfattas inte av sexmånadersregeln eller ettårsregeln.
Sjuklön som betalas ut av arbetsgivaren omfattas av sexmånadersregeln och ettårsregeln. Detsamma gäller utbetalningar vid så kallat arbetsgivarinträde.
Näringsinkomster och kapitalinkomster
Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller bara för anställningsinkomster. Du kan alltså få skattebefrielse endast för din anställningsinkomst i utlandet. Det saknar betydelse om lönen betalas ut i Sverige eller i utlandet.
Inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital omfattas inte av sexmånadersregeln eller ettårsregeln utan de är skattepliktiga och ska deklareras på vanligt sätt. Inte heller påverkas din rätt till grundavdrag och allmänna avdrag.
Inom bland annat byggnadsbranschen är det vanligt att semesterersättningen tjänas in ett år men betalas ut först året därpå. Semesterersättningen som betalas ut under det första tjänstgöringsåret utomlands har då inte tjänats in på grund av anställningen utomlands. Den ska därför beskattas i Sverige.
Deklarationsskyldighet
Även om du är skattebefriad ska du deklarera alla dina inkomster i Sverige som vanligt. Det spelar ingen roll om du är skattebefriad enligt sexmånadersregeln eller ettårsregeln.
Du behöver lämna upplysningar som gör det möjligt för Skatteverket att ta ställning till om förutsättningarna för sexmånadersregeln eller ettårsregeln är uppfyllda. Det kan du göra i deklarationen under Övriga upplysningar eller i en bilaga till deklarationen.
För att sexmånadersregeln ska gälla krävs kvitto, intyg eller annan handling på att slutlig skatt tas ut i arbetslandet. För att ettårsregeln ska gälla krävs intyg från myndighet eller liknande att du blivit skattebefriad i arbetslandet genom bestämmelse i intern lagstiftning eller avtal eller genom beslut av myndighet i arbetslandet.
När du lämnar intyg på främmande språk måste du se till att översätta intyget om det inte är skrivet på de nordiska språken. När det gäller övriga språk kan intyg på engelska, tyska och franska i de flesta fall godtas utan översättning.
Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning)
Arbetsgivare i Sverige är skyldiga att göra skatteavdrag även för dig som arbetar utomlands om inte arbetsgivaren får ett beslut om ändrad beräkning.
Om du redan från början vet att anställningen utomlands kommer att leda till skattefrihet kan du därför ansöka hos Skatteverket om ändrad beräkning av preliminär A-skatt på en särskild ansökningsblankett (SKV 4303).
Om du redan när du ansöker om jämkning har fått besked om att du ska betala skatt i arbetslandet så skicka gärna med en kopia av beskedet tillsammans med din ansökan.
Har du fått ett beslut om ändrad beräkning innebär det att Skatteverket preliminärt har tagit ställning till att sexmånadersregeln eller ettårsregeln gäller. Om det i samband med deklarationen till exempel visar sig att du inte betalat någon skatt i arbetslandet kan inkomsten givetvis inte bli skattebefriad i Sverige enligt sexmånadersregeln.
När lönen betalas ut direkt av en arbetsgivare i utlandet finns det ingen skyldighet att göra skatteavdrag.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaren betalar socialavgifter (arbetsgivaravgifter) för dig i det land där du är socialförsäkrad.
Med socialförsäkring menas i de flesta länder rätten till social trygghet i form av bland annat sjukpenning, pension och sjukvård.
Observera att reglerna för var socialavgifter ska betalas inte är desamma som för var du ska betala skatt.
Den som arbetar utomlands omfattas i regel av socialförsäkringen i arbetslandet och eventuella socialavgifter betalas där. Det finns dock vissa undantag. Det vanligaste undan-taget gäller anställd som är utsänd av sin svenska arbetsgivare på begränsad tid för arbete utomlands. Den anställda fortsätter att tillhöra den svenska socialförsäkringen och arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige. Var den anställda beskattas påverkar inte avgiftsskyldigheten.
Statligt anställda tillhör i regel svensk socialförsäkring oberoende av utsändningens längd.
Reglerna om vilket lands socialförsäkringssystem du ska omfattas av och var arbetsgivaravgifterna ska betalas, påverkas av internationella avtal, bland annat EU-förordningen om social trygghet och de konventioner om social trygghet som Sverige har slutit med andra länder.
Information om socialförsäkring vid arbete utomlands finns på Försäkringskassans webbplats.
Information om avgiftsskyldighet i internationella sammanhang finns i broschyren Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (SKV 401)
För att få närmare upplysningar om vad som gäller beträffande socialavgifterna i det enskilda fallet kan du vända dig till Skatteupplysningen. För frågor om socialförsäkringen vänder du dig till Försäkringskassan.
Om din inkomst är skattebefriad i Sverige enligt sexmånaders- eller ettårsregeln och du måste göra ett avbrott i vistelsen utomlands på grund av coronapandemin, kan du ändå ha rätt att bli skattebefriad. Det kallas för säkerhetsventilen.
Följande tre krav behöver vara uppfyllda för att få skattebefrielse genom säkerhetsventilen:
- Att du när du började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att inkomsten skulle vara skattefri i Sverige enligt sexmånaders- eller ettårsregeln och att alla krav för skattefriheten skulle ha blivit uppfyllda.
- Att avbrottet i utlandsvistelsen beror på att det inträffar sådana ändrade förhållanden som du själv inte kan påverka.
- Att det är uppenbart oskäligt att inkomsten beskattas i Sverige.
Skatteverket anser att corona är ett ändrat förhållande som du själv inte kan påverka. Det gäller oavsett om du själv blir sjuk eller inte. Om du har ett kontrakt där det framgår att ditt arbete utomlands ska vara i minst sex månader (för att sexmånadersregeln ska tillämpas) respektive minst ett år (för att ettårsregeln ska tillämpas) så anser Skatteverket att du på goda grunder kunde tro att du skulle uppfylla kravet på tiden utomlands. Om kontraktet gäller precis sex månader (för sexmånadersregeln) respektive ett år (för ettårsregeln) förutsätter det dock att du påbörjade din utlandsvistelse den första dagen ditt kontrakt började gälla, eftersom dagar i Sverige inte får räknas med i tiden för utlandsvistelsen om de ligger i början av perioden.
Om du har avbrutit ditt utlandsarbete tidigare än väntat och inte kommer att återvända utomlands
Om du har avbrutit ditt utlandsarbete innan du har varit utomlands tillräckligt länge för att inkomsten ska vara skattefri, kan inkomsten vara skattefri ändå med hjälp av säkerhetsventilen. Det gäller om du har uppfyllt förutsättningarna för skattefrihet fram tills avbrottet och du har arbetat utomlands minst tre månader om sexmånadersregeln ska tillämpas respektive sex månader om ettårsregeln ska tillämpas.
Om du har varit så mycket i Sverige att du får ett avbrott i din utlandsvistelse
Om du vistas i Sverige mer än i genomsnitt sex dagar per månad under ett anställningsår så bryts din pågående utlandsvistelse. Är din vistelse i Sverige kortare än det får tiden i Sverige räknas in i tiden för vistelsen utomlands om vistelsen i Sverige inte ligger i början eller i slutet av utlandsvistelsen.
Med anställningsår menas varje period om tolv månader räknat från den första dagen av utlandsanställningen. Om utlandsvistelsen totalt är kortare än ett år kan det första anställningsåret vara kortare än tolv månader. Det sista anställningsåret kan också vara kortare än tolv månader. Om din anställning ska pågå från 1 april år 2019 till 31 augusti 2021 så är det fråga om tre anställningsår: anställningsår 1 från 1 april 2019 till 31 mars 2020, anställningsår 2 från 1 april 2020 till 31 mars 2021 och anställningsår 3 från 1 april 2021 till 31 augusti 2021.
Återupptar du arbetet i utlandet blir det en utlandsvistelse före avbrottet och en utlandsvistelse efter avbrottet. Det börjar då ett nytt anställningsår efter avbrottet. Om säkerhetsventilen måste användas för att någon period i utlandet före eller efter avbrottet ska kunna skattebefrias börjar däremot inte något nytt anställningsår efter avbrottet i Sverige, utan perioderna läggs ihop och ses som samma anställningsår trots avbrottet. Under avbrottet i Sverige beräknas dock inte några nya dagar i Sverige.
Om du gör ett avbrott i ditt arbete utomlands på grund av coronapandemin och det leder till att arbetsperioderna utomlands var för sig blir för korta för skattefrihet kan säkerhetsventilen användas för att lägga samman perioderna utomlands. Det gäller om du har ett kontrakt som innebär att du skulle ha arbetat utomlands så länge att din inkomst skulle vara skattefri i Sverige.
Om dagarna i Sverige under någon av arbetsperioderna i utlandet under det aktuella anställningsåret varit fler än i snitt sex dagar per månad kan dagarna i Sverige räknas ihop och jämföras med det totala tillåtna antalet dagar i Sverige under det aktuella anställningsåret.
Sexmånaders- och ettårsregeln går inte att tillämpa på de perioder där du gör ett avbrott i utlandsvistelsen för att arbeta i Sverige. Det beror på att det grundläggande kravet för bägge reglerna är att du har en anställning som innebär att du vistas utomlands. Därför kan säkerhetsventilen inte tillämpas på de dagar när du arbetar i Sverige under avbrottet. Inkomst du fått för arbete i Sverige kan dock bli skattefri här på grund av skatteavtal om du har hemvist i utlandet.
Exempel på hur säkerhetsventilen tillämpas
Här finns exempel som visar hur säkerhetsventilen ska tillämpas i olika fall. Utgångspunkten i exemplen är att Sverige har ett skatteavtal med det aktuella landet som följer OECD:s modellavtal vilket innebär att inkomst från anställning hos en privat arbetsgivare får beskattas både i den anställdas hemviststat och i arbetslandet om arbetet utförs där. Skatteavtalet med de nordiska länderna (Danmark, Finland, Färöarna, Island och Norge) avviker från detta genom att inkomsten vanligtvis bara får beskattas i arbetslandet. Sexmånadersregeln är därför normalt sett inte aktuell att tillämpa med dessa länder.
Lön under arbetsbefriad tid
Exemplen på den här sidan utgår från att du utför arbete i Sverige under vistelsen här. Om du inte utför arbete här men anställningen fortsätter och du får lön från samma arbetsgivare som under utlandstjänstgöringen gäller följande.
Om du har hemvist i Sverige ska lönen beskattas i Sverige på samma sätt som om du har utfört arbete här. Även det land där du normalt skulle ha arbetat får beskatta enligt skatteavtalet fram till dess att utlandsanställningen upphör eller skulle ha upphört oberoende av coronapandemin.
Om du har hemvist i utlandet kan lönen inte beskattas här enligt det aktuella skatteavtalet. Det beror på att du har hemvist i utlandet och Sverige bara har beskattningsrätt till inkomsten om du utför arbete i Sverige. Hemviststaten har alltid rätt att beskatta inkomsten.
Om du har hemvist i utlandet och en svensk arbetsgivare och under avbrottet i Sverige först utför arbete i Sverige och sedan börjar få ersättning för arbetsbefriad tid kan hela ersättningen under tiden i Sverige beskattas här.
Om du har hemvist i utlandet och en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige och under avbrottet i Sverige först utför arbete i Sverige och sedan börjar få ersättning för arbetsbefriad tid kan hela ersättningen under tiden i Sverige beskattas här om vistelsen under den aktuella 12-månadersperioden överstiger 183 dagar.
Sexmånadersregeln
Exempel: hemvist i Sverige och en svensk eller utländsk arbetsgivare
Amelia har ett kontrakt som innebär att hon ska arbeta utomlands i ett år i land X. Amelia har arbetat utomlands i sex månader när hon måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Hon arbetar hemma i 60 dagar och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. Före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin har Amelia varit i Sverige 72 dagar. Efter avbrottet är hon inte hemma alls. Inkomsten som är intjänad i land X har beskattats där.
Amelia har varit hemma 132 dagar sammanlagt under anställningsåret. Det är mer än de tillåtna dagarna och innebär att det blir ett avbrott i utlandsvistelsen.
Under den tid Amelia arbetar i Sverige utförs inte längre arbetet utomlands, vilket är ett grundläggande krav för skattefrihet. Sexmånadersregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då Amelia kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som tjänas in genom arbete de 60 dagarna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom sexmånadersregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Eftersom Amelia har hemvist i Sverige får Sverige beskatta inkomsten enligt skatteavtalet.
Amelia arbetade först utomlands i sex månader och har beskattats i arbetslandet. Hon har arbetat utomlands tillräckligt länge för skattebefrielse men dagarna i Sverige är för många under den här perioden eftersom Amelia bara får vara hemma i snitt 6 dagar per månad, d.v.s. 36 dagar. Amelia kunde på goda grunder tro att hon skulle vara skattebefriad när hon tog anställningen och dagarna i Sverige höll sig inom det maximala antalet dagar utifrån vad hon visste då. Coronapandemin är något hon inte kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och att det i efterhand visade sig att dagarna i Sverige översteg det tillåtna antalet. Säkerhetsventilen kan därför vara tillämplig på perioden. Amelia uppfyller kravet på en anställning som innebär en vistelse utomlands på minst sex månader och kravet på beskattning i arbetslandet. Det skulle därför vara uppenbart oskäligt att beskatta Amelia för perioden före avbrottet.
Efter avbrottet arbetar Amelia bara utomlands i fyra månader. Hon är inte hemma något i Sverige under denna period. Amelia kunde på goda grunder tro att hon skulle vara skattebefriad även denna period när hon tog anställningen. Coronapandemin är något hon inte kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och till att perioden efter avbrottet blev för kort. Säkerhetsventilen kan därför vara tillämplig på perioden. Eftersom Amelia uppfyller tiden för skattebefrielse om perioderna före och efter avbrottet i Sverige läggs ihop och kravet på beskattning i arbetslandet skulle det därför vara uppenbart oskäligt att beskatta Amelia för perioden efter avbrottet.
Exempel: hemvist i utlandet och en svensk arbetsgivare
Bjarne har ett kontrakt som innebär att han ska arbeta utomlands i fyra år för en svensk arbetsgivare med fast driftställe i land X. Bjarne har arbetat utomlands i tre år och sex månader när han måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Han arbetar hemma i 60 dagar och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. De första tre åren har Bjarne varit hemma i Sverige 72 dagar per år. Det sista anställningsåret har Bjarne varit i Sverige 72 dagar före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin. Efter avbrottet är han inte hemma alls. Hela inkomsten har beskattats i land X.
Bjarne har varit hemma 132 dagar sammanlagt under anställningsåret. Det är mer än de tillåtna dagarna och innebär att det blir ett avbrott i utlandsvistelsen.
Under den tid Bjarne arbetar i Sverige utförs inte längre arbetet utomlands vilket är ett grundläggande krav för skattefrihet. Sexmånadersregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då
Bjarne kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som tjänas in genom arbete de 60 dagarna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom sexmånadersregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Enligt skatteavtalet med land X får inkomsten beskattas både i Sverige och i land X. Eftersom land X är hemviststat för Bjarne ska land X se till att inkomsten inte blir dubbelbeskattad.
Bjarne har arbetat utomlands i tre år och sex månader och har beskattats i arbetslandet. De första tre åren uppfyller Bjarne villkoren för skattebefrielse. Det fjärde och sista anställningsåret är dagarna i Sverige för många fram till avbrottet eftersom Bjarne bara får vara hemma i snitt 6 dagar per månad, d.v.s. totalt 36 dagar. Bjarne kunde på goda grunder tro att han skulle vara skattebefriad när han tog anställningen och dagarna i Sverige höll sig inom det maximala antalet dagar utifrån vad han visste när anställningsåret började. Coronapandemin är något han inte kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och att det i efterhand visade sig att dagarna i Sverige översteg det tillåtna antalet. Säkerhetsventilen kan därför vara tillämplig på perioden. Bjarne uppfyller kravet på en anställning som innebär en vistelse utomlands på minst sex månader och kravet på beskattning i arbetslandet. Det skulle därför vara uppenbart oskäligt att beskatta Bjarne för perioden före avbrottet.
Efter avbrottet arbetar Bjarne bara utomlands i fyra månader. Han är inte hemma något i Sverige under denna period. Bjarne kunde på goda grunder tro att han skulle vara skattebefriad även denna period när han tog anställningen. Coronapandemin är något han inte kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och till att perioden efter avbrottet blev för kort. Säkerhetsventilen kan därför vara tillämplig på perioden. Eftersom Bjarne uppfyller tiden för skattebefrielse om perioderna före och efter avbrottet i Sverige läggs ihop och kravet på beskattning i arbetslandet skulle det därför vara uppenbart oskäligt att beskatta Bjarne för perioden efter avbrottet.
Exempel: hemvist i utlandet och en utländsk arbetsgivare
I de skatteavtal som Sverige har med andra länder är huvudregeln att arbetsinkomster får beskattas både i hemviststaten (1) och i det land där arbetet utförs men det finns ett undantag från detta. Det är den så kallade 183-dagarsregeln. Regeln innebär i korthet att arbetsinkomster bara får beskattas i hemviststaten om den anställda vistas i arbetslandet högst 183 dagar under en 12-månadersperiod (2) och ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist eller fast driftställe i arbetslandet. Det innebär att om du har hemvist i utlandet och en utländsk arbetsgivare får Sverige inte beskatta inkomsten om du är här mindre än 183 dagar under en 12-månadersperiod.
(1) I det nordiska skatteavtalet tillämpar Sverige principen att inkomster från privat tjänst bara beskattas i arbetslandet
(2) Enligt skatteavtalet med till exempel Kina och Tyskland gäller i stället 183 dagar under beskattningsåret, och för Italien och Spanien gäller 183 dagar under kalenderåret.
Corinne har vistats i Sverige högst 183 dagar
Corinne har ett kontrakt som innebär att hon ska arbeta utomlands i fyra år för en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. Corinne har arbetat utomlands i tre år och sex månader när hon måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Hon arbetar hemma i 60 dagar för sin utländska arbetsgivare och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. De första tre åren har Corinne varit hemma i Sverige 72 dagar per år. Det sista anställningsåret har Corinne varit i Sverige 72 dagar före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin. Efter avbrottet är hon inte hemma alls. Hela inkomsten har beskattats i land X.Eftersom Corinne har hemvist i utlandet, har en utländsk arbetsgivare och vistas i Sverige högst 183 dagar under en 12-månadersperiod, får inkomsten inte beskattas i Sverige enligt skatteavtalet även om Corinne arbetar här. Hela Corinnes inkomst från den utländska arbetsgivaren är därför skattefri i Sverige på grund av skatteavtalet.
David har vistats i Sverige mer än 183 dagar
David har ett kontrakt som innebär att han ska arbeta utomlands i fyra år för en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. David har arbetat utomlands i tre år och tre månader när han måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Han arbetar hemma i 150 dagar för sin utländska arbetsgivare och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. De första tre åren har David varit hemma i Sverige 72 dagar per år. Det sista anställningsåret har David varit i Sverige 72 dagar före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin. Efter avbrottet är han inte hemma alls. Hela inkomsten har beskattats i land X.
David har varit hemma 222 dagar sammanlagt under anställningsåret. Det är mer än de tillåtna dagarna och innebär att det blir ett avbrott i utlandsvistelsen.
Under den tid David arbetar i Sverige utförs inte längre arbetet utomlands vilket är ett grundläggande krav för skattefrihet. Sexmånadersregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då David kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Eftersom David har vistats i Sverige mer än 183 dagar under en 12-månadersperiod hindrar inte skatteavtalet med land X beskattning i Sverige. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom sexmånadersregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Inkomsten får beskattas både i Sverige och i land X. Eftersom land X är hemviststat för David ska land X se till att inkomsten inte blir dubbelbeskattad.
Eftersom David har hemvist i utlandet och har en utländsk arbetsgivare kan arbetet som han har utfört utomlands före och efter avbrottet i Sverige inte beskattas här enligt skatteavtalet med land X eftersom Sverige bara har beskattningsrätt om arbetet utförs här.
Ettårsregeln
Exempel: hemvist i Sverige och en svensk eller utländsk arbetsgivare
Eva-Marie ska arbeta i land X i två år. Hon har varit ute i sex månader när hon måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Hon är hemma i 60 dagar på grund av corona och sedan utomlands i ett år och fyra månader till. Före avbrottet har Eva-Marie varit hemma 72 dagar. Efter avbrottet är hon inte hemma alls. Inkomsten har inte beskattats i land X på grund av ett så kallat proceduravtal.
Eva-Marie har varit hemma 132 dagar sammanlagt under anställningsåret. Det är mer än de tillåtna dagarna och innebär att det blir ett avbrott i utlandsvistelsen.
Under den tid Eva-Marie arbetar i Sverige utförs arbetet inte längre utomlands och inte heller i ett och samma land, vilket är grundläggande krav för skattefrihet. Ettårsregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då Eva-Marie kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som Eva-Marie tjänar in genom arbete de 60 dagarna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom ettårsregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Eftersom Eva-Marie har hemvist i Sverige får Sverige beskatta inkomsten enligt skatteavtalet med land X.
Eva-Marie arbetade utomlands sex månader först och var skattebefriad där på grund av proceduravtalet. Hon har arbetat utomlands halva den tid som krävs för skattefrihet men dagarna i Sverige är för många under den här perioden eftersom hon bara får vara hemma i snitt 6 dagar per månad, det vill säga totalt 36 dagar. Eva-Marie kunde på goda grunder tro att hon skulle vara skattebefriad när hon tog anställningen och dagarna i Sverige höll sig inom det tillåtna antalet dagar utifrån vad hon visste då. Coronapandemin är något hon inte kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och att det i efterhand visade sig att dagarna i Sverige översteg det tillåtna antalet. Säkerhetsventilen kan därför vara tillämplig på perioden. Eva-Marie uppfyller kravet på en anställning som innebär en vistelse utomlands på minst ett år i samma land och inkomsten är skattefri i arbetslandet på grund av proceduravtal. Det skulle därför vara uppenbart oskäligt att beskatta Eva-Marie för perioden före avbrottet.
Efter avbrottet är Eva-Marie utomlands i ett år och fyra månader, hon har inte varit hemma i Sverige under resten av det första anställningsåret och inkomsten är skattefri i land X på grund av proceduravtalet. Eva-Marie uppfyller därför de grundläggande kraven för skattefrihet denna period.
Exempel: hemvist i utlandet och en svensk arbetsgivare
Franz har ett kontrakt som innebär att han ska arbeta i land X i fyra år för en svensk arbetsgivare med fast driftställe i land X. Han har arbetat utomlands i tre år och sex månader när han måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Han arbetar hemma i 60 dagar och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. De första tre åren har Franz varit hemma i Sverige 72 dagar per år. Det sista anställningsåret har Franz varit i Sverige 72 dagar före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin. Efter avbrottet är han inte hemma alls. Inkomsten har inte beskattats i land X på grund av ett så kallat proceduravtal.
Franz har varit hemma 132 dagar sammanlagt under anställningsåret. Det är mer än de tillåtna dagarna och innebär att det blir ett avbrott i utlandsvistelsen.
Under den tid Franz arbetar i Sverige utförs arbetet inte längre i utomlands och inte heller i ett och samma land vilket är grundläggande krav för skattefrihet. Ettårsregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då Franz kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som tjänas in genom arbete de 60 dagarna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom ettårsregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Enligt skatteavtalet med land X får inkomsten beskattas både i Sverige och i land X eftersom arbetet utförs här så skatteavtalet hindrar inte svensk beskattning.
Franz har arbetat utomlands i tre år och sex månader och var skattebefriad där på grund av proceduravtalet. De första tre åren uppfyller Franz villkoren för skattebefrielse. Det fjärde och sista anställningsåret är dagarna i Sverige för många fram till avbrottet eftersom Franz bara får vara hemma i snitt 6 dagar per månad, det vill säga totalt 36 dagar. Franz kunde på goda grunder tro att han skulle vara skattebefriad när han tog anställningen och dagarna i Sverige höll sig inom det maximala antalet dagar utifrån vad han visste när anställningsåret började. Coronapandemin är något han inte kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och att det i efterhand visade sig att dagarna i Sverige översteg det tillåtna antalet. Säkerhetsventilen kan därför vara tillämplig på perioden. Franz uppfyller kravet på en anställning som innebär en vistelse utomlands på minst ett år och inkomsten är skattefri i arbetslandet på grund av proceduravtal. Det skulle därför vara uppenbart oskäligt att beskatta Franz för perioden före avbrottet.
Efter avbrottet arbetar Franz bara utomlands i fyra månader. Han är inte hemma något i Sverige under denna period. Franz kunde på goda grunder tro att han skulle vara skattebefriad även denna period när han tog anställningen. Coronapandemin är något han inte kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och till att perioden efter avbrottet blev för kort. Säkerhetsventilen kan därför vara tillämplig på perioden. Eftersom Franz uppfyller tiden för skattebefrielse om perioderna före och efter avbrottet i Sverige läggs ihop och kravet på skattefrihet i arbetslandet skulle det därför vara uppenbart oskäligt att beskatta Franz för perioden efter avbrottet.
Exempel: hemvist i utlandet och en utländsk arbetsgivare
I de skatteavtal som Sverige har med andra länder är huvudregeln att arbetsinkomster får beskattas både i hemviststaten (1) och i det land där arbetet utförs men det finns ett undantag från detta. Det är den så kallade 183-dagarsregeln. Regeln innebär i korthet att arbetsinkomster bara får beskattas i hemviststaten om den anställda vistas i arbetslandet högst 183 dagar under en 12-månadersperiod (2) och ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist eller fast driftställe i arbetslandet. Det innebär att om du har hemvist i utlandet och en utländsk arbetsgivare får Sverige inte beskatta inkomsten om du är här mindre än 183 dagar under en 12-månadersperiod.
(1) I det nordiska skatteavtalet tillämpar Sverige principen att inkomster från privat tjänst bara beskattas i arbetslandet
(2) Enligt skatteavtalet med till exempel Kina och Tyskland gäller i stället 183 dagar under beskattningsåret och för Italien och Spanien gäller 183 dagar under kalenderåret.
Gina har vistats i Sverige i högst 183 dagar
Gina har ett kontrakt som innebär att hon ska arbeta utomlands i fyra år för en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. Hon har arbetat utomlands i tre år och sex månader när hon måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Hon arbetar hemma i 60 dagar för sin utländska arbetsgivare och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. De första tre åren har Gina varit hemma i Sverige 72 dagar per år. Det sista anställningsåret har Gina varit i Sverige 72 dagar före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin. Efter avbrottet är hon inte hemma alls. Inkomsten har inte beskattats i land X på grund av ett så kallat proceduravtal.
Eftersom Gina har hemvist i utlandet, har en utländsk arbetsgivare och vistas i Sverige högst 183 dagar under en 12-månadersperiod, får inkomsten inte beskattas i Sverige enligt skatteavtalet även om Gina arbetar här. Hela Ginas inkomst från den utländska arbetsgivaren är därför skattefri i Sverige.
Holger har vistats i Sverige mer än 183 dagar
Holger har ett kontrakt som innebär att han ska arbeta utomlands i fyra år för en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. Han har arbetat utomlands i tre år och tre månader när han måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Han arbetar hemma i 150 dagar för sin utländska arbetsgivare och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. De första tre åren har Holger varit hemma i Sverige 72 dagar per år. Det sista anställningsåret har Holger varit i Sverige 72 dagar före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin. Efter avbrottet är han inte hemma alls. Inkomsten har inte beskattats i land X på grund av ett så kallat proceduravtal.
Holger har varit hemma 222 dagar sammanlagt under anställningsåret. Det är mer än de tillåtna dagarna och innebär att det blir ett avbrott i utlandsvistelsen.
Under den tid Holger arbetar i Sverige utförs arbetet inte längre i utomlands och inte heller i ett och samma land vilket är grundläggande krav för skattefrihet. Ettårsregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då Holger kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som tjänas in genom arbete de 150 dagarna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom ettårsregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Eftersom Holger har vistats i Sverige mer än 183 dagar under en 12-månadersperiod hindrar inte skatteavtalet med land X beskattning i Sverige.
Eftersom Holger har hemvist i utlandet och har en utländsk arbetsgivare kan arbetet som har utförts utomlands före och efter avbrottet i Sverige inte beskattas här enligt skatteavtalet med land X eftersom Sverige bara har beskattningsrätt om arbetet utförs här.
Beräkning av antal tillåtna dagar i Sverige under anställningsåret
Exempel: båda perioderna utomlands uppfyller var för sig kraven för skattefrihet, säkerhetsventilen behöver inte tillämpas
Jenny har ett kontrakt som innebär att hon ska arbeta i land X för en svensk arbetsgivare utan fast driftställe i land X under perioden 1 augusti år 1 till 31 december år 3 (29 månader totalt). Lönen kommer inte att beskattas i arbetslandet på grund av ett särskilt avtal (ett s.k. proceduravtal) som undantar lönen från beskattning i arbetslandet. Efter tretton månader utomlands kallas Jenny hem av sin arbetsgivare när förutsättningarna i arbetslandet plötsligt förändras på grund av corona. Hon har varit hemma i Sverige 72 dagar det första anställningsåret. Jenny arbetar hemma i Sverige i tre månader för sin tjänst i utlandet och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i tretton månader till. Det blir alltså ett avbrott i utlandsvistelsen och en vistelse utomlands på tretton månader före avbrottet och en vistelse på tretton månader efter avbrottet.
Under den tid Jenny arbetar i Sverige utförs arbetet inte längre utomlands och inte heller i ett och samma land vilket är grundläggande krav för skattefrihet. Ettårsregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige under avbrottet. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då Jenny kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som tjänas in genom arbete de tre månaderna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom ettårsregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige.
Båda perioderna uppfyller var för sig kraven för skattefrihet och säkerhetsventilen behöver inte tillämpas för att inkomsten från de två perioderna ska vara skattefri i Sverige. Jenny får därför börja en ny beräkning av hur många dagar hon får vara i Sverige efter avbrottet vilket innebär att hon får vara 72 dagar i Sverige det första anställningsåret. Det innebär att vi räknar ett nytt anställningsår och en ny utlandsvistelse efter avbrottet.
Anställningsår 1 | Anställningsår 2 | Avbrott | Anställningsår 1 | Anställningsår 2 |
Exempel: båda perioderna utomlands uppfyller var för sig kravet på tid men under den första perioden är dagarna i Sverige för många, säkerhetsventilen tillämpas
Karla har ett kontrakt som innebär att hon ska arbeta utomlands för en svensk arbetsgivare utan fast driftställe i land X under perioden 1 augusti år 1 till 31 december år 2 (17 månader totalt). Efter sju månader utomlands kallas Karla hem av sin arbetsgivare när förutsättningarna i arbetslandet plötsligt förändras på grund av corona. Inkomsten som är intjänad i land X har beskattats där.
Karla arbetar hemma i Sverige i tre månader för sin tjänst i utlandet och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i sju månader till. Det blir alltså ett avbrott i utlandsvistelsen och en vistelse utomlands på sju månader före avbrottet och en vistelse på sju månader efter avbrottet. Före avbrottet har Karla varit hemma i Sverige 50 dagar.
Anställningsår 1 | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Utomlands/ | U | U | U | U | U | U | U | S | S | S | U | U |
Dagar i Sverige | 4 | 10 | 10 | 8 | 8 | 10 | 30 | 30 | 30 | 4 | ||
Anställningsår 2 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
Utomlands/ | U | U | U | U | U |
Dagar i Sverige | 10 | 20 | |||
Under den tid Karla arbetar i Sverige utförs inte längre arbetet utomlands, vilket är ett grundläggande krav för skattefrihet. Sexmånadersregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige under avbrottet. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då Karla kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som tjänas in genom arbete de 90 dagarna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom sexmånadersregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Eftersom Karla har hemvist i Sverige får Sverige beskatta inkomsten enligt skatteavtalet.
Båda perioderna utomlands uppfyller var för sig kravet på tid utomlands men under den första perioden är dagarna i Sverige för många eftersom Karla bara får vara hemma i snitt 6 dagar per månad, d.v.s. 42 dagar under sju månader. Om inkomsten ska kunna skattebefrias måste säkerhetsventilen tillämpas. Karla kunde på goda grunder tro att hon skulle vara skattebefriad när hon tog anställningen och dagarna i Sverige höll sig inom det maximala antalet dagar utifrån vad hon visste då. Coronapandemin är något hon inte har kunnat råda över och det var denna som ledde till ett oförutsett avbrott i utlandsvistelsen och att det i efterhand visade sig att dagarna i Sverige översteg det tillåtna antalet. Säkerhetsventilen kan därför tillämpas och inkomsten för de sju månaderna blir skattebefriad i Sverige.
Den andra perioden utomlands uppfyller kraven för skattebefrielse. Om säkerhetsventilen används för att skattebefria inkomsten för den första perioden utomlands ska dagarna i Sverige under anställningsåret ändå läggas samman och jämföras med hur många dagar Karla totalt får vara i Sverige under anställningsåret. Det börjar alltså inte någon ny beräkningsperiod efter avbrottet i Sverige. Karla har varit utomlands totalt nio månader under det första anställningsåret och kan därför vara hemma högst 54 dagar om inkomsten ska vara skattefri i Sverige. Karla har varit i Sverige fyra dagar under de två sista månaderna av anställningsåret och uppfyller därför den förutsättningen. Inkomsten för båda perioderna utomlands kan därför skattebefrias i Sverige.
Om Karla väljer att vistas mer än fyra dagar i Sverige under de två sista månaderna av anställningsåret uppfyller hon inte förutsättningen för skattefrihet med stöd av säkerhetsventilen den första perioden eftersom hon inte på goda grunder kunde tro att hon skulle vara skattebefriad när hon valde att vistas för många dagar i Sverige under den andra perioden. Den första perioden utomlands kan då inte skattebefrias med stöd av säkerhetsventilen. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen och det börjar ett nytt anställningsår efter avbrottet. Om hon inte är i Sverige mer än 42 dagar (7 månader × 6 dagar) under anställningsåret är inkomsten skattefri i Sverige.
Exempel: den första perioden utomlands uppfyller kravet på tid men inte den andra perioden, säkerhetsventilen tillämpas
Laura har ett kontrakt som innebär att hon arbeta utomlands ett år i land X för en svensk arbetsgivare utan fast driftställe i land X. Laura har arbetat utomlands i sex månader när hon måste åka hem till Sverige på grund av coronapandemin. Hon arbetar hemma i 60 dagar och åker sedan tillbaka utomlands och arbetar i fyra månader till. Före vistelsen i Sverige på grund av coronapandemin har Laura varit i Sverige 30 dagar. Efter avbrottet är hon hemma 22 dagar. Inkomsten som är intjänad i land X har beskattats där.
Anställningsår 1 | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Utomlands/ | U | U | U | U | U | U | S | S | U | U | U | U |
Dagar i Sverige | 10 | 5 | 15 | 30 | 30 | 14 | 5 | 3 | ||||
Laura har varit hemma 112 dagar sammanlagt under anställningsåret. Det är mer än de tillåtna dagarna och innebär att det blir ett avbrott i utlandsvistelsen.
Under den tid Laura arbetar i Sverige utförs inte längre arbetet utomlands, vilket är ett grundläggande krav för skattefrihet. Sexmånadersregeln uppfylls därför överhuvudtaget inte när arbetet utförs i Sverige under avbrottet. Det blir ett avbrott i utlandsvistelsen från den dagen då Laura kommer hem till Sverige på grund av coronapandemin. Inkomsten som tjänas in genom arbete de 60 dagarna i Sverige ska därför beskattas här. Säkerhetsventilen är inte aktuell att tillämpa eftersom sexmånadersregeln överhuvudtaget inte är tillämplig vid arbetet i Sverige. Eftersom Laura har hemvist i Sverige får Sverige beskatta inkomsten enligt skatteavtalet.
Laura arbetade utomlands i sex månader före avbrottet och hon har beskattats i arbetslandet. Hon har arbetat utomlands tillräckligt länge för skattebefrielse och har varit i Sverige mindre än 6 dagar per månad, d.v.s. 36 dagar. Inkomsten från denna period är därför skattefri i Sverige.
Efter avbrottet arbetar Laura utomlands i fyra månader. Perioden är för kort för att Lauras inkomst ska vara skattefri enligt huvudregeln. För att inkomsten ska kunna vara skattefri måste säkerhetsventilen tillämpas. Laura kunde när hon påbörjade anställningen utomlands på goda grunder tro att inkomsten från hela anställningsåret skulle vara skattefri i Sverige och avbrottet i utlandsvistelsen berodde på något hon inte kunde påverka. Perioderna före och efter avbrottet får därför läggas ihop och då har Lauras anställning och vistelse utomlands varat tillräckligt länge för att inkomsten ska vara skattefri. Perioden efter avbrottet kan inte vara skattefri utan att man tar hänsyn till perioden före avbrottet. Detta eftersom Laura inte på goda grunder kunde tro att inkomsten den andra perioden skulle vara skattefri när hon åkte utomlands efter avbrottet eftersom hon då visste att perioden bara skulle vara fyra månader.
Laura har varit utomlands i tio månader och därmed får hon vara i Sverige 60 dagar (10 månader × 6 dagar). Hon har varit i Sverige 52 dagar vilket innebär inkomsten för båda perioderna utomlands är skattefri i Sverige.
Kontakta oss
Aktuellt
-
2,6 miljoner personer får 30 miljarder i skatteåterbäring
Nu kommer slutskattebeskedet till den som deklarerat senast 2 maj. Drygt 2,6 mil...
-
Fler än 17 000 företag har sökt elstöd hittills
Sedan e-tjänsten för ansökan om elstöd till företag öppnade den 30 maj, har 17 0...
-
Penningtvätt via oseriösa växlingskontor möjliggör organiserad brottslighet
Den ekonomiska brottsligheten blir ett allt viktigare inslag inom den organisera...
Tillsammans gör vi samhället möjligt