På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Här har vi samlat information som är viktig för dig som företagare, förening eller offentlig aktör att känna till i samband med coronapandemin.
Regeringen har beslutat att företag som har tappat kraftigt i nettoomsättning med anledning av coronapandemin kan söka ett omställningsstöd.
Riksdagen har beslutat att företag som drabbas ekonomiskt av coronaviruset kan ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms. Betalningen kan skjutas upp i ett år från beslutsdatumet.
Det finns flera sätt att förbättra din ekonomiska situation och vi guidar dig genom möjligheterna. Här finns också information om vad som gäller om du bland annat har problem med att betala skatter och avgifter i rätt tid. Notera att informationen är uppdelad på olika målgrupper:
Det beror på att reglerna skiljer sig åt. Kontrollera därför först att du läser rätt information för just din verksamhet.
Här har vi samlat olika situationer som gäller för enskild näringsverksamhet och delägare i handelsbolag.
Omställningsstödet är ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att företagets omsättning är skattepliktig och de fasta kostnader som är stödberättigade är sådana kostnader som dras av vid beskattningen. Stödet ska därför tas upp vid inkomstbeskattningen.
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Omställningsstöd ska du ta upp i sin helhet i deklarationen för det beskattningsår då du fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som du hade föregående beskattningsår kan du välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när du fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att du ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Du ska redovisa omställningsstödet som en övrig rörelseintäkt. Det innebär att du ska ta upp stödet i ruta R1 eller ruta R2 i NE-bilagan. Huvudregeln är att intäkter i en momspliktig verksamhet ska tas upp i ruta R1 och intäkter från en momsfri verksamhet tas upp i ruta R2. Om du driver en momspliktig verksamhet och för din egen kontroll till exempel vill kunna stämma av belopp i momsdeklarationen mot redovisning i NE-bilagan kan du ta upp stödet i ruta R2.
I ett handelsbolag ska omställningsstödet tas upp i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 4.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men du väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när du haft kostnaden, ska du göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt.
På NE-bilagan gör du den skattemässiga justeringen i ruta R14 (bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller R15 (intäkter som inte bokförts men som ska tas upp).
I ett handelsbolag gör du skattemässiga justeringen i 4.5b (bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller 4.6c (intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet) i Inkomstdeklaration 4.
Om du har betalat tillbaka hela eller delar av omställningsstödet ska du göra avdrag för det återbetalda beloppet. Du gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs.
Om du med anledning av att du fått ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet och du i din redovisning bokat hela eller delar av stödet som en kostnad men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska du göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Exempel på återbetalning av omställningsstöd
Anna driver en enskild näringsverksamhet och fick 200 000 kr i omställningsstöd i november 2020. Stödet avsåg stödperioden maj 2020. I Annas bokslut för räkenskapsåret 1 januari-31 december 2020 är därför omställningsstödet med som en övrig rörelseintäkt enligt god redovisningssed.
Några veckor efter att bokslutet var klart förstod Anna att hon hade angivit en för hög hyra i sin ansökan om omställningsstöd. Hon anmälde det till Skatteverket och fick ett beslut i april 2021 att betala tillbaka 5 000 kr, vilket Anna gjorde direkt.
Anna bokförde återbetalningen i bokföringen som en kostnad i resultaträkningen. När Anna nu ska fylla i sin NE-bilaga för beskattningsåret 2020 kommer stödet på 200 000 kr att ingå i ruta R1, eftersom hon bedriver momspliktig verksamhet. Anna gjorde återbetalningen i april 2021 och i inkomstdeklarationen för beskattningsåret 2021 kommer återbetalningen på 5 000 kr att ingå i ruta R6 som en övrig extern kostnad.
Om du har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner för din näringsverksamhet räknas det som ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Om du ska ta upp näringsbidraget som en skattepliktig intäkt eller inte beror på till vilket ändamål bidraget betalats ut för.
Ett villkorat stöd som är avsett för näringsverksamheten ska du ta upp som intäkt och beskatta. Samma sak gäller för stöd som ska kompensera för specifika intäktsbortfall och merkostnader eftersom det ersätter normalt skattepliktiga inkomster och avdragsgilla kostnader.
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), stöd för korttidsarbete (från Tillväxtverket), kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan) och omsättningsstöd (från Boverket/Länsstyrelserna).
Ett stöd kan vara skattefritt om det avser att ge ekonomisk trygghet för försörjning, saknar krav på motprestation och inte betalas ut periodiskt. Exempel på sådana stöd är konstnärsbidrag och arbetsstipendier från Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond.
Skattepliktiga offentliga stöd som ska täcka löpande kostnader eller kompensera för intäktsbortfall ska du redovisa som en övrig rörelseintäkt i ditt företag. Det innebär att du ska ta upp stödet i ruta R1 eller ruta R2 i NE-bilagan. Huvudregeln är att intäkter i en momspliktig verksamhet ska tas upp i ruta R1 och intäkter från en momsfri verksamhet ska tas upp i ruta R2. Om du driver en momspliktig verksamhet och för din egen kontroll till exempel vill kunna stämma av belopp i momsdeklarationen mot redovisning i NE-bilagan kan du ta upp stödet i ruta R2.
Om du har ett handelsbolag ska du redovisa näringsbidraget som en övrig rörelseintäkt och ta upp det i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 4.
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr när du ska beskattas för ett näringsbidrag. Om du har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som du hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året du beskattas för bidraget. På så sätt matchar du kostnaden mot intäkten. Du kan då göra en skattemässig justering i NE-bilagan eller Inkomstdeklaration 4.
Omsättningsstödet (från Boverket/Länsstyrelserna) avser inte att täcka några särskilda kostnader eller förvärva några särskilda tillgångar till skillnad från andra näringsbidrag. När det gäller omsättningsstödet så finns det ingen särskild skatteregel för när stödet ska tas upp. Detta innebär att det är huvudregeln om god redovisningssed som styr när stödet ska tas upp till beskattning. Någon möjlighet att vid beskattningen frångå en redovisning som har skett i enlighet med god redovisningssed är inte möjlig, det vill säga det ska inte göras någon skattemässig justering.
Exempel:
Johan driver en enskild näringsverksamhet och sökte omsättningsstöd för mars-april 2020. Han beviljades stödet i januari 2021 och fick en utbetalning från Boverket. Han tillämpar K1-regelverket och fick därför enligt Bokföringsnämnden välja att redovisa stödet som en intäkt i sitt förenklade årsbokslut för 2020, som han upprättade i februari 2021, eller i bokslutet för 2021 som han upprättar 2022.
Oavsett vad Johan har valt följer det god redovisningssed och är därför det som han ska följa när han fyller i sin NE-bilaga. Han ska inte göra någon skattemässig justering med anledning av omsättningsstödet.
Om du har betalat tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska du göra avdrag för det återbetalda beloppet. Du gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs. Om du med anledning av att du fått ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet och du i din redovisning bokat hela eller delar av stödet som en kostnad men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska du göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
När det gäller omsättningsstödet så finns det ingen särskild skatteregel för när det återbetalda beloppet ska dras av. Detta innebär att det är huvudregeln om god redovisningssed som styr tidpunkten för avdraget vid återbetalning. Någon möjlighet att vid beskattningen frångå en redovisning som har skett i enlighet med god redovisningssed är inte möjlig, det vill säga det ska inte göras någon skattemässig justering.
Exempel på återbetalning
Simon driver en enskild näringsverksamhet. Han fick 40 000 kr i omsättningsstöd i december 2020. Stödet avsåg stödperioden maj 2020. I Simons bokslut för räkenskapsåret 1 januari-31 december 2020 är därför omsättningsstödet med som en övrig rörelseintäkt enligt god redovisningssed.
Några veckor efter att bokslutet var klart förstod Simon att han hade angivit felaktiga uppgifter i ansökan. De nya uppgifterna innebar att Simon fick betala tillbaka 15 000 kr i april 2021. Han bokförde återbetalningen som en kostnad i resultaträkningen. När Simon fyller i sin NE-bilaga för 2020 kommer stödet på 40 000 kr ingå i ruta R2, eftersom han bedriver en momsfri verksamhet. Simon gjorde återbetalningen i april 2021 och i inkomstdeklarationen för 2021 kommer det återbetalda beloppet 15 000 kr att ingå i ruta R6 som en övrig extern kostnad.
Det finns flera sätt du kan få stöd på för de kostnader du har för dina anställda.
Den tillfälliga skattefrihet för de som har tillgång till fri parkering vid sin arbetsplats är återinförd och gäller till 31 december 2021.
Den tillfälliga skattefriheten för gåvor till anställda är återinförd och gäller till den 31 december 2021. Gåvans värde får uppgå till 2 000 kronor.
Du som arbetsgivare kan bekosta provtagning för att konstatera om dina anställda har eller har haft en sjukdom som klassas som samhällsfarlig i smittskyddslagen, utan att de anställda förmånsbeskattas. Covid-19 är klassad som en sådan sjukdom. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Taxiresor eller liknande reseförmåner till de anställda för att minska risken för smittspridning under coronapandemin bör värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering bör tillämpas från och med mars 2020 och gälla så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken.
För att du som arbetsgivare ska kunna betala för en måltid för dina anställda utan att det blir skattepliktigt för dem måste måltiden räknas som intern representation. Det kan det bara göra vid fysiskt gemensamma måltider i en anvisad lokal. Om du bekostar en måltid eller annan mat för dina anställda på något annat sätt, till exempel genom att skicka hem mat till de som jobbar hemifrån, blir detta därför en skattepliktig förmån.
Om era anställda har fått gratis måltider utan krav på motprestation från någon annan än er som arbetsgivare är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot och fördelar dem till personalen. Dessa regler träder i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Det uppkommer inte någon skattepliktig förmån när du som arbetsgivare, på grund av den smittorisk som föreligger med anledning av coronaviruset, tillhandahåller munskydd till anställda att användas i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet. Tillhandahållande av munskydd i dessa situationer får anses vara en åtgärd som arbetsgivaren vidtar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö och förebygga att anställda utsätts för ohälsa på arbetsplatsen och i samband med resor till och från arbetsplatsen.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Om du redan har lämnat in arbetsgivardeklarationen för januari 2021 (deklarationsdag 12 eller 26 februari 2021) innan lagen trädde ikraft kan du begära omprövning av arbetsgivardeklarationen genom att skicka in den igen. Då kommer vi rätta arbetsgivaravgifterna.
Tänk på att du måste lämna in en arbetsgivardeklaration även för de månader som du inte har betalat ut någon ersättning för arbete om du är registrerad som arbetsgivare. Detta kan du göra genom att lämna en arbetsgivardeklaration (endast huvuduppgiften) eller lämna en skrivelse till Skatteverket där det framgår att du inte betalat ut någon ersättning för arbete. Om du inte skickar in någonting kan du få betala en förseningsavgift.
Du som är säsongsregistrerad som arbetsgivare lämnar endast in arbetsgivardeklaration för de månader du har betalat ut lön. Minst en gång per år ska du lämna in en arbetsgivardeklaration.
Reglerna om tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna (växa-stöd) som finns för enmansföretag som anställer sin första medarbetare gäller precis som tidigare.
Korttidsarbete (kallas ofta för korttidspermittering eller bara permittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Du kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket. Redovisa den lön som du har betalat ut till dina anställda i arbetsgivardeklarationen. Du kan skriva ut underlag till ansökan från Mina sidor på Skatteverket.
Ansökan om korttidsarbete påverkar inte rätten till sänkt arbetsgivaravgift.
Ingenjörsfirman Elmontering har avtalat med de anställda om att de ska minska sin arbetstid med 60 procent. Enligt reglerna om korttidsarbete fram till sista mars täcker staten då 45 procent av lönekostnaden och de anställda går ner i lön med 7,5 procent.
Elmontören Karls ordinarie lön är 30 000 kronor per månad.
Karls nya månadslön efter arbetstidsförkortningen blir 27 750 kronor (30 000 kronor - 7,5 procent av 30 000 kronor). Det är på den faktiskt utbetalade bruttolönen, 27 750 kronor, som ingenjörsfirman ska beräkna och betala arbetsgivaravgifter.
Ingenjörsfirman redovisar Karls nya bruttolön på 27 750 kr i arbetsgivardeklarationen. Det är även 27 750 kronor som är underlag för Karls pensionsgrundande inkomst (PGI).
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 –april 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning du som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Du behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa din utbetalda ersättning i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på ditt skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april-december 2020 betalades det ut månadsvis. Om du inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och du vill ha kompensationen utbetald till dig gör du det enklast med tjänsten Skattekonto.
Många har fått kraftigt minskade intäkter och verksamheten går betydligt sämre än vad de räknat med inför året. Om du är i den situationen finns det flera saker du kan göra för att lätta din skattesituation.
Om det går dåligt för din verksamhet, bör du ändra den prognos som ligger till grund för den skatt du betalar varje månad, det vill säga den som ska täcka inkomstskatten på ditt resultat för 2021. Om du till exempel inför året räknade med att göra en vinst men nu räknar med att göra ett sämre resultat eller till och med gå med förlust, kan du ändra din preliminära skatt för 2021. Du får då betala in mindre eller ingen preliminärskatt under de kommande månaderna det här året. Räknar du med en förlust i år får du också tillbaka den skatt som du redan betalat in för de månader som hunnit gå. Räknar du med en vinst, fast lägre, kan du eventuellt få tillbaka av den skatt du redan betalt, beroende på hur pass mycket sämre resultat du räknar med.
Du kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration hur många gånger som helst under året. På så sätt slipper du betala in för mycket i preliminärskatt.
Om du inte kan vänta till i juni på skatteåterbäringen kan du i stället justera din preliminärskatt även för 2020, det vill säga den skatt som du betalade in löpande under förra året. Du kan då få tillbaka skatt som du redan har betalat.
Lämna en ny preliminär inkomstdeklaration för 2020 med samma uppgifter som du lämnar i din vanliga inkomstdeklarationen. Det är viktigt att du redovisar samma resultat som i inkomstdeklarationen så att du får rätt belopp tillbaka. Då får du alltså en ändring i efterhand av den preliminärskatt som du betalade in löpande under förra året. Tänk på att om du får tillbaka pengar genom att ändra förra årets preliminärskatt, kommer det att påverka din skatteåterbäring med motsvarande belopp. Om du t ex får 30 000 kr tillbaka efter ändrad preliminärskatt, kommer din skatteåterbäring att minska med lika mycket.
Du kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration för 2020 fram till den 30 juni 2021.
E-tjänsten preliminär inkomstdeklaration
Det finns flera möjligheter för dig som företagare att lösa problemen med hjälp av kontakt med anställda, kunder, banker och finansiärer men här nedan redogör vi för vad du som företagare kan göra i förhållande till Skatteverket.
Skatteverkets uppdrag är att ta in skatter och avgifter på ett sätt som är rättssäkert och ekonomisk effektivt för samhället. Det ska vara lätt att göra rätt för sig.
Skatteverket arbetar aktivt som borgenär för att få betalt för fastställda skatter och avgifter.
Syftet med borgenärsarbetet är bland annat:
Du kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som du redan har redovisat. Det kallas för anstånd.
Du kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver du göra en ny ansökan. Du ansöker enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024.
Du betalar ränta för det belopp som du får anstånd med. Efter sex månader tillkommer en anståndsavgift på 0,1 procent av anståndsbeloppet. Du betalar ränta och anståndsavgift samtidigt som du betalar skatten eller avgiften som du har skjutit upp.
Genom det här anståndet kan du skjuta upp betalningen i en till två månader om du kan visa att du är hjälpt av en kortare tids anstånd och kan betala beloppet sedan. Eftersom följderna av coronaviruset är omfattande, kan vi medge anstånd med upp till 4 månader med möjlighet till förlängning. Du betalar en kostnadsränta på 1,25 procent på anståndsbeloppet.
För att få ett sådant här anstånd måste du kunna visa att du kommer att kunna betala hela beloppet när anståndet tar slut. Eftersom det ekonomiska läget är så pass osäkert för nästan alla i samhället, är det väldigt svårt att kunna visa det om det inte finns särskilt speciella omständigheter.
Om du tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan du skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om du sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska du skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och du kommer att få ett nytt beslut. Du kan ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Om du har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska du kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Du kommer då att ha 30 dagar på dig att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Du kan kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss. Du kan inte återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning.
För att kunna återkalla ditt anstånd behöver du lämna följande uppgifter till oss:
Alla a-kassor har villkor för rätten till ersättning. Eftersom villkoren kan variera behöver du kontakta din a-kassa för att fråga hur villkoren ser ut för just dig.
Ibland förekommer villkoret att en verksamhet ska vara vilande. Begreppet vilande finns inte i skatterättslig mening, d.v.s. det går inte att anmäla sitt företag som vilande. Däremot går det att pausa sin verksamhet, d.v.s. att du inte gör någonting alls i verksamheten, vare sig säljer några varor/tjänster eller aktivt tar fler kostnader för att marknadsföra eller utveckla verksamheten.
Det finns dock två saker du behöver tänka på då.
Pausen kan inte vara hur lång som helst, eftersom det kan räknas som att du avslutat verksamheten, vilket leder till beskattningskonsekvenser.
Om du till exempel börjar pausa verksamheten under 2020, kan verksamheten ligga nere som längst till utgången av 2021. För att det ska räknas som en paus krävs dessutom att du har tänkt att dra igång verksamheten igen.
Du behöver också tänka på att du har skyldigheter kvar, även när din verksamhet står stilla. Så länge den inte är helt avslutad och du har tänkt att ta upp verksamheten igen behöver du:
Jelena driver en reklambyrå och på grund av pågående corona-pandemi meddelar hennes kunder att de tyvärr måste avbryta alla pågående och planerade uppdrag. Någon annan efterfrågan på Jelenas tjänster finns inte, så hon beslutar att ta en paus i verksamheten till dess att efterfrågan på hennes tjänster ökar igen.
I december börjar hon arbeta så smått igen i sin reklambyrå efter att en gammal kund hört av sig om ett event vid påsk.
Jelenas tillfälliga avbrott i verksamheten betyder inte att hon har avslutat sin näringsverksamhet utan att hon tagit en paus. Trots att verksamheten låg nere under flera månader har Jelena lämnat sina moms- och arbetsgivardeklarationer med nollor i. Självklart lämnar hon också sin inkomstdeklaration senast den 3 maj.
Om du trots allt vill avsluta och avregistrera din verksamhet helt kan läsa mer om det här:
Det uppstår en del särskilda situationer på grund av coronapandemin, och många undrar hur det påverkar momsen. Vi har samlat information om moms och corona på en egen sida.
Där kan du läsa om:
På Rättslig vägledning finns mer coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Det kan vara svårt att veta hur du ska sköta bokföringen om du behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
Om du inte hinner deklarera i tid ska du senast 3 maj ansöka om anstånd. Det kan du göra på Mina sidor med hjälp av ditt Bank-id. Det går också bra att ringa oss.
Om du får anstånd med inkomstdeklarationen ska den lämnas senast 31 maj. Redovisar du momsen helårsvis gäller inte anståndet momsdeklarationen, utan den ska lämnas senast 12 maj.
Får du hjälp av en redovisningsbyrå med deklarationen kan det finnas möjlighet för redovisningsbyrån att ansöka om byråanstånd. Du behöver i så fall kontakta din redovisningsbyrå.
Här har vi samlat olika situationer och vad som gäller då för aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar.
Omställningsstödet är ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att företagets omsättning är skattepliktig och de fasta kostnader som är stödberättigade är sådana kostnader som dras av vid beskattningen. Stödet ska därför vanligtvis tas upp vid inkomstbeskattningen.
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Skattepliktigt omställningsstöd ska ni ta upp i sin helhet i deklarationen det beskattningsår då ni fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som ni hade föregående beskattningsår kan ni välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när ni fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att ni ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Ni ska redovisa omställningsstödet som en övrig rörelseintäkt. Det innebär att stödet hamnar i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 2.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men ni väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när ni haft kostnaden, ska ni göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt.
Ni gör den skattemässiga justeringen i ruta 4.5c (bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller 4.6e (intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet) i Inkomstdeklaration 2.
Om ni har betalat tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt omställningsstöd ska ni göra avdrag för det återbetalda beloppet. Ni gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs. Om ni med anledning av att ni fått ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet och ni i er redovisning bokat hela eller delar av stödet som en kostnad men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Exempel på återbetalning av omställningsstöd
Ett aktiebolag fick 200 000 kr i omställningsstöd den 20 juli 2020. Stödet avsåg stödperioden mars-april 2020. Bolaget har 1 janauri-31 december 2020 som räkenskapsår. I december 2020 meddelar bolaget sina aktieägare att de kommer att besluta om en utdelning på den framtida bolagsstämman i februari 2021. Då bolaget redan i december 2020 visste att de inte uppfyllde alla villkor för att få omställningsstödet så redovisade de det utbetalda omställningsstödet som en skuld i bokslutet istället för en intäkt, enligt god redovisningssed. Bolaget gjorde en anmälan till Skatteverket och fick ett beslut i mars 2021 om att de skulle betala tillbaka stödet, vilket bolaget också gjorde.
Eftersom bolaget inte har redovisat det utbetalda stödet som en intäkt i sin bokföring behöver de redovisa 200 000 kr som en skattemässig justering i ruta 4.6e i inkomstdeklarationen för 2020. Återbetalningen gjorde bolaget 2021 och i inkomstdeklarationen för 2021 ska de göra avdrag för det återbetalda beloppet. Det här gör de som en skattemässig justering i ruta 4.4b eftersom de inte har redovisat återbetalningen som en kostnad i bokföringen för 2021.
Om ni har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner till er näringsverksamhet räknas det som näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Näringsbidrag är normalt skattepliktigt eftersom det vanligtvis ersätter skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter.
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), stöd för korttidsarbete (från Tillväxtverket) och kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan).
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr vid vilken tidpunkt ni ska beskattas för ett näringsbidrag. Om ni har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som ni hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att skattemässigt ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året ni beskattas för bidraget. På så sätt matchar ni kostnaden mot intäkten. Ni måste då göra skattemässiga justeringar i deklarationen.
Exempel
Ett aktiebolag fick ett krisstöd från Kulturrådet för ett inställt evenemang i augusti 2020 med anledning av Covid-19. Bolaget fick beslut och stödet betalades ut i december 2020. Bolaget gjorde ett bokslut för räkenskapsåret 1 september 2019-31 augusti 2020. När de gjorde bokslutet fanns ännu inget fattat beslut från regeringen om krisstödet och bolaget kunde inte redovisa stödet som en intäkt, enligt god redovisningssed.
När bolaget fick stödet i december 2020 redovisade de det som en intäkt. Eftersom bolaget följde god redovisningssed redovisar de stödet som en intäkt även i inkomstdeklarationen för året 1 september 2020-31 augusti 2021.
En del av stödet skulle täcka merkostnader som bolaget hade under augusti 2020 på grund av det inställda evenemanget. De här kostnaderna är redovisade som kostnader i augusti, men bolaget kan välja att göra avdrag för kostnaderna i inkomstdeklarationen för 1 september 2020-31 augusti 2021. Kostnaderna ska i så fall fyllas i som en skattemässig justering i ruta 4.4b. Då ska bolaget också göra en skattemässig justering i 4.3c i inkomstdeklarationen för 1 september 2019-31 augusti 2020 eftersom avdraget inte ska göras det året.
Om ni har betalat tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska ni göra avdrag för det återbetalda beloppet. Ni gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs. Om ni med anledning av att ni fått ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet och ni i er redovisning bokat hela eller delar av stödet som en kostnad men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Exempel på återbetalning
Ett aktiebolag fick 30 000 kr i preliminärt stöd för korttidsarbete för månaderna maj-juli 2020. Vid avstämningen i augusti fick bolaget besked från Tillväxtverket om att deras slutliga stöd blev 10 000 kr. Bolaget betalade därför tillbaka 20 000 kr.
När bolaget fick sitt preliminära stöd redovisade de 30 000 kr som en övrig rörelseintäkt. När bolaget fick besked om att de skulle betala tillbaka minskade de övriga rörelseintäkten med 20 000 kr i bokföringen. Beslut, utbetalning och återbetalning skedde under bolagets räkenskapsår 1 januari-31 december 2020. När bolaget gör sin inkomstdeklaration för 2020 kommer resultatet av dessa transaktioner bli en intäkt på 10 000 kr, vilket motsvarar det slutliga stödet.
Det finns flera sätt ni kan få stöd på för de kostnader ni har för era anställda.
Den tillfälliga skattefrihet för de som har tillgång till fri parkering vid sin arbetsplats är återinförd och gäller till den 31 december 2021.
Den tillfälliga skattefriheten för gåvor till anställda är återinförd och gäller till den 31 december 2021. Gåvans värde får uppgå till 2 000 kronor.
Du som arbetsgivare kan bekosta provtagning för att konstatera om dina anställda har eller har haft en sjukdom som klassas som samhällsfarlig i smittskyddslagen, utan att de anställda förmånsbeskattas. Covid-19 är klassad som en sådan sjukdom. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Taxiresor eller liknande reseförmåner till de anställda för att minska risken för smittspridning under coronapandemin bör värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering bör tillämpas från och med mars 2020 och gälla så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken.
För att du som arbetsgivare ska kunna betala för en måltid för dina anställda utan att det blir skattepliktigt för dem måste måltiden räknas som intern representation. Det kan det bara göra vid fysiskt gemensamma måltider i en anvisad lokal. Om du bekostar en måltid eller annan mat för dina anställda på något annat sätt, till exempel genom att skicka hem mat till de som jobbar hemifrån, blir detta därför en skattepliktig förmån.
Om era anställda har fått gratis måltider utan krav på motprestation från någon annan än er som arbetsgivare är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot och fördelar dem till personalen. Dessa regler träder i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Det uppkommer inte någon skattepliktig förmån när du som arbetsgivare, på grund av den smittorisk som föreligger med anledning av coronaviruset, tillhandahåller munskydd till anställda att användas i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet. Tillhandahållande av munskydd i dessa situationer får anses vara en åtgärd som arbetsgivaren vidtar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö och förebygga att anställda utsätts för ohälsa på arbetsplatsen och i samband med resor till och från arbetsplatsen.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Om du redan har lämnat in arbetsgivardeklarationen för januari 2021 (deklarationsdag 12 eller 26 februari 2021) innan lagen trädde ikraft kan du begära omprövning av arbetsgivardeklarationen genom att skicka in den igen. Då kommer vi rätta arbetsgivaravgifterna.
Tänk på att ni måste lämna in en arbetsgivardeklaration även för de månader som ni inte har betalat ut någon ersättning för arbete om du är registrerad som arbetsgivare. Detta kan ni göra genom att lämna en arbetsgivardeklaration (endast huvuduppgiften) eller lämna en skrivelse till Skatteverket där det framgår att ni inte betalat ut någon ersättning för arbete. Om ni inte skickar in någonting kan ni få betala en förseningsavgift.
Ni som är säsongsregistrerade som arbetsgivare lämnar endast in arbetsgivardeklaration för de månader som ni har betalat ut lön. Minst en gång per år ska ni lämna in en arbetsgivardeklaration.
Reglerna om tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna (växa-stöd) som finns för enmansföretag som anställer sin första medarbetare gäller precis som tidigare.
Korttidsarbete (kallas ofta för korttidspermittering eller bara permittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Ni kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket. Redovisa den lön som ni har betalat ut till de anställda i arbetsgivardeklarationen. Ni kan skriva ut underlag till ansökan från Mina sidor på Skatteverket.
Ansökan om korttidsarbete påverkar inte rätten till sänkt arbetsgivaravgift.
Ingenjörsfirman Elmontering har avtalat med de anställda om att de ska minska sin arbetstid med 60 procent. Enligt reglerna om korttidsarbete fram till sista mars täcker staten då 45 procent av lönekostnaden och de anställda går ner i lön med 7,5 procent.
Elmontören Karls ordinarie lön är 30 000 kronor per månad.
Karls nya månadslön efter arbetstidsförkortningen blir 27 750 kronor (30 000 kronor - 7,5 procent av 30 000 kronor). Det är på den faktiskt utbetalade bruttolönen, 27 750 kronor, som ingenjörsfirman ska beräkna och betala arbetsgivaravgifter. Ingenjörsfirman redovisar Karls nya bruttolön på 27 750 kr i arbetsgivardeklarationen. Det är även 27 750 kronor som är underlag för Karls pensionsgrundande inkomst (PGI).
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 – april 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning ni som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Ni behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa er utbetalda ersättning i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på företagets skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april-december 2020 kommer utbetalningen att göras månadsvis. Om ni inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och ni vill ha kompensationen utbetald till er gör ni det enklast med tjänsten Skattekonto.
Många har fått kraftigt minskade intäkter och verksamheten går betydligt sämre än vad de räknat med inför året. Om ditt bolag är i den situationen finns det flera saker ni kan göra för att lätta skattesituationen.
Om det går dåligt i verksamheten bör ni ändra den prognos som ligger till grund för den skatt som bolaget betalar varje månad, det vill säga den som ska täcka inkomstskatten på bolagets resultat för det pågående verksamhetsåret. Om ni till exempel inför året räknade med att göra en vinst men nu räknar med att göra ett sämre resultat eller till och med gå med förlust, kan ni ändra bolagets preliminära skatt för verksamhetsåret. Bolaget får då betala in mindre eller ingen preliminärskatt alls under resten av verksamhetsåret. Räknar ni nu med förlust får ni också tillbaka den skatt ni redan betalat in för de månader som hunnit gå av verksamhetsåret. Räknar ni med vinst, fast lägre, kan ni eventuellt få tillbaka av den skatt bolaget redan betalt, beroende på hur pass mycket sämre resultat ni räknar med.
Ni kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration hur många gånger som helst under året. På så sätt slipper ni betala in för mycket i preliminärskatt.
Om bolaget har betalat in en preliminärskatt under förra verksamhetsåret som nu visar sig ha varit för hög, kan ni få tillbaka mellanskillnaden genom att justera preliminärskatten för förra verksamhetsåret.
Om ni precis har lämnat inkomstdeklarationen eller ska göra det snart, har ni möjlighet att först se vad resultatet blir där och sedan använda samma underlag och resultat i en ny preliminär inkomstdeklaration för förra verksamhetsåret, ifall det finns skatt att få tillbaka för bolaget.
Genom att lämna en ny preliminär inkomstdeklaration kan ni alltså få en ändring i efterhand av den preliminärskatt som ni redan har betalat löpande under förra verksamhetsåret.
Bolaget kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration upp till sex månader efter att det förra verksamhetsåret tog slut.
Inför kommande verksamhetsår kan ni skicka in ett underlag där ni anger vilket resultat ni uppskattar att bolaget kommer ha under nästa år. Detta kommer sedan ligga till grund för beräkningen av vilken preliminärskatt bolaget kommer behöva betala nästa år.
Ni lämnar en preliminär inkomstdeklaration via Skatteverkets tjänst eller blankett.
Det finns flera möjligheter för dig som företagare att lösa problemen med hjälp av kontakt med anställda, kunder, banker och finansiärer men här nedan redogör vi för vad du som företagare kan göra i förhållande till Skatteverket.
Skatteverkets uppdrag är att ta in skatter och avgifter på ett sätt som är rättssäkert och ekonomisk effektivt för samhället. Det ska vara lätt att göra rätt för sig.
Skatteverket arbetar aktivt som borgenär för att få betalt för fastställda skatter och avgifter.
Syftet med borgenärsarbetet är bland annat:
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd.
När bolaget har ett anstånd betalar ni en ränta på beloppet som ni får anstånd med. Räntan är 1,25 procent på årsbasis. För det som kallas tillfälligt anstånd betalar ni efter sex månader dessutom en avgift på 0,2 procent av anståndsbeloppet varje månad. Det här är en sänkning jämfört med de tidigare reglerna, men den lägre kostnaden ska tillämpas på alla tillfälliga anstånd som beviljats från 30 mars i år.
Vare sig räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Du kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver du göra en ny ansökan. Detta gör du enklast via Mina sidor.
Tänk på att du måste lämna in en arbetsgivardeklaration även för de månader som du inte har betalat ut någon ersättning för arbete om du är registrerad som arbetsgivare. Detta kan du göra genom att lämna en arbetsgivardeklaration (endast huvuduppgiften) eller lämna en skrivelse till Skatteverket där det framgår att du inte betalat ut någon ersättning för arbete. Om du inte skickar in någonting kan du få betala en förseningsavgift.
Du som är säsongsregistrerad som arbetsgivare lämnar endast in arbetsgivardeklaration för de månader du har betalat ut lön. Minst en gång per år ska du lämna in en arbetsgivardeklaration.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024. Alla tillfälliga anstånd kommer att upphöra senast dessa datum, och därför kan en sen ansökan i vissa fall leda till att du inte kan få maximala två års anstånd.
Du kan söka anstånd för upp till sex månader om du redovisar månadsvis, eller för två kvartal om du redovisar kvartalsvis. Anståndet måste avse tid mellan januari och december 2020. Med det menas skatter och avgifter som du redovisar för de här månaderna. Den första månaden du kan få anstånd för är januari 2020, det vill säga den moms du redovisade senast 12 mars 2020 (om du redovisar varje månad) eller de arbetsgivaravgifter/avdragen skatt du redovisade i februari 2020. Det är alltså inte när skatten och avgifterna betalas som avgör ifall du kan få anstånd med den, utan vilken månad den avser. Även du som redovisar moms en gång per år kan söka anstånd.
Ansök gärna i samband med moms- eller arbetsgivardeklarationen.
Observera! – för att kunna få anstånd för en viss månad måste du ha lämnat momsdeklarationen eller arbetsgivardeklarationen för den månaden. Det enklaste är därför att du söker anstånd i samband med att du lämnar deklarationen.
Du betalar en ränta på 1,25 procent på årsbasis för det belopp som du får anstånd med.
Dessutom betalar du en anståndsavgift. För anståndsansökningar som kommit in före 5 februari 2021 gäller de äldre bestämmelserna att anståndsavgiften tas ut per kalendermånad från och med sjunde månaden efter att du fick anståndet.
För ansökningar som kommit in 5 februari 2021 och senare gäller de nya bestämmelserna att anståndsavgiften ska tas ut per kalendermånad från och med första månaden efter att du fick anståndet.
Anståndsavgiften är 0,2 procent per månad. Du betalar räntan och anståndsavgiften samtidigt som du betalar skatten eller avgiften som du har skjutit upp.
Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i din verksamhet.
Genom det här anståndet kan ni skjuta upp betalningen i en till två månader om ni kan visa att ni är hjälpta av en kortare tids anstånd och kan betala beloppet sedan. Eftersom följderna av coronaviruset är omfattande, kan vi medge anstånd med upp till fyra månader med möjlighet till förlängning. Bolaget betalar en kostnadsränta på 1,25 procent på anståndsbeloppet.
För att få ett sådant här anstånd måste ni kunna visa att ni kommer att kunna betala hela beloppet när anståndet tar slut. Eftersom det ekonomiska läget är så pass osäkert för nästan alla i samhället, är det väldigt svårt att kunna visa det om det inte finns särskilt speciella omständigheter.
Om du tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan du skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om du sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska du skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och du kommer att få ett nytt beslut. Du kan ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Om ni har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska ni kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Ni kommer då att ha 30 dagar på er att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Ni kan kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss. Ni kan inte återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning.
För att kunna återkalla ert anstånd behöver ni lämna följande uppgifter till oss:
Det uppstår en del särskilda situationer på grund av coronapandemin, och många undrar hur det påverkar momsen. Vi har samlat information om moms och corona på en egen sida.
Där kan du läsa om:
På Rättslig vägledning finns mer coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Det kan vara svårt att veta hur ni ska sköta bokföringen om ni behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
Det finns flera saker att göra eller ta ställning till med anledning av de effekter som coronaviruset fört med sig.
Det finns flera sätt ni kan få stöd på för de kostnader ni har för era anställda.
Den tillfälliga skattefrihet för de som har tillgång till fri parkering vid sin arbetsplats är återinförd och gäller till 31 december 2021.
Den tillfälliga skattefriheten för gåvor till anställda är återinförd och gäller till den 31 december 2021. Gåvans värde får uppgå till 2 000 kronor.
Du som arbetsgivare kan bekosta provtagning för att konstatera om dina anställda har eller har haft en sjukdom som klassas som samhällsfarlig i smittskyddslagen, utan att de anställda förmånsbeskattas. Covid-19 är klassad som en sådan sjukdom. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Taxiresor eller liknande reseförmåner till de anställda för att minska risken för smittspridning under coronapandemin bör värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering bör tillämpas från och med mars 2020 och gälla så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken.
För att du som arbetsgivare ska kunna betala för en måltid för dina anställda utan att det blir skattepliktigt för dem måste måltiden räknas som intern representation. Det kan det bara göra vid fysiskt gemensamma måltider i en anvisad lokal. Om du bekostar en måltid eller annan mat för dina anställda på något annat sätt, till exempel genom att skicka hem mat till de som jobbar hemifrån, blir detta därför en skattepliktig förmån.
Om era anställda har fått gratis måltider utan krav på motprestation från någon annan än er som arbetsgivare är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot och fördelar dem till personalen. Dessa regler träder i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Det uppkommer inte någon skattepliktig förmån när du som arbetsgivare, på grund av den smittorisk som föreligger med anledning av coronaviruset, tillhandahåller munskydd till anställda att användas i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet. Tillhandahållande av munskydd i dessa situationer får anses vara en åtgärd som arbetsgivaren vidtar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö och förebygga att anställda utsätts för ohälsa på arbetsplatsen och i samband med resor till och från arbetsplatsen.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Om du redan har lämnat in arbetsgivardeklarationen för januari 2021 (deklarationsdag 12 eller 26 februari 2021) innan lagen trädde ikraft kan du begära omprövning av arbetsgivardeklarationen genom att skicka in den igen. Då kommer vi rätta arbetsgivaravgifterna.
Tänk på att ni måste lämna in en arbetsgivardeklaration även för de månader som ni inte har betalat ut någon ersättning för arbete om ni är registrerad som arbetsgivare. Detta kan ni göra genom att lämna en arbetsgivardeklaration (endast huvuduppgiften) eller lämna en skrivelse till Skatteverket där det framgår att ni inte betalat ut någon ersättning för arbete. Om ni inte skickar in någonting kan ni få betala en förseningsavgift.
Ni som är säsongsregistrerade som arbetsgivare lämnar endast in arbetsgivardeklaration för de månader som ni har betalat ut lön. Minst en gång per år ska ni lämna in en arbetsgivardeklaration.
Korttidsarbete (kallas ofta för korttidspermittering eller bara permittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Ni kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket. Redovisa den lön som ni har betalat ut till de anställda i arbetsgivardeklarationen. Ni kan skriva ut underlag till ansökan från Mina sidor på Skatteverket.
Ansökan om korttidsarbete påverkar inte rätten till sänkt arbetsgivaravgift.
Handbollsföreningen Klistret har avtalat med de anställda om att de ska minska sin arbetstid med 60 procent. Enligt reglerna om korttidsarbete täcker staten då 45 procent av lönekostnaden och de anställda går ner i lön med 7,5 procent.
Tränaren Carinas ordinarie lön är 30 000 kronor per månad.
Carinas nya månadslön efter arbetstidsförkortningen blir 27 750 kronor (30 000 kronor - 7,5 procent av 30 000 kronor). Det är på den faktiskt utbetalade bruttolönen, 27 750 kronor, som föreningen ska beräkna och betala arbetsgivaravgifter. Föreningen redovisar Carinas nya bruttolön på 27 750 kr i arbetsgivardeklarationen. Det är även 27 750 kronor som är underlag för Carinas pensionsgrundande inkomst (PGI).
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 – april 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning du som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Du behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa din utbetalda i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på ditt skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april-december 2020 kommer utbetalningen att göras månadsvis. Om du inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och du vill ha kompensationen utbetald till dig gör du det enklast med tjänsten Skattekonto.
Du kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver du göra en ny ansökan. Detta gör du enklast via Mina sidor.
Tänk på att du måste lämna in en arbetsgivardeklaration även för de månader som du inte har betalat ut någon ersättning för arbete om du är registrerad som arbetsgivare. Detta kan du göra genom att lämna en arbetsgivardeklaration (endast huvuduppgiften) eller lämna en skrivelse till Skatteverket där det framgår att du inte betalat ut någon ersättning för arbete. Om du inte skickar in någonting kan du få betala en förseningsavgift.
Du som är säsongsregistrerad som arbetsgivare lämnar endast in arbetsgivardeklaration för de månader du har betalat ut lön. Minst en gång per år ska du lämna in en arbetsgivardeklaration. Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024. Alla tillfälliga anstånd kommer att upphöra senast dessa datum, och därför kan en sen ansökan i vissa fall leda till att du inte kan få maximala två års anstånd.
Du kan söka anstånd för upp till sex månader om du redovisar månadsvis, eller för två kvartal om du redovisar kvartalsvis. Anståndet måste avse tid mellan januari och december 2020. Med det menas skatter och avgifter som du redovisar för de här månaderna. Den första månaden du kan få anstånd för är januari 2020, det vill säga den moms du redovisade senast 12 mars 2020 (om du redovisar varje månad) eller de arbetsgivaravgifter/avdragen skatt du redovisade i februari 2020. Det är alltså inte när skatten och avgifterna betalas som avgör ifall du kan få anstånd med den, utan vilken månad den avser.
Även du som redovisar moms en gång per år kan söka anstånd.
Ansök gärna i samband med moms- eller arbetsgivardeklarationen
Observera! – för att kunna få anstånd för en viss månad måste du ha lämnat momsdeklarationen eller arbetsgivardeklarationen för den månaden. Det enklaste är därför att du söker anstånd i samband med att du lämnar deklarationen.
Du betalar en ränta på 1,25 procent på årsbasis för det belopp som du får anstånd med.
Dessutom betalar du en anståndsavgift. För anståndsansökningar som kommit in före 5 februari 2021 gäller de äldre bestämmelserna att anståndsavgiften tas ut per kalendermånad från och med sjunde månaden efter att du fick anståndet.
För ansökningar som kommit in 5 februari 2021 och senare gäller de nya bestämmelserna att anståndsavgiften ska tas ut per kalendermånad från och med första månaden efter att du fick anståndet.
Anståndsavgiften är 0,2 procent per månad. Du betalar räntan och anståndsavgiften samtidigt som du betalar skatten eller avgiften som du har skjutit upp.
Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i din verksamhet.
Om du tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan du skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om du sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska du skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och du kommer att få ett nytt beslut. Du kan ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Om ni har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska ni kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Ni kommer då att ha 30 dagar på er att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Ni kan kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss. Ni kan inte återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning.
För att kunna återkalla ert anstånd behöver ni lämna följande uppgifter till oss:
På Rättslig vägledning finns även samlad coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Här har vi samlat olika coronarelaterade situationer och frågor som gäller för offentliga aktörer.
Det finns flera sätt ni kan få stöd på för de kostnader ni har för era anställda. Även om det kan uppfattas som att stödpaketen riktas främst mot privata företag, gäller många delar även offentliga arbetsgivare.
Den tillfälliga skattefrihet för de som har tillgång till fri parkering vid sin arbetsplats är återinförd och gäller till 31 december 2021.
Den tillfälliga skattefriheten för gåvor till anställda är återinförd och gäller till den 31 december 2021. Gåvans värde får uppgå till 2 000 kronor.
Ni som arbetsgivare kan bekosta provtagning för att konstatera om era anställda har eller har haft en sjukdom som klassas som samhällsfarlig i smittskyddslagen, utan att de anställda förmånsbeskattas. Covid-19 är klassad som en sådan sjukdom. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Det finns flera varianter där arbetsgivaren ger tillgång till bil eller taxiresor för att minska risken för smittspridning, till exempel att den anställde får köra hem med den bil som används i arbetet i stället för att lämna den på arbetsplatsen, eller att arbetsgivaren betalar en hyrbil för att den anställde ska slippa kollektivtrafiken. Vad gäller då?
Körningar som görs till kunder eller tjänsteärenden räknas som tjänsteresor även när de startar vid hemmet. Den som får ta bilen hem måste dock kunna visa med körjournal att hen inte gjort några privata resor med bilen, eller att det bara har skett i ”ringa omfattning”, vilket motsvarar max tio tillfällen och max 100 mil per år. Om den anställde använder bilen privat mer än så blir det en skattepliktig förmån. Notera att en resa som bara går mellan hemmet och tjänstestället räknas som en privat resa.
Taxiresor eller liknande reseförmåner till de anställda för att minska risken för smittspridning under coronapandemin bör värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering bör tillämpas från och med mars 2020 och gälla så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken.
Om en arbetsgivare betalar felparkeringsavgifter som den anställde drar på sig, kanske för att arbetstiden förlängts på grund av högre arbetsbelastning i samband med corona uppstår en förmån. Förmån av betald felparkeringsavgift är en skattepliktig förmån. Det enda undantaget är för vård- och räddningspersonal i samband med akut utryckning.
Om era anställda har fått gratis måltider utan krav på motprestation från någon annan än er som arbetsgivare är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot och fördelar dem till personalen. Dessa regler träder i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Det uppkommer inte någon skattepliktig förmån när du som arbetsgivare, på grund av den smittorisk som föreligger med anledning av coronaviruset, tillhandahåller munskydd till anställda att användas i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet. Tillhandahållande av munskydd i dessa situationer får anses vara en åtgärd som arbetsgivaren vidtar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö och förebygga att anställda utsätts för ohälsa på arbetsplatsen och i samband med resor till och från arbetsplatsen.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Om du redan har lämnat in arbetsgivardeklarationen för januari 2021 (deklarationsdag 12 eller 26 februari 2021) innan lagen trädde ikraft kan du begära omprövning av arbetsgivardeklarationen genom att skicka in den igen. Då kommer vi rätta arbetsgivaravgifterna.
Tänk på att ni måste lämna in en arbetsgivardeklaration även för de månader som ni inte har betalat ut någon ersättning för arbete om ni är registrerad som arbetsgivare. Detta kan ni göra genom att lämna en arbetsgivardeklaration (endast huvuduppgiften) eller lämna en skrivelse till Skatteverket där det framgår att ni inte betalat ut någon ersättning för arbete. Om ni inte skickar in någonting kan ni få betala en förseningsavgift.
Ni som är säsongsregistrerade som arbetsgivare lämnar endast in arbetsgivardeklaration för de månader som ni har betalat ut lön. Minst en gång per år ska ni lämna in en arbetsgivardeklaration.
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 – april 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning du som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Du behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa din utbetalda i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på ditt skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april-december 2020 kommer utbetalningen att göras månadsvis. Om du inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och du vill ha kompensationen utbetald till dig gör du det enklast med tjänsten Skattekonto.
Du kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver du göra en ny ansökan. Detta gör du enklast via Mina sidor.
Tänk på att du måste lämna in en arbetsgivardeklaration även för de månader som du inte har betalat ut någon ersättning för arbete om du är registrerad som arbetsgivare. Detta kan du göra genom att lämna en arbetsgivardeklaration (endast huvuduppgiften) eller lämna en skrivelse till Skatteverket där det framgår att du inte betalat ut någon ersättning för arbete. Om du inte skickar in någonting kan du få betala en förseningsavgift.
Du som är säsongsregistrerad som arbetsgivare lämnar endast in arbetsgivardeklaration för de månader du har betalat ut lön. Minst en gång per år ska du lämna in en arbetsgivardeklaration. Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024. Alla tillfälliga anstånd kommer att upphöra senast dessa datum, och därför kan en sen ansökan i vissa fall leda till att du inte kan få maximala två års anstånd.
För vilka redovisningsperioder gäller anståndet?
Du kan söka anstånd för upp till sex månader om du redovisar månadsvis, eller för två kvartal om du redovisar kvartalsvis. Anståndet måste avse tid mellan januari och december 2020. Med det menas skatter och avgifter som du redovisar för de här månaderna. Den första månaden du kan få anstånd för är januari 2020, det vill säga den moms du redovisade senast 12 mars 2020 (om du redovisar varje månad) eller de arbetsgivaravgifter/avdragen skatt du redovisade i februari 2020. Det är alltså inte när skatten och avgifterna betalas som avgör ifall du kan få anstånd med den, utan vilken månad den avser.
Även du som redovisar moms en gång per år kan söka anstånd.
Ansök gärna i samband med moms- eller arbetsgivardeklarationen
Observera! – för att kunna få anstånd för en viss månad måste du ha lämnat momsdeklarationen eller arbetsgivardeklarationen för den månaden. Det enklaste är därför att du söker anstånd i samband med att du lämnar deklarationen.
Ränta och avgift på anståndet
Du betalar en ränta på 1,25 procent på årsbasis för det belopp som du får anstånd med.
Dessutom betalar du en anståndsavgift. För anståndsansökningar som kommit in före 5 februari 2021 gäller de äldre bestämmelserna att anståndsavgiften tas ut per kalendermånad från och med sjunde månaden efter att du fick anståndet.
För ansökningar som kommit in 5 februari 2021 och senare gäller de nya bestämmelserna att anståndsavgiften ska tas ut per kalendermånad från och med första månaden efter att du fick anståndet.
Anståndsavgiften är 0,2 procent per månad. Du betalar räntan och anståndsavgiften samtidigt som du betalar skatten eller avgiften som du har skjutit upp.
Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i din verksamhet.
Om du tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan du skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om du sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska du skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och du kommer att få ett nytt beslut. Du kan ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Om ni har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska ni kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Ni kommer då att ha 30 dagar på er att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Ni kan kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss. Ni kan inte återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning.
För att kunna återkalla ert anstånd behöver ni lämna följande uppgifter till oss:
Går det bra att skicka en kopia av ansökan eller att maila en inskannad ansökan?
Tyvärr finns det inget utrymme för det i lagen. En ansökan behöver vara undertecknad och lämnad i original till Skatteverket.
Går det bra att skicka en kopia av rekvisitionen eller att maila en inskannad rekvisition?
Rekvisitioner måste dessvärre lämnas undertecknade i original till Skatteverket.
En del kommuner har erbjudit gymnasieelever lunch på lokala restauranger i stället för traditionell skollunch i sina egna lokaler. Finns det några skattekonsekvenser för det?
Så länge restaurangen ställer ut en korrekt faktura har kommunen rätt till momsersättning enligt lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund (LEMK). Eftersom eleverna har rätt till fri lunch blir det ingen förmånsbeskattning
Befrielse från tull har införts under en begränsad period för vissa varor som importeras för att bekämpa covid-19, till exempel sjukvårdsmaterial. Det gäller import som görs på uppdrag av statliga organisationer, offentliga organ, andra offentligrättsligt reglerade organ (t.ex. regioner och kommuner) samt katastrofhjälp- och välgörenhetsorganisationer och filantropiska organisationer som godkänts av Tullverket.
Ansökan om tullfrihet görs hos Tullverket och gäller retroaktivt för import 30 januari–31 juli 2020. Om importen är tullfri med stöd av den här regleringen, är den även momsfri. Om ni är momsregistrerade vid importen prövar Skatteverket frågan om momsfrihet, men ni måste alltid först ansöka hos Tullverket om tullfrihet för att kunna få momsfrihet.
Ett villkor är att ni ska använda varorna för att bekämpa covid-19. Om ni beviljats tullfrihet vid importen men senare inte tänker använda varorna för det ändamålet, ska ni kontakta Tullverket och anmäla det. I de flesta fall får ni då betala tull och moms för varorna. Undantag kan finnas.
Läs mer om villkoren för tull- och momsfriheten på
Kommuner kan ha möjlighet att köpa presentkort för att ge till sina anställda utan att försäljningen av sådana presentkort är momspliktig.
Om kommunen köper in presentkort
En kommun köper in presentkort som kan användas i flera olika lokala butiker (flerfunktionsvouchers) för att ge till sina anställda. Försäljningen av sådana presentkort till kommunen är inte momspliktig, eftersom skyldigheten för moms uppstår först när en vara eller tjänst tillhandahålls.
Om kommunen ger ut egna presentkort
En kommun ger ut egna presentkort till sina anställda och presentkorten kan användas i flera olika lokala butiker (flerfunktionsvouchers). När butiken begär ersättning för presentkorten av kommunen är det inte momspliktigt. Skyldigheten för moms uppstår när en vara eller tjänst tillhandahålls, det vill säga mellan den anställda och den butik där inköpet sker.
I samtliga fall kan det bli olika momskonsekvenser beroende på hur presentkortet kan användas. För presentkort där mottagaren kan välja mellan olika varor/tjänster som har olika momssatser, ska ingen moms tas ut förrän mottagaren använder presentkortet och det går att bestämma vilken momssats som ska tillämpas.
Mer information finns på Rättslig vägledning.
Många företag har betalningsproblem och risken för att inte få betalt är större än normalt. Skatteverket kommer att ta hänsyn till det när vi bedömer kundförluster och godkänna en minskning av den utgående momsen i fler fall än tidigare.
När någon av era kunder får betalningsproblem finns det två saker att tänka på.
För att en kundförlust ska vara konstaterad krävs i vanliga fall till exempel att kunden är i konkurs eller att Kronofogden försökt driva in skulden men det saknas utmätningsbara tillgångar. På grund av det ekonomiska läget får ni nu minska den utgående momsen om alla de här villkoren är uppfyllda:
Notera att det här bara gäller fakturor som är utfärdade den 1 februari–31 december 2020.
Tänk på att minskningen av omsättning och utgående skatt ska redovisas för den månad som ni kan konstatera kundförlusten. Ni ska alltså inte begära omprövning för den månad där ni redovisade momsen från början. Det här kan innebära att ni redovisar negativ omsättning och utgående moms, om den övriga omsättningen den månaden är lägre än kundförlusten.
Kenta AB sålde varor till AB ZIB i början av februari och fakturan skulle vara betald senast den 16 februari 2020. Kenta AB redovisade för försäljningen en omsättning på 20 000 kr och utgående moms med 5 000 kr i sin momsdeklaration för februari. ZIB AB betalar inte för varorna trots flera skriftliga påminnelser. Kenta AB ska enligt den nya tillämpningen redovisa kundförlusten i momsdeklarationen för maj (tre månader senare). Där minskar de sin omsättning med 20 000 kr och sin utgående moms med 5 000 kr. Eftersom Kenta AB:s omsättning är noll under maj, ska de redovisa –20 000 kr (negativt belopp) som omsättning och –5 000 kr (negativt belopp) som utgående skatt för den perioden.
Läs mer om kundförluster här:
» Kundförlust (Rättslig vägledning)
Vad gäller om vi som kommun ska göra en återbetalning för ett event som vi behöver ställa in på grund av corona?
När en kommun gör en sådan återbetalning krävs det att ni ställer ut en kreditfaktura ifall eventet avser er momspliktiga verksamhet. I kreditfakturan bör det finnas en särskild hänvisning till den ursprungliga fakturan.
Hyresvärdar som kommer överens med sina hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran, kan under vissa förutsättningar få kompensation från staten. Stödet betalas ut av Länsstyrelsen och ges med 50 procent av den överenskomna rabatten, dock högst med ett belopp som motsvarar 25 procent av den ursprungliga hyran.
Skatteverket anser att stödet är ett bidrag direkt kopplat till priset. Det ska därför ingå i ersättningen vid beräkningen av beskattningsunderlaget.
Läs mer här:
» Tillfälligt stöd för hyreskostnader
Om kommunen erbjuder allmänheten subventionerade presentkort ses det inte som en förmån kopplad till anställningen och det ska då inte heller beskattas som lön.
På Rättslig vägledning finns även samlad coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Om du företräder ett bolag (en juridisk person) blir du normalt personligt betalningsansvarig för bolagets obetalda skatter och avgifter. Det kallas att du har ett företrädaransvar. Skatteverket kommer inte att utkräva detta ansvar av dig för skatteskulder som omfattats av tillfälligt anstånd på grund av effekter av coronaviruset.
Undantaget är personer som uppenbarligt utnyttjat möjligheterna att komma undan företrädaransvaret.
I Skatteverkets uppdrag ingår att göra kontroller hos företag. De medarbetare som genomför externa fysiska besök i samband med skattekontroller och andra uppdrag följer Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters rekommendationer i och med coronaviruset. Vi följer råden om att hålla avstånd, hålla extra god handhygien och att stanna hemma vid minsta symptom. Utöver det undviker vi onödiga resor i tjänsten.
Ring Skatteupplysningen om du har frågor: 0771-567 567.
Just nu har servicekontoren varierande öppettider. Vissa kontor har stängt. Du är välkommen till ett servicekontor om du är frisk.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.