Företag
Corona – information för företag, föreningar och offentliga aktörer
Här har vi samlat information som är viktig för er som företagare, ideella föreningar, stiftelser, registrerade trossamfund eller offentliga aktörer att känna till i samband med coronapandemin.
Förslag återinförda stöd och utökad möjlighet till anstånd
Regeringen arbetar med att återinföra stöd och utökat möjligheten för företag att få anstånd.
Förslagen är:
- Återinföring av omställningsstöd
- Utökad och utvidgad möjlighet för företag att ansöka om anstånd med skatt
Förslaget kommer att skickas ut på remiss.
Förslag om förlängning av tillfällig lagstiftning för fri parkering
Regeringen har föreslagit att förlänga skattefriheten för förmån av fri parkering vid arbetsplatsen till och med den 31 mars 2022.
Förslag på förlängning av tillfälligt anstånd
Finansdepartementet har föreslagit en möjlighet att förlänga anståndstiden för tillfälliga anstånd med anledning av pandemin, med ytterligare som längst 15 månader. En avbetalningsplan ska löpa samtidigt. Förändringen föreslås träda i kraft den 7 mars 2022.
Tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier
Riksdagen har beslutat om en ny tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som görs under år 2021.
Det finns flera sätt att förbättra din ekonomiska situation och vi guidar dig genom möjligheterna. Här finns också information om vad som gäller om du bland annat har problem med att betala skatter och avgifter i rätt tid. Notera att informationen är uppdelad på olika målgrupper:
- enskild näringsverksamhet och delägare i handelsbolag
- aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar
- ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund
- offentliga aktörer.
Det beror på att reglerna skiljer sig åt. Kontrollera därför först att du läser rätt information för just din verksamhet.
Enskild näringsverksamhet och delägare i handelsbolag
Här har vi samlat olika situationer som gäller för enskild näringsverksamhet och delägare i handelsbolag.
När ska omställningsstödet tas upp i inkomstdeklarationen?
Skattepliktigt näringsbidrag
Omställningsstödet är ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att företagets omsättning är skattepliktig och de fasta kostnader som är stödberättigade är sådana kostnader som dras av vid beskattningen. Stödet ska därför tas upp vid inkomstbeskattningen.
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Omställningsstöd ska du ta upp i sin helhet i deklarationen för det beskattningsår då du fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som du hade föregående beskattningsår kan du välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när du fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att du ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Så här redovisar du omställningsstödet
Du ska redovisa omställningsstödet som en övrig rörelseintäkt. Det innebär att du ska ta upp stödet i ruta R1 eller ruta R2 i NE-bilagan. Huvudregeln är att intäkter i en momspliktig verksamhet ska tas upp i ruta R1 och intäkter från en momsfri verksamhet tas upp i ruta R2. Om du driver en momspliktig verksamhet och för din egen kontroll till exempel vill kunna stämma av belopp i momsdeklarationen mot redovisning i NE-bilagan kan du ta upp stödet i ruta R2.
I ett handelsbolag ska omställningsstödet tas upp i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 4.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men du väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när du haft kostnaden, ska du göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt.
På NE-bilagan gör du den skattemässiga justeringen i ruta R14 (Bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller R15 (Intäkter som inte bokförts men som ska tas upp).
I ett handelsbolag gör du skattemässiga justeringen i 4.5b (bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller 4.6c (intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet) i Inkomstdeklaration 4.
Återbetalning
Om du har betalat tillbaka hela eller delar av omställningsstödet ska du göra avdrag för det återbetalda beloppet. Du gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs.
Om du bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska du göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
Exempel på återbetalning av omställningsstöd
Anna driver en enskild näringsverksamhet och fick 200 000 kr i omställningsstöd i november 2020. Stödet avsåg stödperioden maj 2020. I Annas bokslut för räkenskapsåret 1 januari-31 december 2020 är därför omställningsstödet med som en övrig rörelseintäkt enligt god redovisningssed.
Några veckor efter att bokslutet var klart förstod Anna att hon hade angivit en för hög hyra i sin ansökan om omställningsstöd. Hon anmälde det till Skatteverket och fick ett beslut i april 2021 att betala tillbaka 5 000 kr, vilket Anna gjorde direkt.
Anna bokförde återbetalningen i bokföringen som en kostnad i resultaträkningen. När Anna nu ska fylla i sin NE-bilaga för beskattningsåret 2020 kommer stödet på 200 000 kr att ingå i ruta R1, eftersom hon bedriver momspliktig verksamhet. Anna gjorde återbetalningen i april 2021 och i inkomstdeklarationen för beskattningsåret 2021 kommer återbetalningen på 5 000 kr att ingå i ruta R6 som en övrig extern kostnad.
När ska andra coronastöd tas upp i inkomstdeklarationen?
Näringsbidrag
Om du har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner för din näringsverksamhet räknas det som ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Om du ska ta upp näringsbidraget som en skattepliktig intäkt eller inte beror på till vilket ändamål bidraget betalats ut för.
Ett villkorat stöd som är avsett för näringsverksamheten ska du ta upp som intäkt och beskatta. Samma sak gäller för stöd som ska kompensera för specifika intäktsbortfall och merkostnader eftersom det ersätter normalt skattepliktiga inkomster och avdragsgilla kostnader.
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), stöd för korttidsarbete (från Tillväxtverket), kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan) och omsättningsstöd (från Boverket/Länsstyrelserna).
Ett stöd kan vara skattefritt om det avser att ge ekonomisk trygghet för försörjning, saknar krav på motprestation och inte betalas ut periodiskt. Exempel på sådana stöd är konstnärsbidrag och arbetsstipendier från Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond.
Så här redovisar du skattepliktiga offentliga stöd
Skattepliktiga offentliga stöd som ska täcka löpande kostnader eller kompensera för intäktsbortfall ska du redovisa som en övrig rörelseintäkt i ditt företag. Det innebär att du ska ta upp stödet i ruta R1 eller ruta R2 i NE-bilagan. Huvudregeln är att intäkter i en momspliktig verksamhet ska tas upp i ruta R1 och intäkter från en momsfri verksamhet ska tas upp i ruta R2. Om du driver en momspliktig verksamhet och för din egen kontroll till exempel vill kunna stämma av belopp i momsdeklarationen mot redovisning i NE-bilagan kan du ta upp stödet i ruta R2.
Om du har ett handelsbolag ska du redovisa näringsbidraget som en övrig rörelseintäkt och ta upp det i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 4.
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr när du ska beskattas för ett näringsbidrag. Om du har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som du hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året du beskattas för bidraget. På så sätt matchar du kostnaden mot intäkten. Du kan då göra en skattemässig justering i NE-bilagan eller Inkomstdeklaration 4.
Omsättningsstödet (från Boverket/Länsstyrelserna) avser inte att täcka några särskilda kostnader eller förvärva några särskilda tillgångar till skillnad från andra näringsbidrag. När det gäller omsättningsstödet så finns det ingen särskild skatteregel för när stödet ska tas upp. Detta innebär att det är huvudregeln om god redovisningssed som styr när stödet ska tas upp till beskattning. Någon möjlighet att vid beskattningen frångå en redovisning som har skett i enlighet med god redovisningssed är inte möjlig, det vill säga det ska inte göras någon skattemässig justering.
Exempel:
Johan driver en enskild näringsverksamhet och sökte omsättningsstöd för mars-april 2020. Han beviljades stödet i januari 2021 och fick en utbetalning från Boverket. Han tillämpar K1-regelverket och fick därför enligt Bokföringsnämnden välja att redovisa stödet som en intäkt i sitt förenklade årsbokslut för 2020, som han upprättade i februari 2021, eller i bokslutet för 2021 som han upprättar 2022.
Oavsett vad Johan har valt följer det god redovisningssed och är därför det som han ska följa när han fyller i sin NE-bilaga. Han ska inte göra någon skattemässig justering med anledning av omsättningsstödet.
Återbetalning
Om du ska betala tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska du göra avdrag för beloppet.
Vid återbetalning av ett näringsbidrag som avser stöd för utgifter är det inte god redovisningssed som anger beskattningstidpunkten. Du ska då göra avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt sker. Om du bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska du göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
När det gäller stöd som avser intäktsbortfall, till exempel omsättningsstöd, så finns det ingen särskild skatteregel för när det återbetalda beloppet ska dras av. Detta innebär att det är huvudregeln om god redovisningssed som styr tidpunkten för avdraget vid återbetalning. Någon möjlighet att vid beskattningen frångå en redovisning som har skett i enlighet med god redovisningssed är inte möjlig, det vill säga det ska inte göras någon skattemässig justering.
Exempel på återbetalning
Simon driver en enskild näringsverksamhet. Han fick 40 000 kr i omsättningsstöd i december 2020. Stödet avsåg stödperioden maj 2020. I Simons bokslut för räkenskapsåret 1 januari-31 december 2020 är därför omsättningsstödet med som en övrig rörelseintäkt enligt god redovisningssed.
Några veckor efter att bokslutet var klart förstod Simon att han hade angivit felaktiga uppgifter i ansökan. De nya uppgifterna innebar att Simon fick betala tillbaka 15 000 kr i april 2021. Han bokförde återbetalningen som en kostnad i resultaträkningen. När Simon fyller i sin NE-bilaga för 2020 kommer stödet på 40 000 kr ingå i ruta R2, eftersom han bedriver en momsfri verksamhet. Simon gjorde återbetalningen i april 2021 och i inkomstdeklarationen för 2021 kommer det återbetalda beloppet 15 000 kr att ingå i ruta R6 som en övrig extern kostnad.
Har du anställda?
Tjänsteställe för anställd som själv kan välja att arbeta på andra platser än sin arbetsplats
En anställd som har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler antas ha sitt tjänsteställe där. Detta gäller även om den anställda har möjlighet att arbeta på andra platser, till exempel bostaden, mer än 50 procent av arbetstiden.
Om det finns ett avtal med arbetsgivaren om att den anställda ska arbeta på en viss angiven plats utanför arbetsgivarens lokaler kan bedömningen bli en annan. Då kan den angivna platsen anses utgöra tjänstestället om huvuddelen av arbetet, det vill säga mer än 50%, utförs där.
Förmåner och ersättningar
Hyresersättning
Om en arbetsgivare betalar hyresersättning till en anställd för att hen arbetar hemifrån ska ersättningen under vissa förutsättningar beskattas som inkomst av kapital och i andra fall som inkomst av tjänst.
Arbetsredskap
Arbetsredskap som anställda får låna hem för att kunna arbeta där – exempelvis dator, stol, skrivbord eller extra skärm – är inte en skattepliktig förmån om redskapen är nödvändiga för att kunna utföra arbetsuppgifter. För att vara en skattefri förmån ska utrustningen ägas av arbetsgivaren och lämnas tillbaka till arbetsgivaren när den anställde inte längre arbetar hemifrån.
Mobiltelefon
Mobiltelefon och liknande utrustning som ägs av arbetsgivaren och som en anställd använder i tjänsten men även kan använda privat kan vara en skattefri förmån för den anställda om vissa förutsättningar är uppfyllda. Information finns i Skatteverkets ställningstagande nedan:
Internetuppkoppling
Om en arbetsgivare betalar installation av bredband i en anställds bostad är detta normalt en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren betalar löpande abonnemangsavgifter i en anställds bostad kan det i vissa fall vara en skattefri förmån om uppkopplingen är av väsentlig betydelse för arbetet.
Ersättning för ökad elkostnad, värmekostnad, vatten etc.
Normalt ses ersättning som lön när den betalas till en anställd för merkostnader som uppstår på grund av att arbete utförs i bostaden. Det kan handla om merkostnader som el, värme och vatten. För att arbetsgivaren ska kunna betala ut kostnadsersättning krävs att den anställde har avdragsrätt för utgiften i sin inkomstdeklaration. Då kan arbetsgivaren bara ersätta den anställda för de faktiska kostnaderna. Eventuella schablonberäknade ersättningar eller ersättningar som överstiger de avdragsgilla kostnaderna ska hanteras som lön.
Personalvårdsförmåner
Arbetsgivare kan erbjuda till exempel gratis kaffe, fika eller frukt på arbetsplatsen utan att det blir en skattepliktig förmån för de anställda. Skulle arbetsgivare skicka hem eller betala för motsvarande förmåner för anställda som jobbar hemma så blir det en skattepliktig förmån. Det beror på att den här typen av skattefriaförmåner är till för att skapa trivsel på den ordinarie arbetsplatsen som arbetsgivaren tillhandahåller. Den anställdas hem räknas inte som arbetsplats i detta sammanhang, även om det är där den anställda jobbar där.
Coronagåva
Gåvor som arbetsgivare ger till sina anställda under perioden 1 januari – 31 december 2021 är skattefria om gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2 000 kr per anställd och inte lämnas i pengar. Om gåvan är värd mer än 2 000 kr så beskattas den del som överstiger 2 000 kr. Reglerna träder i kraft 1 maj 2021 men gäller för hela året.
Den tillfälliga skattefriheten gäller utöver de möjligheter att ge skattefria gåvor till anställda som redan finns, exempelvis julgåvor. Julgåvan får för år 2021 uppgå till ett värde av 500 kronor för att vara skattefri, men under 2021 är det tillåtet att kombinera den tillfälliga gåvan med julgåvan och ge de anställda en skattefri julgåva för upp till 2 500 kronor.
Fri provtagning/vaccination
Arbetsgivaren kan skattefritt bekosta provtagning för att konstatera om de anställda har eller har haft en samhällsfarlig sjukdom. Covid-19 är en sådan sjukdom enligt smittskyddslagen. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Vaccinationer som betingas av tjänsten är normalt skattefria.
Munskydd
Arbetsgivaren kan skattefritt tillhandahålla munskydd som anställda använder i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet.
Måltider som andra har skänkt till anställda
Om anställda har fått gratis måltider från någon annan än arbetsgivaren, utan krav på motprestation, är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot dem och fördelar dem till personalen. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Intern representation på arbetsplatsen
Normalt är intern representation såsom julbord en skattefri förmån för anställda. Skatteverket anser dock att intern representation förutsätter en gemensam måltid där alla deltar på plats. Om anställda till exempel är med på ett digitalt julfirande på distans så uppfylls inte kraven för intern representation för dessa anställda, och eventuell mat som de får ska förmånsbeskattas.
Omfattande tjänstekörning
Den som kör minst 3 000 mil i tjänsten under ett kalenderår beskattas normalt för endast 75 procent av det fulla förmånsvärdet. Du som är arbetsgivare kan då sätta ner förmånsvärdet till 75 procent av fullt värde vid den löpande redovisningen i arbetsgivardeklarationen om den anställda antas uppfylla antalet mil hos dig som arbetsgivare under det aktuella inkomståret
Under Coronapandemin har många kört mindre än vanligt. Om den anställda antas köra mindre än 3000 mil i tjänsten under året så måste du som arbetsgivare redovisa fullt förmånsvärde varje månad. Om den anställda trots allt kommer att uppfylla antal mil under året kan arbetsgivaren ompröva de aktuella arbetsgivardeklarationerna och redovisa det lägre förmånsvärdet eller så kan den anställda själv göra minskningen i sin inkomstdeklaration.
Resor till och från arbetet kopplade till Folkhälsomyndighetens rekommendationer
Resor till och från arbetet (arbetsresor) som arbetsgivaren betalar är skattepliktiga. Om du som arbetsgivare betalar taxiresor eller liknande reseförmåner till dina anställda för att minska risken för smittspridning under en pandemi, bör de fria arbetsresorna värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering tillämpas från och med mars 2020 och gäller så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken. Detta bör även gälla om du som arbetsgivare bekostar en liknande transport till arbetsplatsen, till exempel att den anställda hämtas med en företagsbil. Om det handlar om enstaka resor bör de värderas motsvarande enkelbiljett för kollektivtrafiken på orten; om det handlar om upprepade resor under längre perioder bör resorna jämföras med periodbiljett.
Fri parkering vid arbetsplatsen för privat bil
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Ersättning för tjänsteresor när de anställda laddar egen eldriven bil eller eldriven förmånsbil i hemmet
Arbetsgivaren kan skattefritt betala ut ersättning för tjänsteresor motsvarande det belopp som den anställde själv hade kunnat begära avdrag med. För en egen bil kan arbetsgivaren skattefritt betala ut 18,50 kronor/mil, och för förmånsbil 9,50 kronor/mil (gäller bland annat eldrivna bilar och hybridbilar).
Avdragsrätten då den anställda har en förmånsbil kräver att hen själv har betalat samtliga drivmedelsutgifter. För att arbetsgivaren skattefritt ska kunna betala ut schablonersättning för den anställdes tjänsteresor, krävs det därför att den anställda har betalat allt drivmedel själv. Om arbetsgivaren har betalat en del av drivmedlet, exempelvis då den anställda laddar sin förmånsbil både hos arbetsgivaren och hemma, kan arbetsgivaren inte betala ut skattefri ersättning för tjänsteresorna. I sådana fall redovisar arbetsgivaren eventuell ersättning som lön.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni -augusti 2021
Riksdagen har beslutat om en tidsbegränsat nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer födda 1998 – 2002. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Om du lämnat in arbetsgivardeklarationen för juni månad före 19 juni då reglerna träder ikraft måste du begära omprövning för att få del av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivardeklaration för juni månad ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 juli i år.
Det här gäller för tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter
Procent | Datum/månad för utbetalning |
|---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2021 |
Exempel
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2021. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Korttidsarbete hos Tillväxtverket
Korttidsarbete (kallas ofta för korttidspermittering eller bara permittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Du kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket. Redovisa den lön som du har betalat ut till dina anställda i arbetsgivardeklarationen. Du kan skriva ut underlag till ansökan från Mina sidor på Skatteverket.
Ansökan om korttidsarbete påverkar inte rätten till sänkt arbetsgivaravgift.
Exempel på hur du beräknar arbetsgivaravgifterna vid korttidsarbete
Ingenjörsfirman Elmontering har avtalat med de anställda om att de ska minska sin arbetstid med 60 procent. Enligt reglerna om korttidsarbete fram till sista juni täcker staten då 45 procent av lönekostnaden och de anställda går ner i lön med 7,5 procent.
Elmontören Karls ordinarie lön är 30 000 kronor per månad.
Karls nya månadslön efter arbetstidsförkortningen blir 27 750 kronor (30 000 kronor - 7,5 procent av 30 000 kronor). Det är på den faktiskt utbetalade bruttolönen, 27 750 kronor, som ingenjörsfirman ska beräkna och betala arbetsgivaravgifter.
Ingenjörsfirman redovisar Karls nya bruttolön på 27 750 kr i arbetsgivardeklarationen. Det är även 27 750 kronor som är underlag för Karls pensionsgrundande inkomst (PGI).
Kompensation för höga sjuklönekostnader hos Försäkringskassan
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 – september 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning du som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Du behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa din utbetalda ersättning i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på ditt skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april 2020-september 2021 betalas det ut månadsvis. Om du inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och du vill ha kompensationen utbetald till dig gör du det enklast med tjänsten Skattekonto.
Går din verksamhet sämre än planerat?
Många har fått kraftigt minskade intäkter och verksamheten går betydligt sämre än vad de räknat med inför året. Om du är i den situationen finns det flera saker du kan göra för att lätta din skattesituation.
Ändra preliminärskatten – lämna en ny preliminär inkomstdeklaration för 2021
Om det går dåligt för din verksamhet, bör du ändra den prognos som ligger till grund för den skatt du betalar varje månad, det vill säga den som ska täcka inkomstskatten på ditt resultat för 2021. Om du till exempel inför året räknade med att göra en vinst men nu räknar med att göra ett sämre resultat eller till och med gå med förlust, kan du ändra din preliminära skatt för 2021. Du får då betala in mindre eller ingen preliminärskatt under de kommande månaderna det här året. Räknar du med en förlust i år får du också tillbaka den skatt som du redan betalat in för de månader som hunnit gå. Räknar du med en vinst, fast lägre, kan du eventuellt få tillbaka av den skatt du redan betalt, beroende på hur pass mycket sämre resultat du räknar med.
Du kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration hur många gånger som helst under året. På så sätt slipper du betala in för mycket i preliminärskatt.
Det kan du göra om ditt företag börjar gå sämre
Det finns flera möjligheter för dig som företagare att lösa problemen med hjälp av kontakt med anställda, kunder, banker och finansiärer men här nedan redogör vi för vad du som företagare kan göra i förhållande till Skatteverket.
Skatteverkets uppdrag är att ta in skatter och avgifter på ett sätt som är rättssäkert och ekonomisk effektivt för samhället. Det ska vara lätt att göra rätt för sig.
Skatteverket arbetar aktivt som borgenär för att få betalt för fastställda skatter och avgifter.
Syftet med borgenärsarbetet är bland annat:
- Att få betalt för fastställda skatter och avgifter
- Att förhindra skulduppbyggnad
- Att främja en rättvis konkurrens och hindra oseriös verksamhet
Är dina skatter rätt men du behöver skjuta på betalningen genom anstånd?
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd.
När bolaget har ett anstånd betalar ni en ränta på beloppet som ni får anstånd med. För det som kallas tillfälligt anstånd betalar ni dessutom en anståndsavgift på anståndsbeloppet varje månad. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms med anledning av coronapandemin
Du kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver du göra en ny ansökan. Du ansöker enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 mars 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024.
Anstånd med betalning av skatt vid tillfälliga betalningsproblem
Genom det här anståndet kan du skjuta upp betalningen i en till två månader om du kan visa att du är hjälpt av en kortare tids anstånd och kan betala beloppet sedan. Eftersom följderna av coronapandemin är omfattande, kan vi medge anstånd med upp till 4 månader med möjlighet till förlängning. Du betalar en kostnadsränta på 1,25 procent på anståndsbeloppet.
För att få ett sådant här anstånd måste du kunna visa att du kommer att kunna betala hela beloppet när anståndet tar slut. Eftersom det ekonomiska läget är så pass osäkert för nästan alla i samhället, är det väldigt svårt att kunna visa det om det inte finns särskilt speciella omständigheter.
Vill du förlänga ditt anstånd med betalningen?
Om du tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan du skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om du sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska du skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och du kommer att få ett nytt beslut. Du kan ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Vill du inte längre ha anstånd med betalningen?
Om du har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska du kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Du kommer då att ha 30 dagar på dig att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Du kan återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning. Du kan även kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss.
För att kunna återkalla ditt anstånd behöver du lämna följande uppgifter till oss:
- Organisationsnummer till företaget
- Namn och telefonnummer till en kontaktperson
- Vilket belopp du vill återkalla
- Vilken månad/månader anståndet avser
- Från vilket datum du vill återkalla anståndet.
Frågar din a-kassa om du har vilande verksamhet?
Vilande verksamhet – enskild näringsverksamhet
Alla a-kassor har villkor för rätten till ersättning. Eftersom villkoren kan variera behöver du kontakta din a-kassa för att fråga hur villkoren ser ut för just dig.
Ibland förekommer villkoret att en verksamhet ska vara vilande. Begreppet vilande finns inte i skatterättslig mening, d.v.s. det går inte att anmäla sitt företag som vilande. Däremot går det att pausa sin verksamhet, d.v.s. att du inte gör någonting alls i verksamheten, vare sig säljer några varor/tjänster eller aktivt tar fler kostnader för att marknadsföra eller utveckla verksamheten.
Det finns dock två saker du behöver tänka på då.
Pausen kan inte vara hur lång som helst, eftersom det kan räknas som att du avslutat verksamheten, vilket leder till beskattningskonsekvenser.
Om du till exempel börjar pausa verksamheten under 2020, kan verksamheten ligga nere som längst till utgången av 2021. För att det ska räknas som en paus krävs dessutom att du har tänkt att dra igång verksamheten igen.
Du behöver också tänka på att du har skyldigheter kvar, även när din verksamhet står stilla. Så länge den inte är helt avslutad och du har tänkt att ta upp verksamheten igen behöver du:
- Lämna redovisning av verksamheten i din Inkomstdeklaration, även om du bara har noll att redovisa
- Deklarera moms, så länge företaget är momsregistrerat, även om inga köp eller försäljningar har gjorts. Läs mer om vad som gäller för moms när verksamheten ligger nere under ”Har du gjort uppehåll i verksamheten?”
- Deklarera arbetsgivaravgifter, så länge företaget är arbetsgivarregistrerat, även om du inte har betalat ut några löner eller andra ersättningar.
Exempel
Jelena driver en reklambyrå och på grund av pågående corona-pandemi meddelar hennes kunder att de tyvärr måste avbryta alla pågående och planerade uppdrag. Någon annan efterfrågan på Jelenas tjänster finns inte, så hon beslutar att ta en paus i verksamheten till dess att efterfrågan på hennes tjänster ökar igen.
I december börjar hon arbeta så smått igen i sin reklambyrå efter att en gammal kund hört av sig om ett event vid påsk.
Jelenas tillfälliga avbrott i verksamheten betyder inte att hon har avslutat sin näringsverksamhet utan att hon tagit en paus. Trots att verksamheten låg nere under flera månader har Jelena lämnat sina moms- och arbetsgivardeklarationer med nollor i. Hon måste också lämna NE-bilagan med sin inkomstdeklaration.
Om du trots allt vill avsluta och avregistrera din verksamhet helt kan läsa mer om det här:
Moms
Det uppstår en del särskilda situationer på grund av coronapandemin, och många undrar hur det påverkar momsen. Vi har samlat information om moms och corona på en egen sida.
Där kan du läsa om:
- Kundförluster och moms.
- Lån och bidrag som företaget fått med anledning av corona.
- Uppehåll i verksamheten.
- Uthyrning av lokaler och hotellrum under coronasituationen.
- Moms när företaget skänker varor till exempelvis sjukhus.
- Tull- och momsbefrielse vid import av varor för att bekämpa covid-19.
- Moms när företaget köper kontorsutrustning till anställda som de ska använda i sin bostad.
På Rättslig vägledning finns mer coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Behöver du hjälp med redovisning och bokföring?
Det kan vara svårt att veta hur du ska sköta bokföringen om du behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
Aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar
Här har vi samlat olika situationer och vad som gäller då för aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar.
När ska omställningsstödet tas upp i inkomstdeklarationen?
Skattepliktigt näringsbidrag
Omställningsstödet är ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att företagets omsättning är skattepliktig och de fasta kostnader som är stödberättigade är sådana kostnader som dras av vid beskattningen. Stödet ska därför vanligtvis tas upp vid inkomstbeskattningen.
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Skattepliktigt omställningsstöd ska ni ta upp i sin helhet i deklarationen det beskattningsår då ni fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som ni hade föregående beskattningsår kan ni välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när ni fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att ni ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Så här redovisar du omställningsstödet
Ni ska redovisa omställningsstödet som en övrig rörelseintäkt. Det innebär att stödet hamnar i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 2.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men ni väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när ni haft kostnaden, ska ni göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt.
Ni gör den skattemässiga justeringen i ruta 4.5c (bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller 4.6e (intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet) i Inkomstdeklaration 2.
Återbetalning
Om ni har betalat tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt omställningsstöd ska ni göra avdrag för det återbetalda beloppet. Ni gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs. Om ni bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
När ska andra coronastöd tas upp i inkomstdeklarationen?
Näringsbidrag
Om ni har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner till er näringsverksamhet räknas det som näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Näringsbidrag är normalt skattepliktigt eftersom det vanligtvis ersätter skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter.
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), stöd för korttidsarbete (från Tillväxtverket) och kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan).
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr vid vilken tidpunkt ni ska beskattas för ett näringsbidrag. Om ni har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som ni hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att skattemässigt ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året ni beskattas för bidraget. På så sätt matchar ni kostnaden mot intäkten. Ni måste då göra skattemässiga justeringar i deklarationen.
Exempel
Ett aktiebolag fick ett krisstöd från Kulturrådet för ett inställt evenemang i augusti 2020 med anledning av Covid-19. Bolaget fick beslut och stödet betalades ut i december 2020. Bolaget gjorde ett bokslut för räkenskapsåret 1 september 2019-31 augusti 2020. När de gjorde bokslutet fanns ännu inget fattat beslut från regeringen om krisstödet och bolaget kunde inte redovisa stödet som en intäkt, enligt god redovisningssed.
När bolaget fick stödet i december 2020 redovisade de det som en intäkt. Eftersom bolaget följde god redovisningssed redovisar de stödet som en intäkt även i inkomstdeklarationen för året 1 september 2020-31 augusti 2021.
En del av stödet skulle täcka merkostnader som bolaget hade under augusti 2020 på grund av det inställda evenemanget. De här kostnaderna är redovisade som kostnader i augusti, men bolaget kan välja att göra avdrag för kostnaderna i inkomstdeklarationen för 1 september 2020-31 augusti 2021. Kostnaderna ska i så fall fyllas i som en skattemässig justering i ruta 4.4b. Då ska bolaget också göra en skattemässig justering i 4.3c i inkomstdeklarationen för 1 september 2019-31 augusti 2020 eftersom avdraget inte ska göras det året.
Återbetalning
Om ni ska betala tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska ni göra avdrag för beloppet.
Vid återbetalning av ett näringsbidrag som avser stöd för utgifter är det inte god redovisningssed som anger beskattningstidpunkten. Ni ska då göra avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt sker. Om ni bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
Exempel på återbetalning
Ett aktiebolag fick 30 000 kr i preliminärt stöd för korttidsarbete för månaderna maj-juli 2020. Vid avstämningen i augusti fick bolaget besked från Tillväxtverket om att deras slutliga stöd blev 10 000 kr. Bolaget betalade därför tillbaka 20 000 kr.
När bolaget fick sitt preliminära stöd redovisade de 30 000 kr som en övrig rörelseintäkt. När bolaget fick besked om att de skulle betala tillbaka minskade de övriga rörelseintäkten med 20 000 kr i bokföringen. Beslut, utbetalning och återbetalning skedde under bolagets räkenskapsår 1 januari-31 december 2020. När bolaget gör sin inkomstdeklaration för 2020 kommer resultatet av dessa transaktioner bli en intäkt på 10 000 kr, vilket motsvarar det slutliga stödet.
Har ni anställda?
Tjänsteställe för anställd som själv kan välja att arbeta på andra platser än sin arbetsplats
En anställd som har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler antas ha sitt tjänsteställe där. Detta gäller även om den anställda har möjlighet att arbeta på andra platser, till exempel bostaden, mer än 50 procent av arbetstiden.
Om det finns ett avtal med arbetsgivaren om att den anställda ska arbeta på en viss angiven plats utanför arbetsgivarens lokaler kan bedömningen bli en annan. Då kan den angivna platsen anses utgöra tjänstestället om huvuddelen av arbetet, det vill säga mer än 50%, utförs där.
Förmåner och ersättningar
Hyresersättning
Om en arbetsgivare betalar hyresersättning till en anställd för att hen arbetar hemifrån ska ersättningen under vissa förutsättningar beskattas som inkomst av kapital och i andra fall som inkomst av tjänst.
Arbetsredskap
Arbetsredskap som anställda får låna hem för att kunna arbeta där – exempelvis dator, stol, skrivbord eller extra skärm – är inte en skattepliktig förmån om redskapen är nödvändiga för att kunna utföra arbetsuppgifter. För att vara en skattefri förmån ska utrustningen ägas av arbetsgivaren och lämnas tillbaka till arbetsgivaren när den anställde inte längre arbetar hemifrån.
Mobiltelefon
Mobiltelefon och liknande utrustning som ägs av arbetsgivaren och som en anställd använder i tjänsten men även kan använda privat kan vara en skattefri förmån för den anställda om vissa förutsättningar är uppfyllda. Information finns i Skatteverkets ställningstagande nedan:
Internetuppkoppling
Om en arbetsgivare betalar installation av bredband i en anställds bostad är detta normalt en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren betalar löpande abonnemangsavgifter i en anställds bostad kan det i vissa fall vara en skattefri förmån om uppkopplingen är av väsentlig betydelse för arbetet.
Ersättning för ökad elkostnad, värmekostnad, vatten etc.
Normalt ses ersättning som lön när den betalas till en anställd för merkostnader som uppstår på grund av att arbete utförs i bostaden. Det kan handla om merkostnader som el, värme och vatten. För att arbetsgivaren ska kunna betala ut kostnadsersättning krävs att den anställde har avdragsrätt för utgiften i sin inkomstdeklaration. Då kan arbetsgivaren bara ersätta den anställda för de faktiska kostnaderna. Eventuella schablonberäknade ersättningar eller ersättningar som överstiger de avdragsgilla kostnaderna ska hanteras som lön.
Personalvårdsförmåner
Arbetsgivare kan erbjuda till exempel gratis kaffe, fika eller frukt på arbetsplatsen utan att det blir en skattepliktig förmån för de anställda. Skulle arbetsgivare skicka hem eller betala för motsvarande förmåner för anställda som jobbar hemma så blir det en skattepliktig förmån. Det beror på att den här typen av skattefriaförmåner är till för att skapa trivsel på den ordinarie arbetsplatsen som arbetsgivaren tillhandahåller. Den anställdas hem räknas inte som arbetsplats i detta sammanhang, även om det är där den anställda jobbar där.
Coronagåva
Gåvor som arbetsgivare ger till sina anställda under perioden 1 januari – 31 december 2021 är skattefria om gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2 000 kr per anställd och inte lämnas i pengar. Om gåvan är värd mer än 2 000 kr så beskattas den del som överstiger 2 000 kr. Reglerna träder i kraft 1 maj 2021 men gäller för hela året.
Den tillfälliga skattefriheten gäller utöver de möjligheter att ge skattefria gåvor till anställda som redan finns, exempelvis julgåvor. Julgåvan får för år 2021 uppgå till ett värde av 500 kronor för att vara skattefri, men under 2021 är det tillåtet att kombinera den tillfälliga gåvan med julgåvan och ge de anställda en skattefri julgåva för upp till 2 500 kronor.
Fri provtagning/vaccination
Arbetsgivaren kan skattefritt bekosta provtagning för att konstatera om de anställda har eller har haft en samhällsfarlig sjukdom. Covid-19 är en sådan sjukdom enligt smittskyddslagen. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Vaccinationer som betingas av tjänsten är normalt skattefria.
Munskydd
Arbetsgivaren kan skattefritt tillhandahålla munskydd som anställda använder i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet.
Måltider som andra har skänkt till anställda
Om anställda har fått gratis måltider från någon annan än arbetsgivaren, utan krav på motprestation, är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot dem och fördelar dem till personalen. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Intern representation på arbetsplatsen
Normalt är intern representation såsom julbord en skattefri förmån för anställda. Skatteverket anser dock att intern representation förutsätter en gemensam måltid där alla deltar på plats. Om anställda till exempel är med på ett digitalt julfirande på distans så uppfylls inte kraven för intern representation för dessa anställda, och eventuell mat som de får ska förmånsbeskattas.
Omfattande tjänstekörning
Den som kör minst 3 000 mil i tjänsten under ett kalenderår beskattas normalt för endast 75 procent av det fulla förmånsvärdet. Du som är arbetsgivare kan då sätta ner förmånsvärdet till 75 procent av fullt värde vid den löpande redovisningen i arbetsgivardeklarationen om den anställda antas uppfylla antalet mil hos dig som arbetsgivare under det aktuella inkomståret
Under Coronapandemin har många kört mindre än vanligt. Om den anställda antas köra mindre än 3000 mil i tjänsten under året så måste du som arbetsgivare redovisa fullt förmånsvärde varje månad. Om den anställda trots allt kommer att uppfylla antal mil under året kan arbetsgivaren ompröva de aktuella arbetsgivardeklarationerna och redovisa det lägre förmånsvärdet eller så kan den anställda själv göra minskningen i sin inkomstdeklaration.
Resor till och från arbetet kopplade till Folkhälsomyndighetens rekommendationer
Resor till och från arbetet (arbetsresor) som arbetsgivaren betalar är skattepliktiga. Om du som arbetsgivare betalar taxiresor eller liknande reseförmåner till dina anställda för att minska risken för smittspridning under en pandemi, bör de fria arbetsresorna värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering tillämpas från och med mars 2020 och gäller så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken. Detta bör även gälla om du som arbetsgivare bekostar en liknande transport till arbetsplatsen, till exempel att den anställda hämtas med en företagsbil. Om det handlar om enstaka resor bör de värderas motsvarande enkelbiljett för kollektivtrafiken på orten; om det handlar om upprepade resor under längre perioder bör resorna jämföras med periodbiljett.
Fri parkering vid arbetsplatsen för privat bil
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Ersättning för tjänsteresor när de anställda laddar egen eldriven bil eller eldriven förmånsbil i hemmet
Arbetsgivaren kan skattefritt betala ut ersättning för tjänsteresor motsvarande det belopp som den anställde själv hade kunnat begära avdrag med. För en egen bil kan arbetsgivaren skattefritt betala ut 18,50 kronor/mil, och för förmånsbil 9,50 kronor/mil (gäller bland annat eldrivna bilar och hybridbilar).
Avdragsrätten då den anställda har en förmånsbil kräver att hen själv har betalat samtliga drivmedelsutgifter. För att arbetsgivaren skattefritt ska kunna betala ut schablonersättning för den anställdes tjänsteresor, krävs det därför att den anställda har betalat allt drivmedel själv. Om arbetsgivaren har betalat en del av drivmedlet, exempelvis då den anställda laddar sin förmånsbil både hos arbetsgivaren och hemma, kan arbetsgivaren inte betala ut skattefri ersättning för tjänsteresorna. I sådana fall redovisar arbetsgivaren eventuell ersättning som lön.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni -augusti 2021
Riksdagen har beslutat om en tidsbegränsat nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer födda 1998 – 2002. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Om du lämnat in arbetsgivardeklarationen för juni månad före 19 juni då reglerna träder ikraft måste du begära omprövning för att få del av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivardeklaration för juni månad ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 juli i år.
Det här gäller för tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter
Procent | Datum/månad för utbetalning |
|---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2021 |
Exempel
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2021. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Korttidsarbete hos Tillväxtverket
Korttidsarbete (kallas ofta för korttidspermittering eller bara permittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Ni kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket. Redovisa den lön som ni har betalat ut till de anställda i arbetsgivardeklarationen. Ni kan skriva ut underlag till ansökan från Mina sidor på Skatteverket.
Ansökan om korttidsarbete påverkar inte rätten till sänkt arbetsgivaravgift.
Exempel på hur ni beräknar arbetsgivaravgifterna vid korttidsarbete
Ingenjörsfirman Elmontering har avtalat med de anställda om att de ska minska sin arbetstid med 60 procent. Enligt reglerna om korttidsarbete fram till sista juni täcker staten då 45 procent av lönekostnaden och de anställda går ner i lön med 7,5 procent.
Elmontören Karls ordinarie lön är 30 000 kronor per månad.
Karls nya månadslön efter arbetstidsförkortningen blir 27 750 kronor (30 000 kronor - 7,5 procent av 30 000 kronor). Det är på den faktiskt utbetalade bruttolönen, 27 750 kronor, som ingenjörsfirman ska beräkna och betala arbetsgivaravgifter. Ingenjörsfirman redovisar Karls nya bruttolön på 27 750 kr i arbetsgivardeklarationen. Det är även 27 750 kronor som är underlag för Karls pensionsgrundande inkomst (PGI).
Kompensation för höga sjuklönekostnader hos Försäkringskassan
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 – september 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning ni som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Ni behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa er utbetalda ersättning i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på företagets skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april 2020-september 2021 betalas det ut månadsvis. Om ni inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och ni vill ha kompensationen utbetald till er gör ni det enklast med tjänsten Skattekonto.
Går verksamheten sämre än planerat?
Många har fått kraftigt minskade intäkter och verksamheten går betydligt sämre än vad de räknat med inför året. Om ditt bolag är i den situationen finns det flera saker ni kan göra för att lätta skattesituationen.
Ändra preliminärskatten – lämna en ny preliminär inkomstdeklaration för innevarande verksamhetsår
Om det går dåligt i verksamheten bör ni ändra den prognos som ligger till grund för den skatt som bolaget betalar varje månad, det vill säga den som ska täcka inkomstskatten på bolagets resultat för det pågående verksamhetsåret. Om ni till exempel inför året räknade med att göra en vinst men nu räknar med att göra ett sämre resultat eller till och med gå med förlust, kan ni ändra bolagets preliminära skatt för verksamhetsåret. Bolaget får då betala in mindre eller ingen preliminärskatt alls under resten av verksamhetsåret. Räknar ni nu med förlust får ni också tillbaka den skatt ni redan betalat in för de månader som hunnit gå av verksamhetsåret. Räknar ni med vinst, fast lägre, kan ni eventuellt få tillbaka av den skatt bolaget redan betalt, beroende på hur pass mycket sämre resultat ni räknar med.
Ni kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration hur många gånger som helst under året. På så sätt slipper ni betala in för mycket i preliminärskatt.
Få tillbaka preliminärskatt för förra verksamhetsåret om bolaget har betalat för mycket – ändra bolagets preliminära inkomstdeklaration för verksamhetsåret
Om bolaget har betalat in en preliminärskatt under förra verksamhetsåret som nu visar sig ha varit för hög, kan ni få tillbaka mellanskillnaden genom att justera preliminärskatten för förra verksamhetsåret.
Om ni precis har lämnat inkomstdeklarationen eller ska göra det snart, har ni möjlighet att först se vad resultatet blir där och sedan använda samma underlag och resultat i en ny preliminär inkomstdeklaration för förra verksamhetsåret, ifall det finns skatt att få tillbaka för bolaget.
Genom att lämna en ny preliminär inkomstdeklaration kan ni alltså få en ändring i efterhand av den preliminärskatt som ni redan har betalat löpande under förra verksamhetsåret.
Bolaget kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration upp till sex månader efter att det förra verksamhetsåret tog slut.
Beräkna preliminärskatten för kommande verksamhetsår
Inför kommande verksamhetsår kan ni skicka in ett underlag där ni anger vilket resultat ni uppskattar att bolaget kommer ha under nästa år. Detta kommer sedan ligga till grund för beräkningen av vilken preliminärskatt bolaget kommer behöva betala nästa år.
Ni lämnar en preliminär inkomstdeklaration via Skatteverkets tjänst eller blankett.
Det kan du göra om ditt företag börjar gå sämre
Det finns flera möjligheter för dig som företagare att lösa problemen med hjälp av kontakt med anställda, kunder, banker och finansiärer men här nedan redogör vi för vad du som företagare kan göra i förhållande till Skatteverket.
Skatteverkets uppdrag är att ta in skatter och avgifter på ett sätt som är rättssäkert och ekonomisk effektivt för samhället. Det ska vara lätt att göra rätt för sig.
Skatteverket arbetar aktivt som borgenär för att få betalt för fastställda skatter och avgifter.
Syftet med borgenärsarbetet är bland annat:
- Att få betalt för fastställda skatter och avgifter
- Att förhindra skulduppbyggnad
- Att främja en rättvis konkurrens och hindra oseriös verksamhet
Är bolagets skatter rätt men ni behöver skjuta på betalningen genom anstånd?
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd.
När bolaget har ett anstånd betalar ni en ränta på beloppet som ni får anstånd med. För det som kallas tillfälligt anstånd betalar ni dessutom en anståndsavgift på anståndsbeloppet varje månad. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms med anledning av coronapandemin
Ni kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver ni göra en ny ansökan. Ansöker gör ni enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 mars 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024.
Anstånd med betalning av skatt vid tillfälliga betalningsproblem
Genom det här anståndet kan ni skjuta upp betalningen i en till två månader om ni kan visa att ni är hjälpta av en kortare tids anstånd och kan betala beloppet sedan. Eftersom följderna av coronapandemin är omfattande, kan vi medge anstånd med upp till fyra månader med möjlighet till förlängning. Bolaget betalar en kostnadsränta på 1,25 procent på anståndsbeloppet.
För att få ett sådant här anstånd måste ni kunna visa att ni kommer att kunna betala hela beloppet när anståndet tar slut. Eftersom det ekonomiska läget är så pass osäkert för nästan alla i samhället, är det väldigt svårt att kunna visa det om det inte finns särskilt speciella omständigheter.
Vill ni förlänga ert anstånd med betalningen?
Om ni tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan ni skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om ni sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska ni skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och då kommer ni att få ett nytt beslut. Det går att ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Vill ni inte längre ha anstånd med betalningen?
Om ni har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska ni kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Ni kommer då att ha 30 dagar på er att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Du kan återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning. Du kan även kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss.
För att kunna återkalla ert anstånd behöver ni lämna följande uppgifter till oss:
- Organisationsnummer till företaget
- Namn och telefonnummer till en kontaktperson
- Vilket belopp ni vill återkalla
- Vilken månad/månader anståndet avser
- Från vilket datum ni vill återkalla anståndet.
Moms
Det uppstår en del särskilda situationer på grund av coronapandemin, och många undrar hur det påverkar momsen. Vi har samlat information om moms och corona på en egen sida.
Där kan du läsa om:
- Kundförluster och moms.
- Lån och bidrag som företaget fått med anledning av corona.
- Uppehåll i verksamheten.
- Uthyrning av lokaler och hotellrum under coronasituationen.
- Moms när företaget skänker varor till exempelvis sjukhus.
- Tull- och momsbefrielse vid import av varor för att bekämpa covid-19.
- Moms när företaget köper kontorsutrustning till anställda som de ska använda i sin bostad.
På Rättslig vägledning finns mer coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Behöver ni hjälp med redovisning och bokföring?
Det kan vara svårt att veta hur ni ska sköta bokföringen om ni behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
Internprissättning och coronapandemin
OECD har publicerat en vägledning om hur armlängdsprincipen och OECD:s riktlinjer för internprissättning ska tillämpas på frågor som uppkommer eller får en större betydelse till följd av pandemin.
Ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund
Tjänsteställe för anställd som själv kan välja att arbeta på andra platser än sin arbetsplats
En anställd som har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler antas ha sitt tjänsteställe där. Detta gäller även om den anställda har möjlighet att arbeta på andra platser, till exempel bostaden, mer än 50 procent av arbetstiden.
Om det finns ett avtal med arbetsgivaren om att den anställda ska arbeta på en viss angiven plats utanför arbetsgivarens lokaler kan bedömningen bli en annan. Då kan den angivna platsen anses utgöra tjänstestället om huvuddelen av arbetet, det vill säga mer än 50%, utförs där.
När ska omställningsstödet tas upp i inkomstdeklarationen?
Näringsbidrag
Omställningsstödet är ett näringsbidrag. Föreningen, stiftelsen eller det registrerade trossamfundet ska betala skatt för omställningsstödet om stödet täcker fasta kostnader som ni gör avdrag för i skattepliktig verksamhet.
Ni ska däremot inte betala skatt för omställningsstödet om det täcker fasta kostnader i en skattefri verksamhet.
- Inkomster som kan vara skattefria i en ideell förening eller registrerat trossamfund
- Så beskattas inkomsterna i en stiftelse
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Skattepliktigt omställningsstöd ska ni ta upp i sin helhet i deklarationen det beskattningsår då ni fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som ni hade föregående beskattningsår kan ni välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när ni fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att ni ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Så här redovisar ni omställningsstödet
Ni ska redovisa omställningsstödet som en intäkt. En förening eller ett trossamfund som har använt stödet i en skattefri verksamhet redovisar det i ruta 4.2 på bilagan Särskild uppgift. En stiftelse som har använt stödet i en skattefri verksamhet redovisar stödet i ruta 3.2 på bilagan särskild uppgift.
Om stödet har använts i en skattepliktig verksamhet ska ni redovisa stödet i ruta 6.3 på bilagan Räkenskapsschema.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men ni väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när ni haft kostnaden, ska ni göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt. Ni gör den skattemässiga justeringen genom att flytta det skattepliktiga stödet till högerspalten i ruta 6.3 eller 7.5d i Inkomstdeklaration 3.
Återbetalning
Om ni har betalat tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt omställningsstöd ska ni göra avdrag för det återbetalda beloppet. Ni gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs. Om ni med anledning av att ni fått ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet och ni i er redovisning bokat hela eller delar av stödet som en kostnad men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
När ska andra coronastöd tas upp i inkomstdeklarationen?
Näringsbidrag
Om ni har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner till er näringsverksamhet räknas det som näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Föreningen, stiftelsen eller det registrerade trossamfundet ska vanligtvis betala skatt för näringsbidrag om bidraget ersätter inkomster och avdragsgilla utgifter i skattepliktig verksamhet.
Ni ska däremot inte betala skatt för bidraget om det ersätter inkomster och avdragsgilla utgifter i en skattefri verksamhet.
- Inkomster som kan vara skattefria i en ideell förening eller registrerat trossamfund
- Så beskattas inkomsterna i en stiftelse
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), stöd för korttidsarbete (från Tillväxtverket) och kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan).
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr vid vilken tidpunkt ni ska beskattas för ett näringsbidrag. Om ni har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som ni hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att skattemässigt ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året ni beskattas för bidraget. På så sätt matchar ni kostnaden mot intäkten. Ni måste då göra skattemässiga justeringar i deklarationen.
Återbetalning
Om ni ska betala tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska ni göra avdrag för beloppet.
Vid återbetalning av ett näringsbidrag som avser stöd för utgifter är det inte god redovisningssed som anger beskattningstidpunkten. Ni ska då göra avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt sker. Om ni bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
Behöver ni hjälp med redovisning och bokföring
Det kan vara svårt att veta hur ni ska sköta bokföringen om ni behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
Har ni anställda?
Tjänsteställe för anställd som själv kan välja att arbeta på andra platser än sin arbetsplats
En anställd som har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler antas ha sitt tjänsteställe där. Detta gäller även om den anställda har möjlighet att arbeta på andra platser, till exempel bostaden, mer än 50 procent av arbetstiden.
Om det finns ett avtal med arbetsgivaren om att den anställda ska arbeta på en viss angiven plats utanför arbetsgivarens lokaler kan bedömningen bli en annan. Då kan den angivna platsen anses utgöra tjänstestället om huvuddelen av arbetet, det vill säga mer än 50%, utförs där.
Förmåner och ersättningar
Hyresersättning
Om en arbetsgivare betalar hyresersättning till en anställd för att hen arbetar hemifrån ska ersättningen under vissa förutsättningar beskattas som inkomst av kapital och i andra fall som inkomst av tjänst.
Arbetsredskap
Arbetsredskap som anställda får låna hem för att kunna arbeta där – exempelvis dator, stol, skrivbord eller extra skärm – är inte en skattepliktig förmån om redskapen är nödvändiga för att kunna utföra arbetsuppgifter. För att vara en skattefri förmån ska utrustningen ägas av arbetsgivaren och lämnas tillbaka till arbetsgivaren när den anställde inte längre arbetar hemifrån.
Mobiltelefon
Mobiltelefon och liknande utrustning som ägs av arbetsgivaren och som en anställd använder i tjänsten men även kan använda privat kan vara en skattefri förmån för den anställda om vissa förutsättningar är uppfyllda. Information finns i Skatteverkets ställningstagande nedan:
Internetuppkoppling
Om en arbetsgivare betalar installation av bredband i en anställds bostad är detta normalt en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren betalar löpande abonnemangsavgifter i en anställds bostad kan det i vissa fall vara en skattefri förmån om uppkopplingen är av väsentlig betydelse för arbetet.
Ersättning för ökad elkostnad, värmekostnad, vatten etc.
Normalt ses ersättning som lön när den betalas till en anställd för merkostnader som uppstår på grund av att arbete utförs i bostaden. Det kan handla om merkostnader som el, värme och vatten. För att arbetsgivaren ska kunna betala ut kostnadsersättning krävs att den anställde har avdragsrätt för utgiften i sin inkomstdeklaration. Då kan arbetsgivaren bara ersätta den anställda för de faktiska kostnaderna. Eventuella schablonberäknade ersättningar eller ersättningar som överstiger de avdragsgilla kostnaderna ska hanteras som lön.
Personalvårdsförmåner
Arbetsgivare kan erbjuda till exempel gratis kaffe, fika eller frukt på arbetsplatsen utan att det blir en skattepliktig förmån för de anställda. Skulle arbetsgivare skicka hem eller betala för motsvarande förmåner för anställda som jobbar hemma så blir det en skattepliktig förmån. Det beror på att den här typen av skattefriaförmåner är till för att skapa trivsel på den ordinarie arbetsplatsen som arbetsgivaren tillhandahåller. Den anställdas hem räknas inte som arbetsplats i detta sammanhang, även om det är där den anställda jobbar där.
Coronagåva
Gåvor som arbetsgivare ger till sina anställda under perioden 1 januari – 31 december 2021 är skattefria om gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2 000 kr per anställd och inte lämnas i pengar. Om gåvan är värd mer än 2 000 kr så beskattas den del som överstiger 2 000 kr. Reglerna träder i kraft 1 maj 2021 men gäller för hela året.
Den tillfälliga skattefriheten gäller utöver de möjligheter att ge skattefria gåvor till anställda som redan finns, exempelvis julgåvor. Julgåvan får för år 2021 uppgå till ett värde av 500 kronor för att vara skattefri, men under 2021 är det tillåtet att kombinera den tillfälliga gåvan med julgåvan och ge de anställda en skattefri julgåva för upp till 2 500 kronor.
Fri provtagning/vaccination
Arbetsgivaren kan skattefritt bekosta provtagning för att konstatera om de anställda har eller har haft en samhällsfarlig sjukdom. Covid-19 är en sådan sjukdom enligt smittskyddslagen. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Vaccinationer som betingas av tjänsten är normalt skattefria.
Munskydd
Arbetsgivaren kan skattefritt tillhandahålla munskydd som anställda använder i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet.
Måltider som andra har skänkt till anställda
Om anställda har fått gratis måltider från någon annan än arbetsgivaren, utan krav på motprestation, är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot dem och fördelar dem till personalen. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Intern representation på arbetsplatsen
Normalt är intern representation såsom julbord en skattefri förmån för anställda. Skatteverket anser dock att intern representation förutsätter en gemensam måltid där alla deltar på plats. Om anställda till exempel är med på ett digitalt julfirande på distans så uppfylls inte kraven för intern representation för dessa anställda, och eventuell mat som de får ska förmånsbeskattas.
Omfattande tjänstekörning
Den som kör minst 3 000 mil i tjänsten under ett kalenderår beskattas normalt för endast 75 procent av det fulla förmånsvärdet. Du som är arbetsgivare kan då sätta ner förmånsvärdet till 75 procent av fullt värde vid den löpande redovisningen i arbetsgivardeklarationen om den anställda antas uppfylla antalet mil hos dig som arbetsgivare under det aktuella inkomståret
Under Coronapandemin har många kört mindre än vanligt. Om den anställda antas köra mindre än 3000 mil i tjänsten under året så måste du som arbetsgivare redovisa fullt förmånsvärde varje månad. Om den anställda trots allt kommer att uppfylla antal mil under året kan arbetsgivaren ompröva de aktuella arbetsgivardeklarationerna och redovisa det lägre förmånsvärdet eller så kan den anställda själv göra minskningen i sin inkomstdeklaration.
Resor till och från arbetet kopplade till Folkhälsomyndighetens rekommendationer
Resor till och från arbetet (arbetsresor) som arbetsgivaren betalar är skattepliktiga. Om du som arbetsgivare betalar taxiresor eller liknande reseförmåner till dina anställda för att minska risken för smittspridning under en pandemi, bör de fria arbetsresorna värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering tillämpas från och med mars 2020 och gäller så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken. Detta bör även gälla om du som arbetsgivare bekostar en liknande transport till arbetsplatsen, till exempel att den anställda hämtas med en företagsbil. Om det handlar om enstaka resor bör de värderas motsvarande enkelbiljett för kollektivtrafiken på orten; om det handlar om upprepade resor under längre perioder bör resorna jämföras med periodbiljett.
Fri parkering vid arbetsplatsen för privat bil
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Ersättning för tjänsteresor när de anställda laddar egen eldriven bil eller eldriven förmånsbil i hemmet
Arbetsgivaren kan skattefritt betala ut ersättning för tjänsteresor motsvarande det belopp som den anställde själv hade kunnat begära avdrag med. För en egen bil kan arbetsgivaren skattefritt betala ut 18,50 kronor/mil, och för förmånsbil 9,50 kronor/mil (gäller bland annat eldrivna bilar och hybridbilar).
Avdragsrätten då den anställda har en förmånsbil kräver att hen själv har betalat samtliga drivmedelsutgifter. För att arbetsgivaren skattefritt ska kunna betala ut schablonersättning för den anställdes tjänsteresor, krävs det därför att den anställda har betalat allt drivmedel själv. Om arbetsgivaren har betalat en del av drivmedlet, exempelvis då den anställda laddar sin förmånsbil både hos arbetsgivaren och hemma, kan arbetsgivaren inte betala ut skattefri ersättning för tjänsteresorna. I sådana fall redovisar arbetsgivaren eventuell ersättning som lön.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni -augusti 2021
Riksdagen har beslutat om en tidsbegränsat nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer födda 1998 – 2002. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Om du lämnat in arbetsgivardeklarationen för juni månad före 19 juni då reglerna träder ikraft måste du begära omprövning för att få del av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivardeklaration för juni månad ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 juli i år.
Det här gäller för tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter
Procent | Datum/månad för utbetalning |
|---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2021 |
Exempel
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2021. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Korttidsarbete hos Tillväxtverket
Korttidsarbete (kallas ofta för korttidspermittering eller bara permittering) innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Ni kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket. Redovisa den lön som ni har betalat ut till de anställda i arbetsgivardeklarationen. Ni kan skriva ut underlag till ansökan från Mina sidor på skatteverket.se.
Ansökan om korttidsarbete påverkar inte rätten till sänkt arbetsgivaravgift.
Exempel på hur ni beräknar arbetsgivaravgifterna vid korttidsarbete
Handbollsföreningen Klistret har avtalat med de anställda om att de ska minska sin arbetstid med 60 procent. Enligt reglerna om korttidsarbete fram till sista juni täcker staten då 45 procent av lönekostnaden och de anställda går ner i lön med 7,5 procent.
Tränaren Carinas ordinarie lön är 30 000 kronor per månad.
Carinas nya månadslön efter arbetstidsförkortningen blir 27 750 kronor (30 000 kronor - 7,5 procent av 30 000 kronor). Det är på den faktiskt utbetalade bruttolönen, 27 750 kronor, som föreningen ska beräkna och betala arbetsgivaravgifter. Föreningen redovisar Carinas nya bruttolön på 27 750 kr i arbetsgivardeklarationen. Det är även 27 750 kronor som är underlag för Carinas pensionsgrundande inkomst (PGI).
Kompensation för höga sjuklönekostnader hos Försäkringskassan
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 – september 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning du som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Du behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa din utbetalda i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på ditt skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april 2020-september 2021 betalas det ut månadsvis. Om du inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och du vill ha kompensationen utbetald till dig gör du det enklast med tjänsten Skattekonto.
Är skatterna rätt men ni behöver skjuta på betalningen genom anstånd?
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms med anledning av coronapandemin
Ni kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver ni göra en ny ansökan. Ansöker gör ni enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 mars 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024.
Vill ni förlänga ert anstånd med betalningen?
Om ni tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan ni skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om ni sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska ni skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och då kommer ni att få ett nytt beslut. Det går att ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Vill ni inte längre ha anstånd med betalningen?
Om ni har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska ni kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Ni kommer då att ha 30 dagar på er att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Du kan återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning. Du kan även kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss.
För att kunna återkalla ert anstånd behöver ni lämna följande uppgifter till oss:
- Organisationsnummer till företaget
- Namn och telefonnummer till en kontaktperson
- Vilket belopp ni vill återkalla
- Vilken månad/månader anståndet avser
- Från vilket datum ni vill återkalla anståndet.
På Rättslig vägledning finns även samlad coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Offentliga aktörer
Här har vi samlat olika coronarelaterade situationer och frågor som gäller för offentliga aktörer.
Har ni anställda?
Tjänsteställe för anställd som själv kan välja att arbeta på andra platser än sin arbetsplats
En anställd som har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler antas ha sitt tjänsteställe där. Detta gäller även om den anställda har möjlighet att arbeta på andra platser, till exempel bostaden, mer än 50 procent av arbetstiden.
Om det finns ett avtal med arbetsgivaren om att den anställda ska arbeta på en viss angiven plats utanför arbetsgivarens lokaler kan bedömningen bli en annan. Då kan den angivna platsen anses utgöra tjänstestället om huvuddelen av arbetet, det vill säga mer än 50%, utförs där.
Förmånsbeskattning
Hyresersättning
Om en arbetsgivare betalar hyresersättning till en anställd för att hen arbetar hemifrån ska ersättningen under vissa förutsättningar beskattas som inkomst av kapital och i andra fall som inkomst av tjänst.
Arbetsredskap
Arbetsredskap som anställda får låna hem för att kunna arbeta där – exempelvis dator, stol, skrivbord eller extra skärm – är inte en skattepliktig förmån om redskapen är nödvändiga för att kunna utföra arbetsuppgifter. För att vara en skattefri förmån ska utrustningen ägas av arbetsgivaren och lämnas tillbaka till arbetsgivaren när den anställde inte längre arbetar hemifrån.
Mobiltelefon
Mobiltelefon och liknande utrustning som ägs av arbetsgivaren och som en anställd använder i tjänsten men även kan använda privat kan vara en skattefri förmån för den anställda om vissa förutsättningar är uppfyllda. Information finns i Skatteverkets ställningstagande nedan:
Internetuppkoppling
Om en arbetsgivare betalar installation av bredband i en anställds bostad är detta normalt en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren betalar löpande abonnemangsavgifter i en anställds bostad kan det i vissa fall vara en skattefri förmån om uppkopplingen är av väsentlig betydelse för arbetet.
Ersättning för ökad elkostnad, värmekostnad, vatten etc.
Normalt ses ersättning som lön när den betalas till en anställd för merkostnader som uppstår på grund av att arbete utförs i bostaden. Det kan handla om merkostnader som el, värme och vatten. För att arbetsgivaren ska kunna betala ut kostnadsersättning krävs att den anställde har avdragsrätt för utgiften i sin inkomstdeklaration. Då kan arbetsgivaren bara ersätta den anställda för de faktiska kostnaderna. Eventuella schablonberäknade ersättningar eller ersättningar som överstiger de avdragsgilla kostnaderna ska hanteras som lön.
Personalvårdsförmåner
Arbetsgivare kan erbjuda till exempel gratis kaffe, fika eller frukt på arbetsplatsen utan att det blir en skattepliktig förmån för de anställda. Skulle arbetsgivare skicka hem eller betala för motsvarande förmåner för anställda som jobbar hemma så blir det en skattepliktig förmån. Det beror på att den här typen av skattefriaförmåner är till för att skapa trivsel på den ordinarie arbetsplatsen som arbetsgivaren tillhandahåller. Den anställdas hem räknas inte som arbetsplats i detta sammanhang, även om det är där den anställda jobbar där.
Coronagåva
Gåvor som arbetsgivare ger till sina anställda under perioden 1 januari – 31 december 2021 är skattefria om gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2 000 kr per anställd och inte lämnas i pengar. Om gåvan är värd mer än 2 000 kr så beskattas den del som överstiger 2 000 kr. Reglerna träder i kraft 1 maj 2021 men gäller för hela året.
Den tillfälliga skattefriheten gäller utöver de möjligheter att ge skattefria gåvor till anställda som redan finns, exempelvis julgåvor. Julgåvan får för år 2021 uppgå till ett värde av 500 kronor för att vara skattefri, men under 2021 är det tillåtet att kombinera den tillfälliga gåvan med julgåvan och ge de anställda en skattefri julgåva för upp till 2 500 kronor.
Fri provtagning/vaccination
Arbetsgivaren kan skattefritt bekosta provtagning för att konstatera om de anställda har eller har haft en samhällsfarlig sjukdom. Covid-19 är en sådan sjukdom enligt smittskyddslagen. Provtagningen räknas som förebyggande behandling inom företagshälsovård.
Vaccinationer som betingas av tjänsten är normalt skattefria.
Munskydd
Arbetsgivaren kan skattefritt tillhandahålla munskydd som anställda använder i arbetet samt i samband med resor till och från arbetet.
Måltider som andra har skänkt till anställda
Om anställda har fått gratis måltider från någon annan än arbetsgivaren, utan krav på motprestation, är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Måltiderna är skattefria även om ni som arbetsgivare tar emot dem och fördelar dem till personalen. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från den 1 mars 2020.
Intern representation på arbetsplatsen
Normalt är intern representation såsom julbord en skattefri förmån för anställda. Skatteverket anser dock att intern representation förutsätter en gemensam måltid där alla deltar på plats. Om anställda till exempel är med på ett digitalt julfirande på distans så uppfylls inte kraven för intern representation för dessa anställda, och eventuell mat som de får ska förmånsbeskattas.
Omfattande tjänstekörning
Den som kör minst 3 000 mil i tjänsten under ett kalenderår beskattas normalt för endast 75 procent av det fulla förmånsvärdet. Du som är arbetsgivare kan då sätta ner förmånsvärdet till 75 procent av fullt värde vid den löpande redovisningen i arbetsgivardeklarationen om den anställda antas uppfylla antalet mil hos dig som arbetsgivare under det aktuella inkomståret
Under Coronapandemin har många kört mindre än vanligt. Om den anställda antas köra mindre än 3000 mil i tjänsten under året så måste du som arbetsgivare redovisa fullt förmånsvärde varje månad. Om den anställda trots allt kommer att uppfylla antal mil under året kan arbetsgivaren ompröva de aktuella arbetsgivardeklarationerna och redovisa det lägre förmånsvärdet eller så kan den anställda själv göra minskningen i sin inkomstdeklaration.
Resor till och från arbetet kopplade till Folkhälsomyndighetens rekommendationer
Resor till och från arbetet (arbetsresor) som arbetsgivaren betalar är skattepliktiga. Om du som arbetsgivare betalar taxiresor eller liknande reseförmåner till dina anställda för att minska risken för smittspridning under en pandemi, bör de fria arbetsresorna värderas till motsvarande kostnad för kollektivtrafik. Denna värdering tillämpas från och med mars 2020 och gäller så länge Folkhälsomyndigheten rekommenderar begränsningar för att minska smittspridning i kollektivtrafiken. Detta bör även gälla om du som arbetsgivare bekostar en liknande transport till arbetsplatsen, till exempel att den anställda hämtas med en företagsbil. Om det handlar om enstaka resor bör de värderas motsvarande enkelbiljett för kollektivtrafiken på orten; om det handlar om upprepade resor under längre perioder bör resorna jämföras med periodbiljett.
Fri parkering vid arbetsplatsen för privat bil
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Ersättning för tjänsteresor när de anställda laddar egen eldriven bil eller eldriven förmånsbil i hemmet
Arbetsgivaren kan skattefritt betala ut ersättning för tjänsteresor motsvarande det belopp som den anställde själv hade kunnat begära avdrag med. För en egen bil kan arbetsgivaren skattefritt betala ut 18,50 kronor/mil, och för förmånsbil 9,50 kronor/mil (gäller bland annat eldrivna bilar och hybridbilar).
Avdragsrätten då den anställda har en förmånsbil kräver att hen själv har betalat samtliga drivmedelsutgifter. För att arbetsgivaren skattefritt ska kunna betala ut schablonersättning för den anställdes tjänsteresor, krävs det därför att den anställda har betalat allt drivmedel själv. Om arbetsgivaren har betalat en del av drivmedlet, exempelvis då den anställda laddar sin förmånsbil både hos arbetsgivaren och hemma, kan arbetsgivaren inte betala ut skattefri ersättning för tjänsteresorna. I sådana fall redovisar arbetsgivaren eventuell ersättning som lön.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1998-2002 under år 2021. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni -augusti 2021
Riksdagen har beslutat om en tidsbegränsat nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer födda 1998 – 2002. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Om du lämnat in arbetsgivardeklarationen för juni månad före 19 juni då reglerna träder ikraft måste du begära omprövning för att få del av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivardeklaration för juni månad ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 juli i år.
Det här gäller för tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter
Procent | Datum/månad för utbetalning |
|---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2021 |
Exempel
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2021. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Kompensation för höga sjuklönekostnader hos Försäkringskassan
För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga För perioden april – juli 2020 beslutade regeringen att alla arbetsgivare med sjuklönekostnader skulle få ersättning för hela kostnaden. För perioden augusti 2020 – september 2021 ersätts inte alla sjuklönekostnader men de ersätts till en högre nivå än enligt de ordinarie reglerna. Information om hur stor ersättning du som arbetsgivare kan få finns hos Försäkringskassan.
Du behöver inte ansöka särskilt om att få ersättningen. Redovisa din utbetalda i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket skickar uppgiften om sjuklön vidare till Försäkringskassan som därefter sätter in kompensationen på ditt skattekonto. Ersättning för höga sjuklönekostnader betalas normalt sett ut en gång om året (i mars) men under perioden april 2020-september 2021 betalas det ut månadsvis. Om du inte har några skulder som insättningen kan kvittas mot och du vill ha kompensationen utbetald till dig gör du det enklast med tjänsten Skattekonto.
Behöver ni skjuta på betalningen av era skatter och avgifter?
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms med anledning av coronapandemin
Ni kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare maximalt ett år. För att få en förlängning behöver ni göra en ny ansökan. Ansöker gör ni enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 mars 2023 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2024.
Vill ni förlänga ert anstånd med betalningen?
Om ni tidigare har ansökt om och fått tillfälligt anstånd med betalning, men inte utnyttjat maximal anståndstid på ett år, kan ni skicka in en ny ansökan för samma perioder.
Om ni sen vill ha ytterligare en förlängning med maximalt 12 månader ska ni skicka ännu en ansökan.
Skatteverket hanterar ansökan som ett nytt ärende och då kommer ni att få ett nytt beslut. Det går att ansöka direkt via Mina sidor eller använda vår e-tjänst som inte kräver inloggning.
Vill ni inte längre ha anstånd med betalningen?
Om ni har fått tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men inte vill ha det längre ska ni kontakta Skatteverket och begära att anståndet ska återkallas. Ni kommer då att ha 30 dagar på er att betala anståndsbeloppet inklusive kostnadsräntan och eventuell anståndsavgift.
Du kan återkalla anståndet via Mina sidor eller tjänsten Ansök om tillfälligt anstånd med skattebetalning. Du kan även kontakta oss antingen per brev eller e-post. Det går också att ringa oss.
För att kunna återkalla ert anstånd behöver ni lämna följande uppgifter till oss:
- Organisationsnummer till företaget
- Namn och telefonnummer till en kontaktperson
- Vilket belopp ni vill återkalla
- Vilken månad/månader anståndet avser
- Från vilket datum ni vill återkalla anståndet.
Ersättningsansökan, rekvisition och andra momsfrågor
Ansökan om ersättning för moms
Går det bra att skicka en kopia av ansökan eller att maila en inskannad ansökan?
Tyvärr finns det inget utrymme för det i lagen. En ansökan behöver vara undertecknad och lämnad i original till Skatteverket.
Rekvisition moms
Går det bra att skicka en kopia av rekvisitionen eller att maila en inskannad rekvisition?
Rekvisitioner måste dessvärre lämnas undertecknade i original till Skatteverket.
Kommunen erbjuder skollunch på lokal restaurang
En del kommuner har erbjudit gymnasieelever lunch på lokala restauranger i stället för traditionell skollunch i sina egna lokaler. Finns det några skattekonsekvenser för det?
Så länge restaurangen ställer ut en korrekt faktura har kommunen rätt till momsersättning enligt lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund (LEMK). Eftersom eleverna har rätt till fri lunch blir det ingen förmånsbeskattning
Tillfällig tull- och momsbefrielse vid import av varor för att bekämpa covid-19
Befrielse från tull har införts under en begränsad period för vissa varor som importeras för att bekämpa covid-19, till exempel sjukvårdsmaterial. Det gäller import som görs på uppdrag av statliga organisationer, offentliga organ, andra offentligrättsligt reglerade organ (t.ex. regioner och kommuner) samt katastrofhjälp- och välgörenhetsorganisationer och filantropiska organisationer som godkänts av Tullverket.
Ansökan om tullfrihet görs hos Tullverket och gäller retroaktivt för import 30 januari–31 juli 2020. Om importen är tullfri med stöd av den här regleringen, är den även momsfri. Om ni är momsregistrerade vid importen prövar Skatteverket frågan om momsfrihet, men ni måste alltid först ansöka hos Tullverket om tullfrihet för att kunna få momsfrihet.
Ett villkor är att ni ska använda varorna för att bekämpa covid-19. Om ni beviljats tullfrihet vid importen men senare inte tänker använda varorna för det ändamålet, ska ni kontakta Tullverket och anmäla det. I de flesta fall får ni då betala tull och moms för varorna. Undantag kan finnas.
Läs mer om villkoren för tull- och momsfriheten på
Presentkort från kommuner
Kommuner kan ha möjlighet att köpa presentkort för att ge till sina anställda utan att försäljningen av sådana presentkort är momspliktig.
Om kommunen köper in presentkort
En kommun köper in presentkort som kan användas i flera olika lokala butiker (flerfunktionsvouchers) för att ge till sina anställda. Försäljningen av sådana presentkort till kommunen är inte momspliktig, eftersom skyldigheten för moms uppstår först när en vara eller tjänst tillhandahålls.
Om kommunen ger ut egna presentkort
En kommun ger ut egna presentkort till sina anställda och presentkorten kan användas i flera olika lokala butiker (flerfunktionsvouchers). När butiken begär ersättning för presentkorten av kommunen är det inte momspliktigt. Skyldigheten för moms uppstår när en vara eller tjänst tillhandahålls, det vill säga mellan den anställda och den butik där inköpet sker.
I samtliga fall kan det bli olika momskonsekvenser beroende på hur presentkortet kan användas. För presentkort där mottagaren kan välja mellan olika varor/tjänster som har olika momssatser, ska ingen moms tas ut förrän mottagaren använder presentkortet och det går att bestämma vilken momssats som ska tillämpas.
Mer information finns på Rättslig vägledning.
Kundförluster och avbokade evenemang
Kundförluster
Många företag har betalningsproblem och risken för att inte få betalt är större än normalt. Skatteverket kommer att ta hänsyn till det när vi bedömer kundförluster och godkänna en minskning av den utgående momsen i fler fall än tidigare.
När någon av era kunder får betalningsproblem finns det två saker att tänka på.
- Det första är hur ni ska hantera fordran i bokföringen. Där behöver ni göra en reservering för en förlust redan när fakturan skulle varit betald och ni har skickat ut påminnelser utan att kunden har betalat.
- Det andra är när ni har en konstaterad kundförlust, eftersom ni då kan minska den utgående moms som ni tidigare redovisat.
För att en kundförlust ska vara konstaterad krävs i vanliga fall till exempel att kunden är i konkurs eller att Kronofogden försökt driva in skulden men det saknas utmätningsbara tillgångar. På grund av det ekonomiska läget får ni nu minska den utgående momsen om alla de här villkoren är uppfyllda:
- Kunden är en beskattningsbar person (det vill säga kunden bedriver själv verksamhet, privatpersoner räknas inte)
- Det har gått minst tre månader sen fakturan skulle varit betald
- Ni har skickat ut en skriftlig betalningspåminnelse (mail räknas)
- Det får inte finnas intressegemenskap mellan er och kunden
Notera att det här bara gäller fakturor som är utfärdade den 1 februari–31 december 2020.
Tänk på att minskningen av omsättning och utgående skatt ska redovisas för den månad som ni kan konstatera kundförlusten. Ni ska alltså inte begära omprövning för den månad där ni redovisade momsen från början. Det här kan innebära att ni redovisar negativ omsättning och utgående moms, om den övriga omsättningen den månaden är lägre än kundförlusten.
Exempel:
Kenta AB sålde varor till ZIB AB i början av februari och fakturan skulle vara betald senast den 16 februari 2020. Kenta AB redovisade för försäljningen en omsättning på 20 000 kr och utgående moms med 5 000 kr i sin momsdeklaration för februari. ZIB AB betalar inte för varorna trots flera skriftliga påminnelser. Kenta AB ska enligt den nya tillämpningen redovisa kundförlusten i momsdeklarationen för maj (tre månader senare). Där minskar de sin omsättning med 20 000 kr och sin utgående moms med 5 000 kr. Eftersom Kenta AB:s omsättning är noll under maj, ska de redovisa –20 000 kr (negativt belopp) som omsättning och –5 000 kr (negativt belopp) som utgående skatt för den perioden.
Läs mer om kundförluster här:
» Kundförlust (Rättslig vägledning)
Återbetalning på grund av inställt evenemang
Vad gäller om vi som kommun ska göra en återbetalning för ett event som vi behöver ställa in på grund av corona?
När en kommun gör en sådan återbetalning krävs det att ni ställer ut en kreditfaktura ifall eventet avser er momspliktiga verksamhet. I kreditfakturan bör det finnas en särskild hänvisning till den ursprungliga fakturan.
Tillfälligt stöd för hyreskostnader
Hyresvärdar som kommer överens med sina hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran, kan under vissa förutsättningar få kompensation från staten. Stödet betalas ut av Länsstyrelsen och ges med 50 procent av den överenskomna rabatten, dock högst med ett belopp som motsvarar 25 procent av den ursprungliga hyran.
Skatteverket anser att stödet är ett bidrag direkt kopplat till priset. Det ska därför ingå i ersättningen vid beräkningen av beskattningsunderlaget.
Läs mer här:
» Tillfälligt stöd för hyreskostnader
Subventionerade presentkort till allmänheten
Om kommunen erbjuder allmänheten subventionerade presentkort ses det inte som en förmån kopplad till anställningen och det ska då inte heller beskattas som lön.
På Rättslig vägledning finns även samlad coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Betalningsansvar för juridiska personers obetalda skatter och avgifter
Om du företräder ett bolag (en juridisk person) blir du normalt personligt betalningsansvarig för bolagets obetalda skatter och avgifter. Det kallas att du har ett företrädaransvar. Skatteverket kommer inte att utkräva detta ansvar av dig för skatteskulder som omfattats av tillfälligt anstånd på grund av effekter av coronapandemin.
Undantaget är personer som uppenbarligt utnyttjat möjligheterna att komma undan företrädaransvaret.
Skatteverkets kontroller under corona
I Skatteverkets uppdrag ingår att göra kontroller hos företag. De medarbetare som genomför externa fysiska besök i samband med skattekontroller och andra uppdrag följer Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters rekommendationer i och med coronapandemin. Vi följer råden om att hålla avstånd, hålla extra god handhygien och att stanna hemma vid minsta symptom.
Tidpunkt för avdrag för återbetalning av näringsbidrag
Skatteverket kommer inte att på eget initiativ utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2022 (se tillämpningsinformationen till Skatteverkets ställningstagande Återbetalning av näringsbidrag).
Om du har frågor
Ring Skatteupplysningen om du har frågor: 0771-567 567.
Just nu har servicekontoren varierande öppettider. Vissa kontor har stängt. Du är välkommen till ett servicekontor om du är frisk.
Kontakta oss
Viktiga datum för ditt företag
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.
Aktuellt
-
612 566 samordningsnummer förklaras vilande
Efter en genomgång av samtliga samordningsnummer har två tredjedelar stängts ell...
-
Exempellista för friskvårdsbidrag har tagits bort
Exempellistan över godkända friskvårdsaktiviteter som tidigare fanns publicerad ...
-
Nya lagar om skatter och folkbokföring 2022
Höjt grundavdrag för personer över 65 år. Höjt jobbskatteavdrag för låg- och med...
Tillsammans gör vi samhället möjligt