Kapitalförsäkring från 2012
Du som har en utländsk kapitalförsäkring ska betala avkastningsskatt på försäkringen och redovisa underlaget för skatten i din inkomstdeklaration. Här beskriver vi de regler som gäller från och med inkomståret 2012.
Redovisa och betala avkastningsskatt på en utländsk kapitalförsäkring
En livförsäkring som inte uppfyller de villkor som ställs på en pensionsförsäkring är en kapitalförsäkring. Utbetalning från en kapitalförsäkring ska inte inkomstbeskattas i Sverige.
Däremot ska du som har en utländsk kapitalförsäkring själv betala avkastningsskatt i Sverige på försäkringen. Underlaget för skatten redovisar du vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen.
Avkastningsskatten är 30 procent av skatteunderlaget. Skatteunderlaget är i sin tur en viss procentandel av försäkringens kapitalunderlag. Om skatteunderlaget exempelvis är 5 000 kronor ska du betala 1 500 kronor i avkastningsskatt (5 000 kronor × 0,30 = 1 500 kronor).
Räkna ut ditt kapitalunderlag
Så här räknar du ut ditt kapitalunderlag:
+ Värdet på försäkringen vid ingången av inkomståret
+ Premier som har betalats in den 1 januari – 30 juni inkomståret
+ Premier som har betalats in den 1 juli – 31 december inkomståret × 50 procent
- Värdet vid ingången av året är detsamma som det återköpsvärde som försäkringsföretaget har beräknat efter försäkringstekniska riktlinjer med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott.
- Har du en fondförsäkring/depåförsäkring är kapitalunderlaget fondandelarnas/depåns marknadsvärde vid ingången av inkomståret.
- Du ska även betala avkastningsskatt på en kapitalförsäkring som du har köpt eller tecknat under inkomståret. Teckningsåret är det bara inbetalda premier från och med teckningstillfället till och med årets utgång (hälften under andra halvan av året) som är ditt kapitalunderlag.
- Med premieinbetalningar avses alla överföringar som görs av försäkringstagaren till den utländska kapitalförsäkringen, oavsett om det är kontanter eller andra tillgångar, till exempel aktier. Däremot ska ränta, utdelning eller annan avkastning på kapitalet, som försäkringsföretaget har tilldelat försäkringen, inte anses som premier.
Exempel på beräkning av kapitalunderlaget
Johan har en kapitalförsäkring vars återköpsvärde är 300 000 kronor vid ingången av inkomståret. Under året betalar Johan in 15 000 kronor under det första kvartalet och 10 000 kronor under det tredje kvartalet. Johans kapitalunderlag beräknas så här:
Värdet vid årets början | 300 000 kronor |
Premieinbetalningarna under första halvåret | +15 000 kronor |
Hälften av premieinbetalningarna under andra halvåret (10 000 kronor × 0,5) | + 5 000 kronor |
Kapitalunderlag | = 320 000 kronor |
Hur räknar jag ut kapitalunderlaget om försäkringen överlåts under året?
Om kapitalförsäkringen överlåts under inkomståret ska kapitalunderlaget fördelas mellan överlåtare och förvärvare. En kapitalförsäkring kan överlåtas flera gånger under samma inkomstår.
Den som innehar försäkringen vid inkomstårets ingång ska ta med försäkringens värde vid årets ingång i sitt kapitalunderlag. De premier som betalas in under inkomståret ska tas med i kapitalunderlaget av den (överlåtare eller förvärvare) som innehar försäkringen vid betalningstillfället.
Exempel på beräkning av kapitalunderlaget vid överlåtelse
Erik överlåter sin kapitalförsäkring till Axel den 1 september. Försäkringens värde vid ingången av samma inkomstår är 70 000 kronor. Under januari – juni görs premieinbetalningar med 20 000 kronor. Från och med september till årets utgång görs premieinbetalningar med 10 000 kronor.
Erik beräknar sitt kapitalunderlag så här för sin innehavstid januari - augusti:
Värdet vid ingången av året | 70 000 kronor |
Inbetalningar under första halvåret | + 20 000 kronor |
Kapitalunderlag | = 90 000 kronor |
Axel beräknar sitt kapitalunderlag så här för sin innehavstid september – december, alltså under andra halvåret (10 000 × 0,5) | = 5 000 kronor |
Redovisning i inkomstdeklarationen
Lämnar försäkringsföretaget en kontrolluppgift (KU52) på försäkringens kapitalunderlag senast den 31 januari året efter inkomståret är ditt skatteunderlag redan ifyllt på deklarationen och avkastningsskatten räknas ut automatiskt.
Har du inte fått någon kontrolluppgift på kapitalunderlaget, eller har försäkringsföretaget lämnat kontrolluppgiften för sent, är skatteunderlaget inte förifyllt på din deklaration. Då måste du först ta fram uppgifter om kapitalunderlaget från försäkringsföretaget. Sedan räknar du ut skatteunderlaget och fyller i det vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen.
Räkna ut ditt skatteunderlag
Skatteunderlaget inkomståren 2012–2015
Du beräknar ditt skatteunderlag genom att multiplicera försäkringens kapitalunderlag med statslåneräntan den 30 november året före inkomståret.
Statslåneränta som används inkomståret:
Skatteunderlaget från och med inkomståret 2016
Från och med inkomståret 2016 räknar du ut skatteunderlaget genom att multiplicera kapitalunderlaget med statslåneräntan den 30 november året före inkomståret plus 0,75 procentenheter. Från och med den 1 januari 2018 gäller i stället att en procentenhet ska läggas till statslåneräntan. Räntesatsen som kapitalunderlaget multipliceras med måste dock alltid vara minst 1,25 procent. För inkomståren 2016 och 2017 innebär det att räntesatsen höjs till 1,25 procent när statslåneräntan den 30 november året före inkomståret är lägre än 0,5 procent (0,5 procent + 0,75 procent = 1,25 procent). Från och med inkomståret 2018 gäller i stället att det blir aktuellt att höja räntesatsen till 1,25 procent när statslåneräntan är lägre än 0,25 procent (0,25 procent + 1 procent = 1,25 procent).
Avrundning av skatteunderlaget
Det skatteunderlag du får fram i din beräkning avrundar du nedåt till närmast lägre hundratal innan du fyller i beloppet vid punkt 9.1 i Inkomstdeklaration 1.
Skatteunderlag inkomståret 2016
Den 30 november 2015 var statslåneräntan 0,65 procent. Skatteunderlaget för inkomståret 2016 räknas därför ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,4 procent (0,65 procent + 0,75 procent).
Exempel på beräkning av skatteunderlaget inkomståret 2016
Johan har inte fått någon kontrolluppgift från sitt utländska försäkringsföretag, men han har själv räknat ut kapitalunderlaget till 330 000 kronor för inkomståret 2016. Johan beräknar sitt skatteunderlag så här vid deklarationen 2017:
Kapitalunderlaget 330 000 kronor × 1,4 procent = 4 620 kronor, avrundat nedåt till 4 600 kronor. Johan fyller i 4 600 kronor vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2017. Johans avkastningsskatt blir 1 380 kronor (4 600 kr × 30 procent) på slutskattebeskedet 2017.
Skatteunderlag inkomståret 2017
Den 30 november 2016 var statslåneräntan 0,27 procent. Skatteunderlaget för inkomståret 2017 räknas därför ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,25 procent (statslåneräntan 0,27 procent + 0,75 procent blir 1,02 procent, och kapitalunderlaget ska alltid multipliceras med minst 1,25 procent).
Exempel på beräkning av skatteunderlaget inkomståret 2017
Krister har inte fått någon kontrolluppgift från sitt utländska försäkringsföretag. Han har själv räknat ut kapitalunderlaget till 540 000 kronor för inkomståret 2017. Han räknar ut sitt skatteunderlag på följande sätt vid deklarationen 2018:
Kapitalunderlaget 540 000 kronor × 1,25 procent = 6 750 kronor, avrundat nedåt till 6 700 kronor. Krister fyller i 6 700 kronor vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2018. Kristers avkastningsskatt blir 2 010 kronor (6 700 × 30 procent) på slutskattebeskedet 2018.
Skatteunderlag inkomståret 2018
Den 30 november 2017 var statslåneräntan 0,49 procent. Skatteunderlaget för inkomståret 2018 räknas därför ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,49 procent (statslåneräntan 0,49 procent + 1 procent = 1,49 procent).
Exempel på beräkning av skatteunderlaget inkomståret 2018
Lisbet har en kapitalförsäkring i ett utländskt försäkringsföretag. Hennes kapitalunderlag är 250 000 kronor för inkomståret 2018. Hon räknar ut sitt skatteunderlag på följande sätt vid deklarationen 2019:
Kapitalunderlaget 250 000 kronor × 1,49 procent = 3 725 kronor, avrundat nedåt till 3 700 kronor. Lisbet fyller i 3 700 kronor vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2019. Lisbets avkastningsskatt blir 1 110 kronor (3 700 × 30 procent) på slutskattebeskedet 2019.
Skatteunderlag inkomståret 2019
Den 30 november 2018 var statslåneräntan 0,51 procent. Skatteunderlaget för inkomståret 2019 räknas därför ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,51 procent (statslåneräntan 0,51 procent + 1 procent = 1,51 procent).
Exempel på beräkning av skatteunderlaget inkomståret 2019
Teodor har en kapitalförsäkring i ett utländskt försäkringsföretag. Hans kapitalunderlag är 275 000 kronor för inkomståret 2019. Han räknar ut sitt skatteunderlag på följande sätt vid deklarationen 2020:
Kapitalunderlaget 275 000 kronor × 1,51 procent = 4 152 kronor, avrundat nedåt till 4 100 kronor. Teodor fyller i 4 100 kronor vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2020. Teodors avkastningsskatt blir 1 230 kronor (4 100 × 30 procent) på slutskattebeskedet 2020.
Skatteunderlag inkomståret 2020
Den 30 november 2019 var statslåneräntan -0,09 procent. Skatteunderlaget för inkomståret 2020 räknas därför ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,25 procent (statslåneräntan -0,09 procent + 1 procent blir 0,91 procent, och kapitalunderlaget ska alltid multipliceras med minst 1,25 procent).
Exempel på beräkning av skatteunderlaget inkomståret 2020
Isac har en kapitalförsäkring i ett utländskt försäkringsföretag. Hans kapitalunderlag är 300 000 kronor för inkomståret 2020. Han räknar ut sitt skatteunderlag på följande sätt vid deklarationen 2021:
Kapitalunderlaget 300 000 kronor × 1,25 procent = 3 750 kronor, avrundat nedåt till 3 700 kronor. Isac fyller i 3 700 kronor vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2021. Isacs avkastningsskatt blir 1 110 kronor (3 700 × 30 procent) på slutskattebeskedet 2021.
Skatteunderlag inkomståret 2021
Den 30 november 2020 var statslåneräntan -0,10 procent. Skatteunderlaget för inkomståret 2020 räknas därför ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,25 procent (statslåneräntan -0,10 procent + 1 procent blir 0,90 procent, och kapitalunderlaget ska alltid multipliceras med minst 1,25 procent).
Exempel på beräkning av skatteunderlaget inkomståret 2021
Nadia har en kapitalförsäkring i ett utländskt försäkringsföretag. Hennes kapitalunderlag är 250 000 kronor för inkomståret 2021. Hon räknar ut sitt skatteunderlag på följande sätt vid deklarationen 2022:
Kapitalunderlaget 250 000 kronor × 1,25 procent = 3 125 kronor, avrundat nedåt till 3 100 kronor. Nadia fyller i 3 100 kronor vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2022. Nadias avkastningsskatt blir 930 kronor (3 100 × 30 procent) på slutskattebeskedet 2022.
Skatteunderlag inkomståret 2022
Den 30 november 2021 var statslåneräntan 0,23 procent. Skatteunderlaget för inkomståret 2022 räknas därför ut genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,25 procent (statslåneräntan 0,23 procent + 1 procent blir 1,23 procent, och kapitalunderlaget ska alltid multipliceras med minst 1,25 procent).
Exempel på beräkning av skatteunderlaget inkomståret 2022
Stig har en kapitalförsäkring i ett utländskt försäkringsföretag. Hans kapitalunderlag är 350 000 kronor för inkomståret 2022. Han räknar ut sitt skatteunderlag på följande sätt vid deklarationen 2023:
Kapitalunderlaget 350 000 kronor × 1,25 procent = 4 375 kronor, avrundat nedåt till 4 300 kronor. Stig fyller i 4 300 kronor vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2023. Stigs avkastningsskatt blir 1 290 kronor (4 300 × 30 procent) på slutskattebeskedet 2023.
Ska jag betala avkastningsskatt om kapitalförsäkringen är tecknad och premierna betalda före 1997?
Försäkring som du nytecknade före 1997 och som du inte betalat några ytterligare premier för under 1997 eller senare, ska du inte betala någon avkastningsskatt på.
Ska jag betala avkastningsskatt om jag har en begagnad kapitalförsäkring tecknad före 1997?
Har du förvärvat en försäkring genom köp, byte eller liknande, alltså en "begagnad" försäkring, ska du betala avkastningsskatt även om försäkringen är tecknad före 1997.
Ska jag betala avkastningsskatt om kapitalförsäkringen är tecknad före 1997 men premier har betalats 1997 eller senare?
Du ska betala avkastningsskatt om du har fortsatt att betala premier under 1997 eller senare för en försäkring som är tecknad före 1997.
Så här räknar du ut försäkringens kapitalunderlag:
- Räkna först upp försäkringens värde vid ingången av 1997 med årlig värdestegring. Använd den genomsnittliga statslåneränta som gäller under kalenderåret före respektive inkomstår. Om genomsnittlig statslåneränta för år 2016 eller senare är lägre än 0,5 procent räknar du upp värdet med 0,5 procent (se exemplet nedan)
- Värdestegringen beräknas steg för steg. Först multipliceras värdet vid ingången av 1997 (inkomstår 1997) med den genomsnittliga statslåneräntan för 1996, 7,9 procent. Det belopp som du då får fram multiplicerar du därefter med genomsnittlig statslåneränta för 1997 (inkomståret 1998), 6,47 procent. Du fortsätter beräkningen på detta sätt till och med året före det aktuella inkomståret. Ska du beräkna ditt kapitalunderlag för inkomståret 2021 räknar du upp värdet den 1 januari 1997 till och med inkomståret 2020, det vill säga med genomsnittlig statslåneränta för kalenderåren 1996-2019 (med 0,5 procent för kalenderår 2016, 2018 och 2019 då den genomsnittliga statslåneräntan är 0,34, 0,48 och 0,03 procent).
- Minska därefter det värde försäkringen har vid ingången av det aktuella inkomståret med det uppräknade värdet. Använd nettobeloppet när du sedan räknar ut ditt skatteunderlag.
Exempel på beräkning av skatteunderlag för inkomståret 2021
Anna nytecknade en utländsk kapitalförsäkring under 1995. Vid årsskiftet 1996/1997 var försäkringen värd 100 000 kronor. Hon har fortsatt att betala in premier till försäkringen efter 1996. Det belopp som Anna inte behöver betala avkastningsskatt på vid ingången av 2021 (”fribeloppet”) beräknas på följande sätt till 217 462 kronor.
Exempel på uträkning av "fribelopp"
Inkomstår | Genomsnittlig statslåneränta | Fribelopp |
|---|---|---|
1997 | 1996 | 100 000 kr × 1,0790 = 107 900 kr |
1998 | 1997 | 107 900 kr × 1,0647 = 114 881 kr |
1999 | 1998 | 114 881 kr × 1,0498 = 120 602 kr |
2000 | 1999 | 120 602 kr × 1,0488 = 126 487 kr |
2001 | 2000 | 126 487 kr × 1,0535 = 133 254 kr |
2002 | 2001 | 133 254 kr × 1,0497 = 139 877 kr |
2003 | 2002 | 139 877 kr × 1,0515 = 147 081 kr |
2004 | 2003 | 147 081 kr × 1,0439 = 153 538 kr |
2005 | 2004 | 153 538 kr × 1,0431 = 160 155 kr |
2006 | 2005 | 160 155 kr × 1,0324 = 165 344 kr |
2007 | 2006 | 165 344 kr × 1,0361 = 171 313 kr |
2008 | 2007 | 171 313 kr × 1,0413 = 178 388 kr |
2009 | 2008 | 178 388 kr × 1,0388 = 185 309 kr |
2010 | 2009 | 185 309 kr × 1,0310 = 191 053 kr |
2011 | 2010 | 191 053 kr × 1,0276 = 196 326 kr |
2012 | 2011 | 196 326 kr × 1,0257 = 201 371 kr |
2013 | 2012 | 201 371 kr × 1,0152 = 204 431 kr |
2014 | 2013 | 204 431 kr × 1,0201 = 208 540 kr |
2015 | 2014 | 208 540 kr × 1,0162 = 211 918 kr |
2016 | 2015 | 211 918 kr × 1,0058 = 213 147 kr |
2017 | 2016 | 213 147 kr × 1,0050 = 214 213 kr |
2018 | 2017 | 214 213 kr × 1,0051 = 215 305 kr |
2019 | 2018 | 215 305 kr × 1,0050 = 216 381 kr |
2020 | 2019 | 216 381 kr × 1,0050 = 217 462 kr |
Annas kapitalförsäkring är värd 300 000 kronor den 1 januari 2021. Hon har gjort en premieinbetalning på 10 000 kronor i mars 2021. När Anna beräknar sitt kapitalunderlag drar hon bort fribeloppet avrundat till närmast lägre hundratal, 217 400 kronor, från värdet den 1 januari 2021, 300 000 kronor. Det belopp som ska tas med i kapitalunderlaget blir därför 82 600 kronor (300 000 kronor – 217 400 kronor). Till detta lägger hon premieinbetalningen på 10 000 kronor, och hennes kapitalunderlag blir då 92 600 kronor (82 600 kronor + 10 000 kronor).
Hon räknar därefter ut skatteunderlaget: kapitalunderlaget 92 600 kronor × 1,25 procent (statslåneräntan 30 november 2020, -0,10 procent + 1 procent (0,90 procent), dock lägst 1,25 procent) = 1 157 kronor, eller avrundat nedåt till 1 100 kronor, som hon tar upp vid punkt 9.1 på inkomstdeklarationen 2022. Avkastningsskatten som hon ska betala är 330 kronor (1 100 kronor × 30 procent).
Kontakta oss
Aktuellt
-
Imorgon öppnar ansökan för elstöd till företag
På tisdag 30 maj klockan 12.00 öppnar Skatteverkets e-tjänst för de som vill ans...
-
Samfälligheter ska momsregistreras
Samfällighetsföreningar som förvaltar en gemenskapsanläggning ska numera registr...
-
Ny Mervärdesskattelag från 1 juli
Riksdagen har beslutat om en ny mervärdesskattelag. Den nya lagen är en omarbetn...
Tillsammans gör vi samhället möjligt