Sammanfattning
Skatteverket vill sammanfattningsvis peka på följande möjliga åtgärder som skulle kunna bidra till att minska antalet evighetsgäldenärer hos kronofogdemyndigheterna. Dessa åtgärder är givetvis mer eller mindre ingripande gentemot borgenärerna.
1. Preskriptionsreglerna för civilrättsliga fordringar ges en liknande utformning som för det allmännas fordringar, dvs. en absolut preskription.
2. I utsökningsbalken införs regler som sätter en bortre gräns för hur länge indrivning av skulder vid kronofogdemyndighet över huvud taget får ske.
3. I utsökningsbalken införs regler som innebär att frågan om preskription av en fordran kan komma under prövning även om gäldenären inte gjort invändning härom.
4. Krediteringsreglerna vid indrivning ändras så att exempelvis kapital krediteras före ränta.
5. Ett räntetak vid indrivning införs.
1 Uppdrag och innehåll
Skatteverket har av regeringen i regleringsbrevet för 2004 bl.a. fått i uppdrag att analysera de problem som leder till att personer har svårt att komma ur sin skuldsituation och som till följd av detta riskerar att bli "evighetsgäldenärer" samt lämna förslag till åtgärder.
Perspektivet i uppdraget, så som Skatteverket har uppfattat det, är således vilka faktorer som påverkar att en gäldenär som är föremål för indrivning inte kommer ur sin skuldsituation och därmed riskerar att bli evighetsgäldenär hos Kronofogdemyndigheten (KFM).
I denna redovisning lämnas först en kort beskrivning av Skatteverkets mål och aktiviteter i frågan om evighetsgäldenärer.
Därefter följer en redogörelse för de faktorer som Skatteverket vill framhålla som sådana som har betydelse för att gäldenärer blir evighetsgäldenärer hos KFM. Vidare lämnas förslag på tänkbara åtgärder som skulle kunna bidra till att minska antalet evighetsgäldenärer.
2 Skatteverkets mål och aktiviteter
Med utgångspunkt i 2004 års verksamhetsplan har Skatteverkets Exekutionsavdelning (EX) genomfört följande aktiviteter i frågan om evighetsgäldenärer.
2.1 Förfrågan till kronofogdemyndigheterna
Regionerna har i svaren till EX beskrivit evighetsgäldenärerna huvudsakligen som antingen personer som under ett flertal år varit föremål för löneutmätning, utan att skuldbördan egentligen minskat, eller personer som ständigt återkommer som gäldenärer.
Någon närmare tids- eller beloppsgräns för bedömningen av om en person är att betrakta som evighetsgäldenär hade inte satts i regionerna. Flera har istället framfört att det istället rör sig om en bedömning av om aktuell gäldenär någonsin kommer att kunna betala sina skulder.
Evighetsgäldenären enligt detta resonemang kopplas därmed i huvudsak till förutsättningarna att få skuldsanering, vilket förefaller naturligt.
Det har genomförts eller planeras ett relativt stort antal aktiviteter i regionerna med koppling till frågan om evighetsgäldenärer. Gemensamt för de flesta av dessa är att de går ut på att i det löpande indrivnings- arbetet uppmärksamma personer som skulle kunna få skuldsanering och lämna information om detta. Inom ramen för dessa aktiviteter har det bl.a. genomförts utbildningsinsatser från skuldsaneringsenheterna och erfarenhetsutbyten med kommunala budgetrådgivare.
Nämnas bör också att KFM i Stockholm satt igång ett gemensamt projekt inom indrivningsavdelningen med syfte att identifiera och informera fler gäldenärer om möjligheten till skuldsanering. Projektet ska följa upp handläggningen av 100 ”stora” gäldenärer inom personindrivningen samtidigt som projektet ska bedöma om dessa gäldenärer kan komma ifråga för skuldsanering.
Regionerna har också efterfrågat stöd från EX genom att
EX har under hösten 2004 beslutat om en aktivitet för nästa år som går ut på att evighetsgäldenärer inom indrivningen ska identifieras för att informeras om möjligheten till skuldsanering.
Upplägget av aktiviteten ser sammanfattningsvis ut på följande sätt:
1. Skuldsaneringsenheterna i regionerna genomför en mindre utbildningsinsats gentemot indrivningen.
2. Indrivningen identifierar i samband med kommande omräkningar av löneutmätningsbeslut evighetsgäldenärer. Gäldenärerna får ett informationsmaterial om skuldsanering från indrivningen.
3. Skuldsaneringsenheterna handhar vidare kontakter med de evighetsgäldenärer som hör av sig till KFM.
EX har definierat de evighetsgäldenärer som skulle kunna få skuldsanering på i huvudsak följande sätt:
3 Åtgärder som kan bidra till att minska antalet evighetsgäldenärer
3.1 Utgångspunkter
Utgångspunkten för skatteverkets analys är de gäldenärer som är föremål för indrivning med en betydande skuldbörda som de inte kan ta sig ur inom överskådlig tid.
De faktorer som påverkar att en gäldenär riskerar att bli evighetsgäldenär är enligt skatteverket i huvudsak dels möjligheterna till skuldsanering, dels de regelsystem som styr eller påverkar indrivningsverksamheten.
I den sistnämnda kategorien bör följande faktorer framhållas:
Dessa faktorer behandlas var och en nedan. I samband härmed pekas på möjliga åtgärder för att minska antalet evighetsgäldenärer.
3.2 Möjligheterna till skuldsanering
Den ventil som ska vara den naturliga för evighetsgäldenären hos KFM är givetvis att söka och få skuldsanering.
Skatteverket behandlar i detta sammanhang inte själva skuldsaneringsinstitutet.
Den typ av aktivitet under 2005 som skatteverket redogjort för ovan kan dock sannolikt leda till att fler gäldenärer som skulle kunna få skuldsanering så småningom också får det.
Ett problem i detta sammanhang är att gällande rätt (lag (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet) inte medger att sökningar görs i utsökningsregistret i syfte att finna gäldenärer som kan komma ifråga för skuldsanering. Denna typ av aktiviteter skulle naturligtvis kunna utvecklas mer om sådana förutsättningar fanns. Sådana förutsättningar skulle också underlätta för att kunna göra bättre analyser av orsaker till att gäldenärer blir evighetsgäldenärer.
En generell åtgärd som kan vidtas för att minska antalet evighetsgäldenärer är naturligtvis också att mer allmänt informera om möjligheterna till skuldsanering via exempelvis massmedia.
3.3 Regelsystem avseende indrivningsverksamheten
Preskription
Preskriptionsreglernas utformning påverkar naturligtvis starkt att en gäldenär under indrivningen riskerar att bli en evighetsgäldenär.
Vad gäller de materiella reglerna är problemet störst beträffande privaträttsliga fordringar. Dessa fordringar kan, till skillnad från offentligrättsliga, leva vidare i princip hur länge som helst förutsatt att preskriptionsavbrott sker.
För att lösa detta problem kan givetvis ändringar ske i de materiella reglerna. Även om det skulle vara en mycket ingripande åtgärd skulle i princip preskriptionsreglerna för civilrättsliga fordringar kunna ges en liknande utformning som de offentligrättsliga, dvs. en absolut preskription efter viss tid som huvudregel med en möjlighet till förlängning av preskriptionstiden i vissa situationer. En sådan reglering skulle således innebära att även en fordring i ett enskilt mål kan komma att preskriberas under tiden som handläggning pågår vid indrivningen.
Tidsgränser för indrivning
En annan åtgärd skulle kunna vara att införa regler i utsökningsbalken som reglerar hur länge indrivning av skulder över huvud taget får ske. En sådan reglering har trätt i kraft i Finland i mars 2004. De finska reglerna innebär bl.a. att en skuld, när enbart gäldenären är en privatperson, som huvudregel inte kan drivas in i mer än 15 år räknat från när skulden slutligen fastställdes.
En sådan lösning skulle enligt Skatteverkets mening sannolikt vara den effektivaste i frågan om evighetsgäldenärer.
Inte minst gäller detta riskerna för att gäldenärer över huvud taget överskuldsätter sig, eftersom en tidsbegränsad möjlighet till indrivning rimligen skulle leda till en restriktivare kreditgivning.
Förutsättningar för att få verkställighet
Ett problem i detta sammanhang, med anknytning till preskriptionsreglerna, är hur frågan om preskription kan komma under prövning i ett utsökningsmål. Gällande rätt innebär att det är gäldenären som har att göra invändning om preskription i utsökningsmålet. Sökanden har då möjlighet att styrka att fordringen inte är preskriberad. KFM avgör sedan frågan och parterna har möjlighet att överklaga beslutet till domstol.
En åtgärd som skulle kunna minska antalet evighetsgäldenärer är att i utsökningsbalken införa en reglering som innebär att frågan om preskription kan komma under prövning utan att gäldenären behöver göra en invändning.
Detta skulle kunna ske genom att KFM ex officio kan väcka frågan, exempelvis om exekutionstiteln som ligger till grund för sökt verkställighet är äldre än preskriptionstiden enligt huvudreglerna i preskriptionslagen.
Frågan om KFM självmant skulle kunna väcka frågan om preskription diskuterades i förarbetena till ustökningsbalken (prop. 1980/81:8). Lagberedning ansåg att preskriptionsfrågan inte borde tas upp annat än efter invändning. Departementschefen hade motsatt ståndpunkt, vilken lagrådet tog avstånd ifrån. Lagrådet framhöll härvid att frågan om preskription i rättegång endast beaktades om svaranden hade gjort invändning.
Frågan om preskription skulle också kunna väckas i ett utsökningsmål genom att sökanden, i de fall exekutionstiteln är äldre än preskriptionstiden enligt tillämplig regel, redan i samband med ansökan om verkställighet måste styrka att fordran inte är preskriberad.
Att behöva styrka att en fordran är levande för att få verkställighet framstår enligt skatteverket inte som orimligt. En annan sak är att en sådan regel skulle kunna leda till en hel del extra arbete vid ansökningar om verkställighet.
I detta sammanhang bör avslutningsvis nämnas att det inte är ovanligt att borgenärer, vanligtvis inkassobolag, söker verkställighet på mycket gamla exekutionstitlar. Det är inte heller ovanligt att mål återkallas så snart en gäldenär gjort invändning om preskription, vilket kan tyda på att borgenären faktiskt inte har någon bevisning för att preskriptionsavbrott har skett.
Någon form av reglering i utsökningsbalken som innebär att frågan om preskription kan komma under prövning utan att gäldenären behöver göra invändning härom skulle därmed enligt skatteverket aktivt kunna bidra till att antalet evighetsgäldenärer minskar.
Krediteringsregler m.m. vid indrivning
Frågan om krediteringsregler vid indrivning har att göra med de mycket höga räntesatser som förekommer i företrädesvis äldre enskilda mål. Förändrade krediteringsregler där exempelvis kapital krediterades före ränta skulle kunna bidra till att minska antalet evighetsgäldenärer.
En alternativ åtgärd är att införa regler om räntetak under indrivning. Förslagsvis skulle den ränta som sökanden kan erhålla under indrivning kunna kopplas till räntenivåerna i räntelagen.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.