Dnr. 5380-99/100
Sammanfattning:
RSV anser att ånga som "tappas av" före en turbin för att användas för annat ändamål än att generera kraft och värme i själva turbinanläggningen inte kan anses användas i en kraftvärmeanläggning. RSV får överväga att ompröva 3-procentsschablonen.
RSV har lämnat följande brevsvar till Skattemyndigheten i Göteborg 1999-06-15
Er förfrågan 1999-04-19 angående pågående revision rörande produktion av ånga med mottryck
Ni har i rubricerade förfrågan önskat svar på två frågeställningar; skattemässig hantering av avtappning av ånga före turbin vid produktion av el med mottryck respektive den s.k. 3-procents schablonen.
Riksskatteverket (RSV) får i anledning härav anföra följande.
Avtappning av ånga före turbin
Den lagtext som reglerar bränslebeskattningen vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning finns i 7 kap. 2 § andra stycket 4 lagen (1994:1776) om skatt på energi. Enligt denna punkt får avdrag göras för energiskatt och koldioxidskatt på vissa bränslen som förbrukats vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft, med de begränsningar som följer av tredje och fjärde styckena. Tredje stycket har följande lydelse:
Avdrag enligt andra stycket 4 får vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för
1. energiskatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk kraft, och
2. hälften av energiskatten på den del av bränslet, dock inte råtallolja, som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme.
För att tolka lagrummet måste man först bestämma vad som avses med en "kraftvärmeanläggning". Problemet torde främst uppstå när det gäller energiintensiva industrier där ånga framställs i pannor och ångan används dels för olika ändamål i industrin och dels för att driva en turbin (eller möjligen flera turbiner) där det samtidigt produceras värme och elektrisk kraft. Den tekniska lösningen för hur ångan produceras i olika slags pannor och hur ångströmmarna i vissa fall kopplas ihop för att sedan fördelas för olika användningar varierar stort mellan olika industrier. Hur stor del av ångan som "tappas av" före turbinen varierar också kraftigt; enligt muntliga uppgifter som RSV erhållit från mellan 5 à 10% till mellan 70 à 80 %.
Som RSV ser det ska begreppet "kraftvärmeanläggning" tolkas på så sätt att den ånga som "tappas av" före en turbin för att användas för annat ändamål än att generera kraft och värme i själva turbinanläggningen inte kan anses användas i en kraftvärmeanläggning.
Ni hänvisar också till ett brev 1999-03-18 från revisorer till Särskilda skattekontoret (SSK) där man redogjort för ett reviderat bolags åsikt att SSK gjort en nytolkning. Ni anser att - om det är så att bolagets beräkning av bränsleavdrag är eller varit förankrat hos SSK - konsekvensen blir orimlig för bolaget, att rättelse bör ske framåt och att revisionens inriktning i denna del bör vara av mer informativ och preventiv karaktär utan beskattningsförslag.
RSV:s kontrollpolicy innebär följande. Huvudsyftet med kontrollverksamheten är att den ska vara framåtsyftande. Vid tveksam rättstillämpning tillråds försiktighet vid rättelse bakåt i tiden. Otvetydigt är att rättelse bakåt ska ske när det gäller exempelvis fusk och systematiskt medvetna fel.
Den s.k. 3-procents schablonen
Det ligger i sakens natur att en schablon, för att fungera väl, så långt det är möjligt ska återspegla verkliga förhållanden. Den s.k. 3-procentsschablonen - av innebörd att 3 procent av elproduktionen anses nyttiggöras inom elproduktionsrörelsen vid produktion av mottryckskraft - som RSV senast tagit med i RSV:S rekommendationer m.m.(RSV Ip 1993:1) om allmän energiskatt och koldioxidskatt på bränslen och i RSV:s rekommendationer (RSV Ip 1993:2) om allmän energiskatt på elektrisk kraft, har funnits i flera årtionden utan att några större tillämpningsproblem uppkommit. På grund av ändrade beskattningsregler respektive skattesatser har det på senare år i regel blivit mer förmånligt än tidigare för de skattskyldiga med ett lägre procenttal avseende den del av elproduktionen som anses nyttiggjord i elproduktionsrörelsen. Det är därför inte förvånande att skattskyldiga nu kommer in med utredningar om att den faktiskt nyttiggjorda elektriska kraften vid den egna produktionen understiger schablonen.
Det är mycket möjligt att den tekniska utvecklingen medfört att schablonen på 3 procent bör sänkas till ett lägre procenttal för att bättre svara mot de verkliga förhållandena vid produktion av mottryckskraft. RSV får därför överväga att ompröva schablonen. Tills dess att RSV meddelat annat gäller dock enligt RSV:s ståndpunkt den rekommenderade schablonen om 3 procent.
En annan frågeställning är hur de skattskyldigas utredningar om avvikelser från schablonen ska bedömas. Det krävs närmare överväganden för att RSV ska kunna uttala några generella principer för nämnda, förhållandevis komplicerade, bedömningar.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.