Skatteverkets remissvar m.m.

Regeringskansliet (Ju2017/0419/KRIM)
Justitiedepartementet
Kriminalpolitiska enheten
103 33 Stockholm

Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Pdf, 337.6 kB.

Skatteverkets synpunkter

1 Sammanfattning

Betänkandet innehåller konstruktiva förslag som bidrar till att underlätta, effektivisera och säkerställa myndigheternas arbete för att stå emot kvalificerad välfärdsbrottslighet. Det är av största vikt att arbetet med att vidta åtgärder för att förhindra brott mot välfärden lyfts fram, stärks och leder till regeländringar som är tillräckligt kraftfulla för att väsentligt motverka den kvalificerade välfärdsbrottsligheten. Kraftfulla åtgärder för att motverka välfärdsbrottsligheten skulle även förstärka förtroendet för skattesystemet då viljan att betala skatt riskerar att försvagas om allmänheten får uppfattningen att skatteintäkter i betydande utsträckning tillfaller aktörer inom den kvalificerade välfärdsbrottsligheten. Mot denna bakgrund instämmer Skatteverket på ett övergripande plan i utredningens problembeskrivning och förslag. Skatteverket vill särskilt betona vikten av att verket ges utökad direktåtkomst till Migrationsverkets verksamhetsregister och att folkbokföringsverksamheten får direktåtkomst till beskattningsdatabasen. Dessa och andra förslag från utredningen stärker samarbetet mellan eller inom myndigheter och ger myndigheterna möjlighet att på ett enkelt sätt få tillgång till varandras registeruppgifter, vilket  skulle motverka kvalificerad välfärdsbrottslighet. Även förslagen som syftar till att olika register i högre grad ska spegla de verkliga förhållandena är av betydelse för att motverka kvalificerad välfärdsbrottslighet och bidrar till att främja legitimiteten för såväl välfärdssystemen som skattesystemet. Mera generellt är det angeläget att en myndighets beslut avseende utgifter eller skatter baseras på bästa möjliga underlag inklusive all adekvat information som finns tillgänglig på någon statlig myndighet. Den personliga integriteten främjas bäst genom strama regler om vem som i den beslutande myndigheten får ta del av information samt genom loggning och uppföljning av informationshanteringen.

• Skatteverket tillstyrker förslaget att se över behovet av och förutsättningarna för ett gemensamt regelverk för identitetsrelaterade frågor med mera. Skatteverket föreslår att översynen även omfattar frågan om hur personer där identiteten inte kan fastställas med säkerhet, ska hanteras. Vissa men inte tillräckligt många av dessa frågor ligger inom ramen för den tillsatta utredningen Skärpta krav och rutiner för svenska identitetshandlingar, Dir 2017:90. Skatteverket anser att det är angeläget att även de andra frågorna  utreds och i lämplig utsträckning leder till ändrad lagstiftning för att motverka kvalificerad välfärdsbrottslighet. Detta kan ske genom tilläggsdirektiv till nämnda utredning eller genom en tillkommande utredning.
• Skatteverket anser att förslaget att verket ska registrera passnummer  som en personuppgift i folkbokföringsdatabasen inte bör genomföras som en isolerad åtgärd. Frågan bör i stället utredas i ett vidare perspektiv som en del av ovan nämnda utredningar. Målet bör vara att samma källa, i utredningens exempel ett passnummer, inte ska kunna användas vid registrering av olika identiteter. Detta mål bör eftersträvas inte bara för passnummer utan även för andra källor och inte bara för Skatteverket utan även för andra myndigheters olika slags registrering av identiteter.
• Skatteverket tillstyrker utredningens förslag att uppgiften att utbetala lönegaranti flyttas från länsstyrelserna till Skatteverket. Skatteverket anser att även uppgiften att företräda staten i lönegarantiprocessen bör flyttas över till Skatteverket. Skatteverket föreslår att verket ska få anmälningsskyldighet enligt bidragsbrottslagen vad gäller lönegaranti.
• Skatteverket instämmer i att det är angeläget att förbättra arbetsgivarnas intygsgivande till olika myndigheter. Utredningens förslag om arbetsbevis som utformas av Skatteverket är ett alternativ. Skatteverket menar dock att även alternativa lösningar bör övervägas bland annat mot bakgrund av att förutsättningarna ändras genom att Skatteverket och vissa andra myndigheter från och med 2019 kommer att få tillgång till löneuppgifter på individnivå. Skatteverket tar gärna på sig uppgiften att utreda och komma med förslag i denna fråga. Skatteverket anser därför att utredningens förslag om arbetsbevis inte bör genomföras före det att alternativa mera ändamålsenliga lösningar övervägts.
• Skatteverket tillstyrker förslaget att rätt till skattereduktion för rot- och rutarbete endast ska medges när arbetet har betalats med spårbart betalningsmedel.