Datum: 2017-08-28
Dnr/målnr/löpnr:
131225084-17/112
Finansdepartementet (Fi2017/01645/KO)
103 33 Stockholm
Skatteverket tillstyrker förslagen i utredningen och har följande synpunkter.
Utredningen visar att det finns behov av en tydlig, utförlig och även samlad information till användarna avseende ansvar och skyldigheter i delningsekonomiska transaktioner inom flera områden. Särskilt i de fall det inte ens finns en lagstiftning. Detta gäller såväl till företag som till privatpersoner. Skatteverket arbetar redan idag aktivt med information om skattefrågor som uppkommer för delningsekonomins olika aktörer, som kommuniceras huvudsakligen på Skatteverkets webbsida och i samband med träffar med aktörerna. Skatteverkets erfarenheter från kontroller inom delningsekonomin visar dock att det är svårt att nå ut med informationen till användarna. Majoriteten av deltagarna i delningsekonomin redovisar inte alls eller redovisar fel i deklarationerna trots utförlig information på vår webbsida, artiklar i media, kontrollseminarier, länkar i plattformarna till Skatteverket osv. Frågan är om det på sikt är tillräckligt med enbart information (och kontroll) för att öka följsamheten till reglerna eller om det krävs en mer anpassad lagstiftning.
Syftet med utredningens förslag är bl.a. att peka på hinder som motverkar en utveckling av delningsekonomin. Befintlig lagstiftning utgår normalt från affärsrelationen att en näringsidkare säljer till en konsument (B2C) och inte att en privatperson säljer till en annan privatperson (P2P). Det gör att tillämpningen av de befintliga reglerna blir komplicerad och det blir svårt för användarna (särskilt utföraren) att förutse sin situation och sitt ansvar i en transaktion. Detta är uppenbart inom skatterätten men blir också aktuellt i konsumenträttsliga sammanhang vilket utredningen pekar på. Exempelvis kan en utförare bedömas vara näringsidkare utifrån ett konsumentperspektiv även i de fall utföraren inte har en registrerad firma med F-skatt. Även mervärdesskatteskyldighet kan uppstå ifall utföraren anses bedriva ekonomisk verksamhet ur ett mervärdeskatteperspektiv. Utföraren, dvs. en privatperson, måste i så fall klara av att göra kvalificerade bedömningar om sin rättsliga status utifrån tre olika lagstiftningar och flera olika kriterier, och helst i tidigt skede, för att kunna ta det ansvar som följer av de olika lagarna. Lagstiftningen blir i dessa fall inte förutsebar vilket bör ses som ett hinder för att främja delningsekonomins utveckling. På sikt, eller när det finns mer data om användarnas beteende, borde det därmed bli aktuellt att förenkla och anpassa reglerna och vissa grundläggande begrepp till de omständigheter som är utmärkande för en delningsekonomi eller en P2P-transaktion. Fördelen med en anpassad reglering är att det bl.a. underlättar utförarens val av vilken grad av ansvar och risker denne är beredd att ta i P2P-transaktioner, och om det är relevant att söka F-skatt och göra detta mer yrkesmässigt. För att främja utvecklingen måste det vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel även inom delningsekonomin. Skatteverket anser emellertid att utredningens skäl för att inte föreslå ändrad eller ny lagstiftning i detta skede på det berörda området är väl övervägda och motiverade, och att de förslag som läggs kan bidra till att undanröja vissa av de problem som finns idag kopplat till förutsebarheten och för delningsekonomins utveckling. Vikten av plattformsföretagens ansvar och egna åtgärder, t.ex. genom att ha korrekt, tydlig och enkel information på plattformarna, ska också understrykas i sammanhanget.
Ansvaret för myndigheterna, i detta fall Konsumentverket, att förtydliga och informera om befintliga reglers tillämpning på P2P-transaktioner blir betydande och viktigt för att öka förutsebarheten och säkra en efterlevnad av reglerna. Skatteverket är positivt till myndighetssamverkan i dessa frågor och föreslår att den samlade informationen inte bör ske genom en myndighetsgemensam portal, utan istället via användningen av öppna API:er eller länkar mellan berörda myndigheters webbsidor kopplade till specifika delningstransaktioner eller liknande. Skatteverkets erfarenheter av sk. myndighetsgemensamma portaler är att riskerna överväger det eventuella mervärde som ligger i att som användare få svar på alla frågor via ”en ingång”. Att istället säkra ”rätt ingång” är viktigare. På detta sätt säkras att informationen alltid är uppdaterad och korrekt samt att den inte riskerar att bli för övergripande eller grund, och att användaren vet att informationen är tillförlitlig och vem som står för den.
Utredningens förslag medför inga ytterligare kostnader för Skatteverket då det avser aktiviteter som ryms under ramarna för befintlig verksamhet och resurs.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.