Finansdepartementet
103 33 Stockholm
Fi2016/00473/S3
1 Sammanfattning
Skatteverket tillstyrker förslaget. Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslaget. Synpunkterna gäller vissa skillnader mellan förslaget och OECD:s regelverk, den föreslagna utformningen av direktivet och bilagan i några fall samt vissa termer och uttryck i den svenska översättningen.
2 Skatteverkets synpunkter
I remissvaret använder Skatteverket följande uttryck:
Handräckningsdirektivet: Rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
DAC 2: Rådets direktiv 2014/107/EU om ändring i handräckningsdirektivet
Bilaga III: den bilaga som i förslaget till nytt direktiv är bifogad som bilaga I men som kommer att vara bilaga III i handräckningsdirektivet
Europaråds- och OECD-konventionen: den av Europarådet och OECD upprättade konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden
OECD:s rapport: OECD:s slutrapport den 5 oktober 2015 i Action 13 om Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting
OECD:s lagstiftningsmall: den lagstiftningsmall som OECD föreslår i rapporten för implementering av land för land-rapporteringen
MCAA: det multilaterala avtalet om automatiskt utbyte av land för land-rapporter som Sverige undertecknade den 27 januari 2016
Land för land-rapport/rapportering: de uppgifter som av OECD och i den engelska versionen av förslaget till direktiv kallas för Country-by-Country Report/Reporting men som i den svenska översättningen av förslaget kallas för landsspecifik rapport.
2.1 Skillnader i förslaget och MCAA i fråga om användning av uppgifterna i land för land-rapporterna
Det finns tydliga skillnader mellan de föreslagna ändringarna i handräckningsdirektivet jämfört med MCAA och OECD:s rapport avseende användningen av uppgifterna i land för land-rapporterna. I Section 5.2 i MCAA anges att uppgifterna syftar till att användas för övergripande riskanalys på internprissättningsområdet, analys av andra BEPS-relaterade risker samt statistiska och ekonomiska ändamål. Användningen i enskilda ärenden är ytterst begränsad eftersom det också uttrycks att uppgifterna inte ska användas i ett individuellt beskattningsärende som bevisning för att prissättningen i det fallet är felaktig. En justering av prissättningen i ett enskilt fall får således inte göras endast utifrån uppgifter som följer av detta automatiska utbyte enligt MCAA. Det finns dock inte något hinder enligt MCAA mot att använda uppgifterna för att gå vidare med en fortsatt utredning. Samma sak framgår av punkt 25 och 29 samt artikel 6 i modellagstiftningen i OECD:s rapport.
Ovan nämnda begränsning av användningen finns dock inte i den föreslagna ändringen av handräckningsdirektivet. Denna skillnad är inte önskvärd. Visserligen anges i skäl 15 i förslaget att OECD:s rapport bör användas som tolkning av detta direktiv, men Skatteverket uppfattar det som ytterst tveksamt om det räcker för att säkerställa att uppgifterna används på ett enhetligt sätt både inom och utanför EU. Det är därför angeläget att förslaget anpassas till MCAA och OECD:s rapport.
2.2 Skillnader mellan förslaget och MCAA i fråga om begränsningar vid uppgiftslämnandet
Det föreslås att de begränsningar och därmed det skydd som regleras i artikel 17.4 av handräckningsdirektivet inte ska gälla för land för land-rapporterna. Uppgifterna skiljer sig visserligen till sin karaktär från övriga uppgifter som utbyts enligt direktivet. Det förefaller dock tveksamt om inte dessa uppgifter ska ha samma skydd som övriga uppgifter som utbyts enligt direktivet oavsett om de utbyts automatiskt eller på annat sätt. Till detta ska läggas att det av MCAA (Section 5) inte kan utläsas annat än att uppgifter som ska utbytas till följd av denna överenskommelse fortsatt kommer ha det skydd som framgår av artikel 21 d) i Europaråds- och OECD-konventionen. Även detta talar för att det skydd som regleras i artikel 17.4 ska gälla för nu aktuella uppgifter som ska utbytas automatiskt med stöd av direktivet.
Om artikel 17.4 i handräckningsdirektivet inte ska gälla för land för land-rapporterna måste 10 § i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning justeras vid ett kommande lagstiftningsarbete eftersom olika begränsningar i sådana fall kommer att gälla för olika utbyten enligt handräckningsdirektivet.
2.3 Två parallella rättsakter
Gentemot vissa av EU:s medlemsstater kommer det att parallellt finnas två rättsakter som reglerar utbyte av land-för-land-rapporter, dels handräckningsdirektivet och dels MCAA. Det kan i sådana situationer uppstå oklarheter, bl.a. mot bakgrund av de skillnader som finns i de två olika rättsakterna. Det är bra om eventuella otydligheter och tveksamheter analyseras och förebyggs när bestämmelserna ska infogas i svensk lag.
2.4 Ytterligare skillnader mellan förslaget och OECD:s rapport
Utformningen av förslaget är i princip identisk med motsvarande reglering i OECD:s rapport. Förutom de skillnader som angetts i avsnitt 2.1 och 2.2 noterar Skatteverket dock att det finns vissa ytterligare skillnader.
- Enligt OECD ska de första land för land-rapporterna avseende 2016 utbytas senast 18 månader efter utgången av räkenskapsåret. Därefter ska utbytet ske inom 15 månader. Någon förlängd tidsfrist för första informationsutbytet finns inte i förslaget till ändring av handräckningsdirektivet. Det innebär att det första informationsutbytet ska ske vid olika tillfällen beroende på vilken rättsakt som används. En överensstämmelse är att föredra.
- I bilaga III finns följande skillnader:
- Avsnitt II punkt 1: Motsvarighet till den understrukna texten finns med i artikel 2.2 i OECD:s lagstiftningsmall men inte här. OECD:s text är tydligare. ”En Ingående enhet med hemvist i en medlemsstat som inte är Yttersta moderföretag för en Multinationell företagsgrupp ska lämna en landsspecifik rapport i enlighet med kraven i artikel 8aa.3 för en Multinationell företagsgrupps Rapporterade räkenskapsår i vilken den är en Ingående enhet inom den tidsfrist som anges i artikel 8aa.1,om följande kriterier är uppfyllda:”
- Avsnitt II punkt 3: Även den Ingående enhet som avses i punkt 1 ska lämna underrättelse enligt denna punkt. Det krävs inte i OECD:s lagstiftningsmall.
- Avsnitt II punkt 4: Sådan Ingående enhet som avses i punkt 1 är undantagen från underrättelsekravet enligt punkt 4 eftersom den omfattas av underrättelseskyldigheten i punkt 3. Enligt OECD:s lagstiftningsmall omfattas enheten i stället av motsvarigheten till underrättelseskyldighet enligt denna punkt. I den kommande svenska lagstiftningen bör underrättelseskyldigheten vara densamma oavsett enligt vilken rättsakt rapporterna ska utbytas.
Skatteverket har följande synpunkter på den föreslagna utformningen av direktivet och bilagan.
- Artikel 8aa punkt 1: Det är oklart vad som åsyftas med ”i enlighet med avsnitt II i bilaga III” sist i punkten. Innehållet i avsnitt II i bilaga III stämmer inte överens med den text som hänvisningen hänger ihop med. Skatteverket ser inte att det finns behov av någon hänvisning. I den mån det skulle behövas bör det vara till ett relevant avsnitt.
- Bilaga III
- Avsnitt I punkt 2: Här definieras begreppet Företag (engelska uttrycket är Enterprise). Någon motsvarande definition finns inte i OECD:s lagstiftningsmall. Det är oklart varför begreppet är definierat eftersom det inte är markerat som ett definierat begrepp i resten av texten. Hänvisningen till artikel 3.11 d innebär att bara företag inom EU kommer att omfattas eftersom den punkten anger att personen ska omfattas av en skatt som täcks av direktivet. Definitionen av begreppet Företag bör ses över så att inte informationsutbytet inom EU omfattar andra företag än informationsutbytet med stöd av MCAA.
- Avsnitt II punkt 1: I andra stycket står ”att lämna den landsspecifika rapporten i enlighet med kraven i artikel 8aa.1”. Det borde stå 8aa.3 eftersom det är där som kraven på rapporten anges. Jfr motsvarande text i artikel 2.2 andra stycket i OECD:s lagstiftningsmall.
- Avsnitt II punkt 1: Sist i andra stycket finns en mening som innebär att medlemsstaterna ska utbyta de rapporter som kommer in med anledning av kravet i punkt 1. Den meningen finns inte med i OECD:s lagstiftningsmall och det torde följa redan av artikel 8aa.2 att det finns en sådan skyldighet. Meningen hör inte ihop med rubriken och verkar obehövlig.
- Avsnitt II punkt 5: Kravet på att specificera vilken valuta som används i rapporten hör snarare hemma i artikel 8aa.3 än i avsnitt II i bilaga III. Motsvarande krav finns i Section 3.1 i MCAA och inte i OECD:s lagstiftningsmall för implementeringen av land för land-rapporteringen.
- Avsnitt III tabell 2: Texten som hör till fotnot 1 i kolumnen ”Annat” saknas.
2.6 Synpunkter på termer och uttryck i den svenska översättningen
Skatteverket har synpunkter på vissa termer och uttryck i den svenska översättningen. Det gäller framför allt begreppet ”landsspecifik rapport”. Övriga synpunkter lämnas i bilaga 1.
I förslaget till direktiv och i bilaga III används uttrycket landsspecifik rapport. I den engelska versionen används termen ”country-by-country report”. I OECD:s rapport används också uttrycket ”Country-by-Country Report”. Om man söker på Google så framkommer att den vanliga svenska benämningen är land för land-rapport. Uttrycket landsspecifik rapport ger få träffar avseende den föreslagna uppgiftsskyldigheten och ett flertal av dem är finska. I JTPF:s uppförandekod för internprissättning används uttrycken ”landsspecifika uppgifter/landsspecifik dokumentation” för de uppgifter som ett enskilt företag ska dokumentera angående sina gränsöverskridande koncerninterna transaktioner. Skatteverket anser att det är bättre att använda uttrycket land för land-rapport i direktivet och bilagan. Annars finns det stor risk för missförstånd och förväxling.
Bilaga 1
Synpunkter på termer och uttryck i den svenska översättningen
Beträffande de synpunkter som lämnas nedan pekas i de flesta fall bara på ett ställe i texten där de förekommer. Termerna och uttrycken används däremot oftast genomgående både i förslaget till direktivtext och i bilaga III. Skatteverket noterar dock att samma sak inte alltid översatts på samma sätt i direktivet och i bilaga III.
- I rubriken till förslaget till direktiv används ordet beskattning men i rubriken till bilaga III används ordet beskattningar. Beskattning torde vara det gängse uttrycket i detta sammanhang.
- Direktivet
- I dokumentet som innehåller motiveringen och förslaget till direktiv har det engelska uttrycket ”permanent establishment” översatts med ”fast etableringsställe”. ”Fast etableringsställe” används inom mervärdesskatten. På inkomstskatteområdet används i stället uttrycket ”fast driftställe”. I bilaga III har begreppet ”fast driftställe” använts.
- Avsnitt 2 punkten Rättslig grund: I fjärde stycket står att ”medlemsstaterna förpliktigar multinationella företagsgrupper … och att automatiskt utbyta de upplysningar…”. Det är inte de multinationella företagen som ska utbyta uppgifterna utan medlemsstaterna. Därför borde det stå ”medlemsstaterna förpliktigar multinationella företagsgrupper … och automatiskt utbyter de upplysningar…”.
- Avsnitt I i bilaga III
- Punkt 1: Den engelska termen Group har översatts med Grupp. Normalt brukar begreppet koncern användas i detta sammanhang. Det handlar här om företag som ägs i tillräckligt stor omfattning för att ingå i en koncernredovisning. I bilagan i övrigt används exempelvis termerna Koncernredovisning och koncerninkomster. Det skulle medföra en enhetligare benämning att använda termen Koncern i stället för Grupp.
- Punkt 3: Det engelska uttrycket ”MNE Group” har översatts med ”Multinationell företagsgrupp”. Det borde kunna översättas med ”Multinationell koncern”, se kommentar vid 3.a ovan.
- Punkt 3: Det engelska uttrycket ”tax resident” har översatts med ”skattemässig hemvist”. Normalt används uttrycket ”skatterättslig hemvist”. Det uttrycket används exempelvis i DAC 2 i fråga om rapportering av finansiella konton. Även i detta förslag till ändring av handräckningsdirektivet och bilaga III bör uttrycket ”skatterättslig hemvist” användas.
- Punkt 4: Uttrycket ”Undantagen Multinationell företagsgrupp” borde kunna översättas med ”Undantagen Multinationell koncern”, se kommentar vid 3.a ovan.
- Punkt 4: Uttrycket ”consolidated group revenue” har översatts med koncerninkomster. Koncernintäkter skulle kunna vara ett lämpligare ord, se nedan vid 5.1.a och kommentaren där till ordet revenues.
- Punkt 4: Det står ”ett belopp i lokal valuta som från och med januari 2015 ungefär motsvarar 750 000 000 euro”. I stället för ”från och med januari 2015” tycks det vara ”per januari 2015” som avses. I annat fall behöver det närmare anges vid vilka årliga tidpunkter som 750 000 000 euro ska räknas om till lokal valuta.
- Punkt 5 b): Ordet ”koncernredovisningar” bör bytas ut mot ”Koncernredovisning” eftersom det är en definierad term.
- Punkt 6: ”Reporting entity” har översatts med ”Rapporterande enhet”. I DAC 2 har uttrycket ”Reporting Financial Institution” översatts med ”Rapporteringsskyldigt finansiellt institut”. Det skulle ge en enhetligare terminologi att använda uttrycket ”Rapporteringsskyldig enhet”.
- Punkt 6: Det engelska uttrycket ”jurisdiction of tax residence” har översatts med ”skatterättsliga jurisdiktion”. I DAC 2 översätts samma engelska uttryck med ”jurisdiktion där den har sin hemvist”. Sistnämnda är ett bättre uttryck.
- Punkt 7 a): Det engelska uttrycket ”interests” har översatts med ”intresse”. I DAC 2 översätts ordet med ”andelar”. Sistnämnda är ett naturligare ord att använda i sammanhanget.
- Punkt 8: Det engelska uttrycket ”Surrogate Parent Entity” har översatts med ”Surrogatmoderföretag”. Ett naturligare uttryck är ”Ställföreträdande moderföretag”. I den danska översättningen används ordet ställföreträdande.
- Punkt 12: Det engelska uttrycket ”Tax Information Exchange Agreement” har översatts med ”avtal om utbyte av skatteuppgifter”. Den gängse svenska beteckningen är ”avtal om utbyte av upplysningar i skatteärenden”.
- Avsnitt II i bilaga III
- Punkt 4: I texten står ”ska den underrätta medlemsstaten om den Ingående enhetens identitet”. Det är fel. I stället ska det stå ”ska den underrätta medlemsstaten om den Rapporterande enhetens identitet”. Se även Skatteverkets synpunkt ovan vid 3.h på uttrycket ”Rapporterande enhet”.
- Avsnitt III i bilaga III
- Tabell 1
- Det engelska ordet ”Revenues” har översatts med ”Inkomster”. Det uttryck som avses tycks vara motsvarigheten till IAS 18. I Sverige brukar vi anse att IAS 18 handlar om intäkter. Därför skulle intäkter kunna vara ett lämpligare ord att använda.
- Det engelska uttrycket ”Profit (Loss)” har översatts med ”Resultat”. Det kan vara bättre att använda ”Vinst (Förlust)” om man vill uppnå en enhetlig utformning av dokumentet.
- Det engelska uttrycket ”Stated capital” har översatts med ”Aktiekapital”. Det är svårt att förstå vad som ska rapporteras i den kolumnen och därför är det svårt att hitta ett bra uttryckssätt. De företag som ska omfattas av rapporten kommer emellertid inte bara att vara aktiebolag och utländska motsvarigheter där det finns ett aktiekapital. Även handelsbolagsliknande företagsformer, LLC-bolag och liknande ska rapporteras, där det inte finns aktier och aktiekapital men där delägarna kan ha betalat visst andelskapital. ”Eget kapital” torde inte vara möjligt att använda eftersom ansamlade vinstmedel ska redovisas för sig. Eftersom det är svårt att förstå vad som ska rapporteras väljs lite olika uttryckssätt i olika länder. Andelskapital, beslutat kapital, inbetalat kapital och registrerat kapital är olika alternativ.
- Tabell 2
- Tredje kolumnen: Den engelska texten ”Tax Jurisdiction of Organisation or Incorporation if Different from Tax Jurisdiction of Residence” har översatts med ”Organisationens skattejurisdiktion eller etablering om annan än hemvistens skattejurisdiktion”. Syftet med kolumnen är att fånga upp fall där ett företag är bildat i en stat men har skatterättslig hemvist i en annan. Den valda översättningen klargör inte detta. ”Skattejurisdiktion för bildande eller registrering om annan än skattejurisdiktion för hemvist” är en mer ordagrann översättning. Annars kan man göra en lite utförligare beskrivning, t.ex. ”Den skattejurisdiktion där den Ingående enheten är bildad eller registrerad om den skiljer sig från den skattejurisdiktion där den har hemvist”.
- Femte kolumnen: Den engelska texten ”Holding or Managing Intellectual Property” har översatts med ”Företag eller förvaltning Immateriella rättigheter”. Det som avses är snarare ”Ägande eller förvaltning av immateriella tillgångar”. Intellectual property avser inte bara immateriella rättigheter utan immateriella tillgångar av annat slag också.
- Åttonde kolumnen: Det engelska ordet ”Marketing” har översatts med ”saluföring”. Normalt brukar marketing översättas med marknadsföring i dessa sammanhang.
- Nionde kolumnen: ”Administrative, Management or Support Services” har översatts med ”Administration, styrtjänster eller stödtjänster”. Det borde snarare vara ”Administrativa, lednings- eller stödtjänster”.
- Avsnitt C. Särskilda instruktioner
- Punkt 1.1: Det engelska uttrycket ”effective management” har översatts med ”faktisk företagsledning”. ”Effective management” är ett uttryck som förekommer i många skatteavtal och som brukar översättas med ”verklig ledning” i de svenska avtalen.
- Punkt 1.4: ”Associated enterprises” har översatts med ”anknutna företag”. I punkt 1.2 a) används i stället ”närstående företag” vilket är ett bättre uttryck.