Skatteverkets remissvar m.m.
Sjukpenninggrundande inkomst för personer med inkomst av näringsverksamhet
Datum: 2026-10-19
Dnr/målnr/löpnr:
8-231790-2026
1 Sammanfattning
Skatteverket har i huvudsak inget att invända mot förslagen men anser att vissa förtydliganden behöver göras. Det gäller bl.a. hur överskott av aktivt bedriven näringsverksamhet ska beräknas vid flera aktivt bedrivna näringsverksamheter varav en eller flera går med underskott, samt förtydligande av begreppet ”senaste beslutet om slutlig skatt”.
2 Skatteverkets synpunkter
2.1 Överskott av aktiv näringsverksamhet vid flera aktivt bedrivna näringsverksamheter
I 25 kap. 8 a § förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken anges att med inkomst av näringsverksamhet enligt 8 § avses överskott av aktiv näringsverksamhet enligt 2 kap. 23 § första stycket och 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Av förslaget till 9 a § i nämnda balk följer att för en försäkrad som bedriver näringsverksamhet och som enligt det senaste beslutet om slutlig skatt har haft ett överskott av aktiv näringsverksamhet enligt 2 kap. 23 § första stycket och 14 kap. 21 § IL ska den sjukpenninggrundande inkomsten från näringsverksamheten beräknas enligt 9 b §.
Enligt 14 kap. 12 § IL ska all näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet, med undantag av självständig näringsverksamhet utanför EES. För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet (14 kap. 13 § IL). Prövningen om respektive näringsverksamhet är aktiv eller passiv görs därefter med ledning av 2 kap. 23 § IL. Detta innebär således att en fysisk person kan ha flera aktiva näringsverksamheter som redovisar ett överskott eller underskott enligt 14 kap. 21-22 §§ IL.
Det framgår varken av lagtext, avsnitt 4 eller författningskommentarerna till förslagna bestämmelser i socialförsäkringsbalken hur dessa ska tillämpas vid flera aktivt bedrivna näringsverksamheter. Om exempelvis en person har överskott av aktivt bedriven enskild näringsverksamhet, underskott av aktivt bedriven näringsverksamhet i ett handelsbolag och överskott av aktivt bedriven näringsverksamhet från ett annat handelsbolag, är det då summan av överskotten som avses. Detta med hänsyn till att underskott av aktivt bedriven näringsverksamhet kan utnyttjas ett senare beskattningsår.
I den fortsatta beredningen av lagförslagen bör det därmed förtydligas hur överskott av aktivt bedriven näringsverksamhet ska beräknas om en person har flera aktivt bedrivna näringsverksamheter, varav en eller flera går med underskott.
2.2 Senaste beslut om slutlig skatt
Av författningskommentaren till 25 kap. 9 a § förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken framgår att med det senaste beslutet om slutlig skatt menas beslut avseende det senaste år som slutlig skatt har beslutats för i förhållande till den första dagen i den ersättningsperiod som en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska fastställas för. För att regeln ska bli tillämplig krävs inte att tiden för omprövning eller överklagande av beslutet om slutlig skatt har löpt ut (s. 62 första stycket).
Enligt Skatteverket bör det förtydligas att om beslut avseende ett visst beskattningsår (senaste i förhållande till första dagen i den ersättningsperiod som SGI ska fastställas för) varit föremål för omprövning, ska med senaste beslutet om slutlig skatt avses det senast fattade omprövningsbeslutet för det aktuella beskattningsåret.
2.3 Uppgifter från Skatteverket
Av promemorian följer att förslagen inte ändrar vilka uppgifter från Skatteverket som Försäkringskassan behöver hämta in för sin handläggning av ärenden om SGI, men att uppgifterna kan komma att hämtas in och användas i något fler ärenden (s. 32). Utifrån förslagen i promemorian är det dock Skatteverkets bedömning att mer detaljerade uppgifter kan komma att behövas. I den fortsatta beredningen av lagförslagen bör därför analyseras om Försäkringskassan behöver hämta in ytterligare uppgifter från Skatteverket för sin handläggning av ärenden om SGI, och om det innebär några konsekvenser för Skatteverket, t.ex. i form av kostnader för IT-utveckling.
