Skatteverkets remissvar m.m
En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50)
Datum: 2023-12-11
Dnr/målnr/löpnr:
8-2570049
1 Sammanfattning
Skatteverket tillstyrker samtliga förslag för en nationell samordning för Sveriges försörjningsberedskap samt lämnar förslag gällande den nationellt samordnande funktionen som ska lämna stöd till andra beredskapslagrande myndigheter. Skatteverket delar inte utredningens resonemang i 18.1.3 gällande att de kostnader som en näringsidkare som deltar i totalförsvarsplanering ska ersättas för ska bäras av de beredskapsmyndigheter som identifierat behov inklusive kontaktuppgifter till kritisk leverantör. Kostnaden bör istället adresseras till den myndighet som utför analysarbetet och därmed kan kontrollera rimligheten av äskade kostnader från leverantören.
2 Skatteverkets synpunkter
2.1 Författningsförslag (1)
Skatteverket har inte några invändningar mot författningsförslagens utformning.
2.2 Försörjningsanalys - överväganden och förslag (9)
2.2.1 Arbetet med försörjningsanalyser begränsas till vissa beredskapssektorer (9.4)
Skatteverket tillstyrker förslaget att förslaget genomförs.
2.2.2 Nya uppgifter för beredskapsmyndigheterna (9.5.1)
Skatteverket tillstyrker förslaget angående nya uppgifter för beredskapsmyndigheterna.
Skatteverket har inga invändningar mot föreslagna nya uppgifter för länsstyrelserna.
2.2.3 Vissa sektorsansvariga myndigheters uppgifter (9.5.2)
Skatteverket tillstyrker förslag.
2.2.4 Den nationellt samordnande funktionens uppgifter (9.5.3)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.2.5 En utökad informationsskyldighet för myndigheter under regeringen (9.6.1)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.2.6 En utökad informationsskyldighet för kommuner och regioner (9.6.2)
Skatteverket har inga invändningar mot förslaget.
2.2.7 Försvarsmaktens behov av civila resurser (9.7)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.2.8 Beredskapsmyndigheternas rapportering (9.9.2)
Skatteverket tillstyrker förslag.
2.2.9 De sektorsansvariga myndigheternas rapportering (9.9.3)
Skatteverket tillstyrker förslag.
2.2.10 Rapportering av den nationella försörjningsanalysen och prioriterade åtgärdsförslag (9.9.4)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.2.11 Uppgifter som bör regleras i förordning (9.10.1)
Skatteverket tillstyrker förslag.
2.2.12 Begreppet försörjningsberedskap definieras (9.10.2)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.3 lnformationsinhämtning från näringsidkare(10)
2.3.1 Lagen ska kunna tillämpas på planeringen av försörjningsberedskapen (10.3.3)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.3.2 Upplysningsskyldighetens omfattning (10.3.4)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.3.3 Vissa andra justeringar i lagen (10.3.5)
Skatteverket har inga invändningar mot förslag.
2.3.4 Fler myndigheter blir totalförsvarsmyndigheter (10.3.6)
Skatteverket har inga invändningar mot förslaget.
2.4 Kontaktpunkt för produktionsomställning (11)
2.4.1 Övervägande och förslag: den nationellt samordnande funktionen bör tillhandahålla en kontaktpunkt för information för företagen (11.2)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.5 Beredskapslagring - överväganden och förslag (13)
2.5.1 Den nationellt samordnande funktionen ska upprätta beredskapslager av sådana varor som ingen annan myndighet har ansvar för (13.4.1)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.5.2 Den nationellt samordnande funktionen ska få beredskapslagra varor på uppdrag av andra statliga myndigheter (13.4.2)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.5.3 Den nationellt samordnande funktionen ska ta ut avgifter för uppdragsverksamheten (13.4.3)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.5.4 Den nationellt samordnande funktionen ska lämna stöd till andra beredskapslagrande myndigheter (13.4.4)
Skatteverket tillstyrker förslaget att i de fall beredskapslagring sker i regi av en annan myndighet än den nationellt samordnande funktionen, ska funktionen kunna lämna stöd till dessa myndigheter.
Skatteverket föreslår dock att förslaget kompletteras med krav på att den nationellt samordnande funktionen informeras om vilka försörjningskritiska varor som beredskapslagras av annan myndighet för att den nationellt samordnande funktionen och i förlängningen regeringen ska ha en samlad bild över vilka varor som beredskapslagras, av vilken statlig myndighet och i vilken omfattning.
2.5.5 Förslagen regleras i instruktion (13.4.5)
Skatteverket tillstyrker förslag.
2.5.6 Underlag om lagersläpp av beredskapslagrade varor bör kunna lämnas till regeringen för beslut (13.5)
Skatteverket delar utredarens bedömning.
2.6 Den nationellt samordnande funktionens organisation (14)
2.6.1 MSB får ansvaret för den nationella samordningen (14.6)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.6.2 MSB ledningsform ändras (14.7)
Skatteverket har inga invändningar mot förslaget.
2.6.3 Ett försörjningsberedskapsråd i MSB (14.9)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
Skatteverket delar utredningens bedömning gällande deltagande i försörjnings beredskapsområdet för sektorsansvariga myndigheters företrädare.
2.7 Övriga överväganden och förslag (15)
2.7.1 Gemensamma utgångspunkter för försörjningsberedskapen (15.1)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.7.2 Lägesbild för hantering av försörjningsrelaterade störningar (15.2)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.7.3 Ansvar för att säkerställa försörjning med övriga varor och tjänster (15.3)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.7.4 Transporter i kris och krig (15.4)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.7.5 Åtgärder för att säkerställa viktiga handelsflöden (15.5)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.7.6 Stöd i upphandling och avtalsskrivning (15.6)
Skatteverket tillstyrker förslaget.
2.8 Finansiering av försörjningsberedskapen (16)
2.8.1 Förordningen (1982:517) om beredskapsersättning, beredskapslån och beredskapsgaranti ska upphöra att gälla (16.2.1)
Skatteverket har inga invändningar mot förslaget.
2.8.2 Överväganden och förslag: Finansieringsprinciper för försörjningsberedskapen (16.3.4)
Skatteverket tillstyrker förslag.
2.9 Frågor om sekretess, säkerhetsskydd och personuppgiftsbehandling (17)
2.9.1 Finns det behov av nya sekretessbestämmelser till skydd för myndigheternas verksamhet med behovs- och försörjningsanalys? (17.3.1)
Skatteverket delar utredningens bedömning gällande sekretessreglering.
2.9.2 Överväganden kring utredningens förslag i förhållande till dataskyddslagstiftningen (17.5.2)
Skatteverket delar utredningens bedömning gällande dataskyddsreglering.
2.10 Konsekvenser (18)
Skatteverket delar betänkandets förslag i fråga om hur försörjnings beredskapen ska samordnas nationellt. Förslag om att kontakt med samhällsviktiga leverantörer begränsas till ett antal utpekade myndigheter torde uppfattas positivt av näringslivet.
En statlig finansiering och samordning av tillkommande åtgärder som t.ex. beredskaps lagring av försörjningsviktiga varor kommer att stimulera stärkt försörjningsberedskap vid statliga myndigheter, i kommuner och regioner samt i näringslivet.
Skatteverket ser positivt på att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i samråd med Försvarsmakten på uppdrag av regeringen preciserar planeringsantaganden för försörjnings beredskapen inom ramen för gällande politiska inriktning för civilt försvar och försörjningsberedskap. Det kommer att underlätta beredskapsmyndigheternas planering och dimensionering av varor och tjänster.
Skatteverket delar inte utredningens resonemang i 18.1.3 där det i bör-sats anges att den beredskapsmyndighet som tagit fram en behovsanalys ska stå för de kostnader som en näringsidkare eventuellt ska ersättas för i enlighet med 2 § lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen.
Det bör enligt Skatteverket vara de myndigheter som ansvarar för försörjningsanalyserna och som föreslås genomföra totalförsvars- och försörjningsberedskapsplanering tillsammans med näringsidkare som kan kontrollera rimligheten av de äskade kostnaderna och då bör bära dessa.
3 Konsekvenser för Skatteverket
Skatteverket föreslås som ansvarig for beredskapssektor grunddata få ett antal tillkommande uppgifter.
Det har inte varit möjligt att bedöma i vilken utsträckning Skatteverket behöver extra resurser for att genomföra i betänkandet föreslagen modell, eller om det kommer att rymmas inom myndighetens existerande resurser och kompetenser såsom utredningen anser. Detta då det inte går att förutse omfattningen av data i form av behovsanalyser som kan inkomma från beredskapsmyndigheter. Det är därmed även oklart om de medel som kommit de sektorsansvariga myndigheterna till del genom Ny struktur for civilt försvar i budgetpropositionen för 2023 täcker de kostnader som de nya arbetsuppgifterna tillför.
Skatteverket önskar att den synpunkt som framförts gällande fördelning av ersättningsansvar vid totalförsvarsplanering i avsnitt 2.10 i detta remissvar hörsammas.
