Datum: 2023-03-06
8-2228261
KN2023/02353
Skatteverket har inte något att invända mot att förslaget genomförs.
Skatteverket lämnar dock följande synpunkter på förslaget. Skatteverket vill särskilt framhålla behovet av att säkerställa att ansökningsförfarandet kan inledas den 30 maj 2023 genom antingen ett tidigareläggande av ikraftträdandet för samtliga författningsförslag eller ett tillägg till 21 § förslag till förordning.
Utformningen av förslaget till förordning innebär enligt Skatteverket att fysiska personer ska bedriva näringsverksamhet i Sverige vid tidpunkten för beslutet. Det medför att rätt till stöd saknas om en fysisk person har upphört att bedriva näringsverksamhet mellan den 17 november 2022 och tidpunkten för beslutet. Om uttagspunkten inte bedöms vara för konsumentändamål enligt förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter, kommer personen inte heller vara berättigad till elstöd enligt den förordningen. Om avsikten är att en sådan fysisk person ska vara berättigad till elstöd enligt någon av förordningarna, kan detta lösas genom ett tillägg av ett nytt stycke i 8 § (jfr t.ex. hur bestämmelsen för dödsbon utformats och att det där saknas ett motsvarande krav på näringsverksamhet efter dödsfallet);
En näringsidkare som upphört att bedriva näringsverksamhet efter den 17 november 2022 är berättigad till elstöd om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda.
Med hänsyn till utformningen av 8 § 4 i förslag till förordning så riskerar ett sådant tillägg inte att stöd betalas ut för samma uttagspunkt enligt båda förordningarna. Stödet blir även framåtsyftande med hänsyn till kravet på elslutkund.
Som bestämmelsen nu har utformats gör Skatteverket bedömningen att dödsboet måste ha ett elavtal när Skatteverket fattar beslut om elstöd (elslutkund). Om avsikten är att detta inte ska vara ett krav kan det göras ett tillägg i andra stycket;
Detta gäller även om elavtalet sagts upp efter att näringsidkaren har avlidit.
Av bestämmelsen framgår bl.a. att om den sökande är ett företag som enligt 56 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) definieras som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska prövningen enligt första stycket även avse en företagsledare …
En likartad bestämmelse finns i 9 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Definitionen av företagsledare i den bestämmelsen är hämtad från inkomstskattelagen (se 3 kap. 2 § SFL), men i nu föreslagen bestämmelse saknas en koppling till inkomstskattelagen. Enligt Skatteverket bör förtydligas att det är bestämmelsen i 56 kap. 6 § andra stycket IL som avses;
Om den sökande är ett företag som enligt 56 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) definieras som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska prövningen enligt första stycket även avse en sådan företagsledare som avses i 56 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) …
Av bestämmelsen framgår att ”Elstöd får inte lämnas till statliga myndigheter eller till kreditinstitut och värdepappersbolag som är föremål för resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution.”
I promemorian (s. 4) anges att stöd inte får lämnas till kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i 1 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution. Skatteverket uppfattar att avsikten är att stöd inte får lämnas till sådant kreditinstitut och värdepappersbolag som definieras i 1 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution. Den föreslagna formuleringen i 12 § kan dock tolkas som att den enbart avser sådana kreditinstitut och värdepappersbolag som är försatta i resolution.
Skatteverket föreslår därför att bestämmelsen förtydligas och istället utformas som;
Elstöd får inte lämnas till statliga myndigheter eller till kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i 1 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution.
Bestämmelsen i 15 § andra stycket tydliggör att 17 och 18 §§ är tillämpliga på samtliga företag inom en intressegemenskap som är verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter eller inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna.
I 18 § anges att om ett eller flera företag i en intressegemenskap till någon del är verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, men inte inom primärproduktion av jordbruksprodukter, får det sammanlagda stödet till de företagen inte överstiga 3 miljoner kronor. I 17 § anges att om ett eller flera företag i en intressegemenskap till någon del är verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter får det sammanlagda stödet till de företagen inte överstiga 2,5 miljoner kronor. Från detta belopp och det maximala stödet enligt 15 § ska avdrag göras för stöd som har beviljats samma företag enligt förordningen (2022:1365) om statligt stöd för ökade kostnader inom jordbrukssektorn.
Av den tillfälliga krisramen för statliga stödåtgärder (2022/C 426/01) framgår att om ett företag är verksamt enbart inom de sektorer som omfattas av punkt 56 a (här avses såväl primärproduktion av jordbruksprodukter som fiskeri- och vattenbrukssektorerna), bör det totala högsta beloppet 300 000 euro per företag inte överskridas (p. 57). Enligt Skatteverket är det i viss mån oklart om den sista meningen i punkt 57 i den tillfälliga krisramen innebär att två eller flera företag inom en intressegemenskap (i den tillfälliga krisramen kan flera företag räknas som ett företag) som är verksamma enbart inom de sektorer som omfattas av punkt 56 a innebär att den totala ramen begränsas utöver det som anges i 17 och 18 §§. Är detta fallet krävs ett tillägg som begränsar det sammanlagda stödet.
Det framgår tydligt att 18 § inte är tillämpligt ifråga om företag som bedriver såväl verksamhet inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna som verksamhet inom primärproduktion av jordbruksprodukter. Därmed tillämpas 17 §, men enligt 17 § ska inte avdrag göras för stöd som har beviljats samma företag enligt förordningen (2022:1363) om statligt stöd för ökade bränslekostnader för yrkesfiskare. Om avsikten är att stöd som utgått enligt förordningen (2022:1363) om statligt stöd för ökade bränslekostnader för yrkesfiskare till ett företag med såväl verksamhet inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna som verksamhet inom primärproduktion av jordbruksprodukter ska kunna beaktas enligt 17 § så bör ett tillägg göras i 17 § så att detta klart framgår.
Enligt förslaget ska ett nätföretag lämna vissa uppgifter i fråga om uttagspunkter för företag. Staten räknas som en juridisk person och definieras därmed enligt förordningen som ett företag. Elstöd får inte lämnas till statliga myndigheter enligt 12 §. Med hänsyn till detta bör uppgifter om statliga myndigheter inte lämnas av nätföretagen.
Skatteverket föreslår att bestämmelsen utformas enligt nedan;
Rapportering enligt första stycket ska inte ske för
Av bestämmelsen framgår att nätföretagen ska lämna uppgift om anläggningsidentitet för uttagspunkten. Denna uppgift behöver även kompletteras med uppgift om i vilket nätområde uttagspunkten finns.
Skatteverket föreslår att 19 § första stycket 4 får följande utformning;
4. anläggningsidentitet och uppgift om nätområde för uttagspunkten.Som framgår nedan under rubriken Förslag till ikraftträdandebestämmelsen föreslår Skatteverket ett tidigareläggande av ikraftträdande av förordningen, av förslag till lag om förfarande för elstöd till företag och av förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, från den 16 maj till den 1 maj 2023. Om det inte är möjligt med en sådan tidigareläggning föreslår Skatteverket, av skäl som utvecklas nedan, att det istället införs ett nytt stycke i 21 §.
Tiden mellan ikraftträdandet den 16 maj och ansökningsperiodens början är fjorton dagar. Skatteverket bedömer att tidsperioden är för kort för att på ett säkert sätt samla in uppgifterna enligt 19 § direkt från samtliga nätföretag. Inhämtandet kommer att ske genom filer, och det kommer att ta relativt lång tid för Skatteverket att verifiera att det är tillförlitliga avsändare från de olika nätföretagen. Affärsverket svenska kraftnät har redan uppgifter om vilka personer som har fullmakt att lämna uppgifter till Försäkringskassan, jfr 6 och 10 §§ förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter. Hanteringen skulle säkerställas om Skatteverket på motsvarande sätt kan få ta del av och behandla sådana uppgifter. Detta skulle innebära att Affärsverket svenska kraftnät kan överföra fullmaktsuppgifter till Skatteverket samma dag som förordningen, lagen om förfarande för elstöd till företag och lagändringen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet träder i kraft. På det sättet säkerställs att uppgifterna från nätföretagen, via Affärsverket svenska kraftnät, kan arbetas in i det elektroniska ansökningsformuläret till den 30 maj 2023. Därigenom kan Skatteverket i större utsträckning fatta direktbeslut om att bevilja elstöd. Ett snabbare tillgodoräknande på skattekontot bedöms leda till positiva effekter för företagen.
Förslag till nytt stycke till 21 §;
Affärsverket svenska kraftnät ska på begäran lämna Skatteverket uppgifter som behövs för att kunna genomföra kontroller och säkerställa korrekta utbetalningar.
Orden ”huruvida” och ”stöd” har skrivits ihop. Skatteverket föreslår att ordet ”huruvida” stryks.
28 § i förordningen innebär att Skatteverket måste fatta alla sina beslut med anledning av ansökningar om elstöd före årsskiftet, inte enbart beslut om att helt eller delvis bevilja stödet. Mot bakgrund av att det kan förväntas ett stort antal inkommande ansökningar är det sannolikt att Skatteverket kommer att hamna i tidsnöd med föreslagen lydelse. Detta eftersom verket i slutet av år 2023 tvingas fokusera även på kvarvarande ansökningar där ansökan ska avslås eller avvisas. Det är inte önskvärt.
Regeringen har enligt pressmeddelande den 20 februari 2023 inlett en dialog med EU-kommissionen om statsstödsansökan för elstödet, vilket återspeglas i 3 § förordningen.
Enligt EU-kommissionens beslut den 28 oktober 2022 om en s.k. tillfällig krisram anges att bland förutsättningarna för att kommissionen skulle betrakta ett statsstöd som förenligt med den inre marknaden är att stödet beviljas senast den 31 december 2023 (punkten 55 c).
I tre förordningar om omställningsstöd (1 § i förordning [2020:838] om omställningsstöd för maj-juli 2020, förordning [2021:126] om ordinarie omställningsstöd och i förordning [2021:194] om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag) regleras att motsvarande EU-kommissionsgodkännanden innebär att stöd inte får beviljas efter diverse angivna datum. Om samma förutsättning är avsedd för elstöd till företag så är föreslagen lydelse i 28 § inte i överensstämmelse med den intentionen. Ett godkännande från EU-kommissionen med beskrivningen att ”Aid will be granted no later than 31 December 2023” eller dylikt, är enligt Skatteverket inte tillräckligt för att ändra innebörden av föreslagen 28 §, eftersom Sverige är oförhindrat att besluta om ett mer begränsat statsstöd än vad som godkänts från EU.
Med hänsyn till det ovan beskrivna föreslår Skatteverket att 28 § får följande lydelse;
Skatteverkets beslut att bevilja elstöd ska fattas senast den 31 december 2023.
Förordningen föreslås träda i kraft den 16 maj 2023. Skatteverket behöver dock ytterligare tid för att hinna förbereda handläggning, inhämtning av uppgifter och utveckling av nödvändiga it-system. Risken är annars att ansökningsförfarandet inte hinner bli klart i tid till den 30 maj 2023. Ett ikraftträdande den 1 maj 2023 skulle därför vara önskvärt.
Förslaget innebär att nätföretagen eventuellt kan komma att lämna uppgifter som är säkerhetsskyddsklassificerade och som ska hanteras i enlighet med säkerhetsskyddslagen (2018:585). Om sådana uppgifter kan komma att lämnas och hur de ska hanteras behöver enligt Skatteverket i den fortsatta beredningen av förslaget bli föremål för överväganden. Även behovet av ytterligare sekretess- och dataskyddsbestämmelser bör övervägas.
Av konsekvensanalysen i promemorian till Förslag till förordning om elstöd till företag framgår att en rimlig uppskattning av antalet tillkommande ärenden kan göras utifrån en jämförelse med reglerna för tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter där 0,017 procent av ärendena överklagats. Med antagandet att måltillströmningen kommer att ligga på motsvarande nivå kan antalet beräknas till 100 (600 000 ‧ 0,00017 = 100).
Skatteverket ifrågasätter om denna jämförelse är relevant med hänsyn till att utformningen av förslag till förordning om elstöd till företag är mer komplicerad till sin karaktär i förhållande till bestämmelserna för tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter. Skatteverket gör bedömningen att utformningen har större likheter med utformningen av omställningsstödet. Därutöver tillkommer att förslaget omfattar en större population än vad som gällde för omställningsstödet. Det kan därför antas att antalet överklaganden kommer att vara väsentligt högre.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.