Skatteverkets remissvar m.m.

M2020/01705/Nm

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker de flesta förslagen, både vad gäller förändringarna i förordningen samt förändringarna i rapporteringsformuläret/nya föreskriften. I de fallen vi tillstyrker förslagen i sin helhet, väljer vi att inte kommentera dem.

Skatteverket lämnar vissa synpunkter och reflektioner på förslagen gällande, direkt miljöpåverkan, rapportering kring energi och resfria möten.

Skatteverket föreslår även, efter samråd med Valmyndigheten, att Valmyndigheten stryks ur 26 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och istället fullt ut integreras i Skatteverkets miljöledningssystem och dess rapportering.

En övergripande kommentar är att Skatteverket anser att Naturvårdsverket aktivt borde valt att anpassa förordningen mer mot Agenda 2030. Myndigheterna som omfattas av förordningen hade varit betjänta av mer vägledning och guidning kring hur man går från enskilda ledningssystem inom hållbarhetsdimensionerna såsom miljö, till att omfatta alla hållbarhetsaspekter. Vi saknar även ett tydliggörande i hur rapporteringen kopplat till miljöledningsförordningen skulle kunna kopplas ihop med en hållbarhetsrapportering

2 Skatteverkets synpunkter angående förändringarna i förordningen

Nedan kommenteras förslagen i den ordning de tas upp i utredningen.

2.1 Fokus på direkt miljöpåverkan (kapitel 4.2.3)

Skatteverket tillstyrker förslaget. Skatteverket självt kommer att fortsätta arbeta med sin indirekta miljöpåverkan som en viktig del i det övergripande hållbarhetsarbetet. Detta eftersom den indirekta miljöpåverkan som följer av myndighetsutövningen har en tydlig koppling till hållbarhetsarbetet i stort. I statskontorets rapport[1] lyfts att myndigheternas stora bidrag/påverkan till Agenda 2030 ligger inom detta område och i rapporten framgår att: Regeringen behöver alltså förtydliga att när myndigheterna utvecklar sitt hållbarhetsarbete behöver de göra det utifrån hela sin verksamhet, och inte bara med fokus på den interna verksamheten.

2.2 Miljöhänsyn i alla steg av inköpsprocessen (kapitel 4.3.3)

Skatteverket tillstyrker förslaget. Den föreslagna lydelsen är i linje med vad Skatteverket planerar att genomföra redan under 2021, genom att implementera hållbarhetsperspektivet i inköpsstrategier och miljökrav för ökad cirkularitet och minskat avfall i upphandlingsunderlag.

2.3 Ökade krav på miljöanpassning och utsläppsminskning (kapitel 4.3.4)

Skatteverket tillstyrker förslaget och välkomnar att mer fokus ska ligga på det strategiska perspektivet. Ur den synvinkeln önskar Skatteverket även lyfta frågan om vad vi egentligen ska mäta gällande digitala möten. Kanske det vore bättre att mäta ”har respektive myndighet infrastruktur för att ha resfria möten” och sedan se över en övrig mätning mer kring hur kulturen runt användandet är, alltså en form av användarundersökning? Förslaget vore därför att låta frågan om digital infrastruktur vara obligatorisk. Förslagsvis följs detta upp med frågor om myndigheten mäter detta och i vilken omfattning verktygen används av medarbetarna samt hur verktygen upplevs (J/N-frågor). Dylika frågor borde vara mer relevanta än att mäta just antalet digitala möten. Antalet möten ger inte alltid en helt rättvisande bild; dels kan uppdrag för myndigheter ändras, vilket i sin tur påverkar antalet, dels kan virtuella möten förekomma i många kanaler som var och en kan ha olika mätutmaningar (ex möten i Chrome, Explorer, telefonappar mm). Därmed blir det istället viktigare att mäta hur vi reser. Det är genom uppföljning av resorna och med hjälp av annan teknik som vi kan fokusera på lösningar för olika situationer och medarbetare

2.4 Förändringar i formuläret (kapitel 4.4.5)

Vad gäller förslagen i kommande föreskrift tillstyrker Skatteverket alla förändringsförslagen utom:

• Obligatoriet på digitala möten i linje med de vi beskrivit under 2.3
• Energianvändningen, Skatteverket anser att rapportering av verksamhetsel ska vara obligatorisk men att resterande: det vill säga fastighetsel, värme och kyla, bör vara frivilliga uppgifter. I denna fråga vore det viktigare att fråga om; alternativt ålägga oss myndigheter att, att vi i vår tur ställer krav på hyresvärden att fastighetsel, värme och kyla kommer från förnyelsebara källor samt att vi som hyresgäst jobbar ihop med hyresvärden vad gäller energieffektivisering.
• Fråga om omfattning: Här behöver det tydligt preciseras på vad och hur man ska göra bedömningen på. Uppfattningen av en hög eller låg omfattning är subjektivt.

3 Angående Valmyndigheten

Valmyndigheten är en nämndmyndighet som leds av en nämnd. Sedan 2016 har Valmyndigheten Skatteverket som värdmyndighet. Den konstruktionen innebär att Skatteverket tillhandahåller lokaler, administrativt stöd inklusive IT-stöd samt administrativa och handläggande resurser till Valmyndigheten. Skatteverket disponerar Valmyndighetens anslag. I praktiken innebär det att alla som arbetar för Valmyndigheten är anställda i Skatteverket. Skatteverket hanterar anställningar, resor, upphandlingar, lokaler, elförsörjning, utskriftshantering, materialproduktion, avfallshantering mm åt Valmyndigheten. Det har successivt blivit allt svårare och otydligare vad som ska ingå i Valmyndighetens miljöledningssystem. Till exempel har de anställdas resor sedan 2016 ingått i Skatteverkets redovisning likaså alla inköp. Pga. svårigheter med redovisningen har det medfört att Valmyndigheten har fått sänkta betyg på miljöledningsområdet, trots ökad ambition i arbetet. Detta kommer bli ännu svårare över tid, ju mer uppgifter som Skatteverket sköter åt Valmyndigheten. Under 2020 flyttade Valmyndigheten in i Skatteverkets lokaler.

Skatteverket föreslår därför, efter samråd med Valmyndigheten, att Valmyndigheten stryks ur 26 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och istället fullt ut integreras i Skatteverkets miljöledningssystem och dess rapportering

4 Konsekvenser för Skatteverket

Vi ser inte att förslagen på remissförändringen kommer att få några ekonomiska konsekvenser på Skatteverkets verksamhet.

[1] Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner