Skatteverkets remissvar m.m.

A2021/01333

1 Sammanfattning

Skatteverket har inga invändningar mot att förslagen genomförs.

Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslagen utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

Skatteverkets kostnader beräknas till en engångskostnad på 10,1 miljoner kronor.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Arbetstagaren ska själv kunna ansöka om stöd (avsnitt 3.3.1)

Utredningens förslag är att det är arbetstagaren själv som ska kunna ansöka om stöd. Skatteverket instämmer i detta förslag och i de skäl och fördelar som talar för en sådan ordning. Dessutom stärker det en medvetenhet om individens eget ansvar att ta initiativ och vara aktiv när det gäller att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

2.2 Grundläggande tjänster (avsnitt 4.2)

Utredningens förslag är att grundläggande tjänster till arbetstagare som får stöd av den offentliga omställningsorganisationen består av tjänsterna rådgivning, vägledning och förstärkt stöd.

Mot bakgrund av att utredningen för ett resonemang om att det i vissa fall kan vara svårt att skilja mellan tjänsterna rådgivning och vägledning så skulle ett förslag kunna vara att i stället uttrycka dessa två tjänster som en tjänst, som utifrån aktuellt behov kan ges olika inriktning/innehåll (med stöd av det individuella kartläggningssamtalet som ska tydliggöra arbetstagarens behov av de olika grundläggande tjänsterna). Samtidigt kan det vara så att benämningarna av tjänsterna rådgivning respektive vägledning är så pass etablerade i redan befintliga partsgemensamma omställningsorganisationer att risken för otydlighet och missförstånd i det stora hela är försumbar.

2.3 Tillhandahållande av grundläggande tjänster (avsnitt 4.3)

Utredningen anför att det finns skäl för den offentliga omställningsorganisationen att överväga att upphandla det inledande kartläggningssamtalet separat. Detta mot bakgrund av att leverantörer kan ha intressekonflikter och incitament att styra personer mot lösningar, inriktningar och tjänster som är fördelaktiga för leverantören eller kostnadsdrivande.

Skatteverket håller med om detta. För att undvika missbruk är det viktigt att det inte är leverantören som själv bestämmer med individen vad som ska göras.

2.4 Inrättandet av organisationen (avsnitt 6.6)

Utredningen föreslår att den nya offentliga omställningsorganisationen bör organiseras vid Kammarkollegiet.

Det fanns flera tänkbara alternativ, exempelvis Trygghetsstiftelsen och Arbetsförmedlingen, med en tydligare logik i redan befintlig kompetens och verksamhet än Skatteverket ser i valet av Kammarkollegiet.

Med det sagt så bedöms Kammarkollegiet vara ett bra val bland myndigheterna. Kammarkollegiets nuvarande uppdrag, kompetens och erfarenhet kan vara styrkor i sammanhanget, vilket behövs då tidplanen är mycket utmanande och förutsätter att det finns någorlunda färdiga grundstrukturer att bygga vidare på.

Kammarkollegiet kommer dock behöva utöka sin kompetens och bör ges möjlighet att snarast påbörja arbetet med att knyta till sig nödvändiga kompetenser för uppdraget. Kanske kan detta arbete underlättas genom att Kammarkollegiet, under en uppbyggnadsfas, har ett nära samarbete med exempelvis Arbetsförmedlingen samt även får möjlighet att låna in kompetens från andra statliga arbetsgivare.

2.5 Det saknas förutsättningar för en lösning som bygger på att parterna tar huvudansvaret (avsnitt 9.1.1)

Utredningen föreslår att en ny organisation för omställnings- och kompetensstöd etableras vid Kammarkollegiet. Ett alternativ hade varit att staten i stället gav i uppdrag till, eller upphandlade av parterna de aktuella tjänsterna för den aktuella målgruppen. Vid de partsgemensamma omställningsorganisationerna finns redan organisation, arbetssätt, it-stöd och kompetens att hantera uppgiften. Det alternativet har inte utretts eftersom parterna uttryckt att de inte har förutsättningar och intresse för denna möjliga lösning.
Skatteverket hade gärna sett att denna lösning hade utretts vidare då det förefaller enklare, snabbare att genomföra och mer kostnadseffektivt.

3 Konsekvenser för Skatteverket

3.1 Skatteverket som myndighet

Att ansluta Kammarkollegiet till Skatteverkets nuvarande automatiserade system för att hämta uppgifter på individnivå uppskattas medföra kostnader på ca 100 000 kronor. För att tillhandahålla uppgifter om lönesummor på arbetsgivarnivå krävs att Skatteverket utvecklar en ny tjänst. Kostnaden för detta uppskattas uppgå till ca 10 miljoner kronor.

3.2 Skatteverket som arbetsgivare

Anställda i staten omfattas av kollektivavtal och därmed berörs inte medarbetare på Skatteverket av tjänsterna vägledning, rådgivning och förstärkt stöd enligt förslaget. För anställda på Skatteverket finns det centrala kollektivavtalet ”Avtal om omställning” som omhändertar bl.a. motsvarande omställnings- och kompetensstöd. Arbetsgivarverket och de centrala parterna har gett Trygghetsstiftelsen uppdraget att bedriva verksamhet enligt avtalet. Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras av arbetsgivarna i staten.