Datum: 2016-11-07
131 313165–16/112
Fi2016/02541/V
Skatteverket har i huvudsak inga invändningar mot lämnade förslag men Skatteverket avstyrker att förslagen genomförs innan de skatterättsliga konsekvenserna är utredda.
Skatteverket avstyrker även förslaget att en ny fondtyp för professionella investerare införs.
Skatteverket har i sig inget att invända i sak om utredningens förslag. Som utredningen påpekar är även skattefrågorna centrala för konkurrenskraften och de måste därför klargöras innan de föreslagna bestämmelserna ska kunna träda ikraft. Skatteverket delar utredningen uppfattning i denna del. Innan dessa skattefrågor har utretts är det enligt Skatteverkets uppfattning därför inte möjligt att tillstyrka förslaget om investeringsbolag. Eftersom de föreslagna reglerna om investeringsbolag inte kan träda i kraft förrän skattefrågorna är utredda har Skatteverket till skillnad mot utredningens uppfattning svårt att se att förslaget kan träda i kraft redan den 3 januari 2018.
Det finns en mängd olika skatterättsliga frågeställningar som bör i utredas, både på bolags- och andelsdelägarnivå. Detta kan som exempel vara i fråga om beskattning av självförvaltande investeringsbolag där förvaltningen inte ligger i ett separat fondbolag som beskattas löpande för de inkomster (avgifter) som erhålls från fondens kapital. I jämförelse med ett vanligt investeringsbolag eller en värdepappersfond kommer ett självförvaltande investeringsbolag bestå av blandad verksamhet. D.v.s. en verksamhet som avser inkomster (avgifter) från själva förvaltningsuppdraget (jfr ett fondbolags verksamhet) och som bekostas av fondens (investerarnas) kapital samt en verksamhet som avser fonden som sådan. Här är det viktigt att skattereglerna för självförvaltande investeringsbolag blir neutrala i jämförelse med när förvaltningen av investeringsbolaget ligger i ett separat fondbolag. En annan fråga är också om investeringsbolag ska beskattas enligt någon slags ”mellanhandsprincip” likt de bestämmelser som gäller för värdepappersfonder och specialfonder eller enligt de bestämmelser som gäller för vanliga aktiebolag.
En annan frågeställning kan vara hur man skatterättsligt ska se på andelar i ett (självförvaltande) investeringsbolag eftersom andelarna kan vara av olika slag och sort med olika röst- och utdelningsrätt. Ska andelarna kunna vara kvalificerade beroende på om andelar i ett självförvaltande investeringsbolag t.ex. innehas av någon som har röststarka andelar och som deltar i förvaltningen i det självförvaltande investeringsbolaget? Andelsägaren har därför kanske också har rätt till särskild utdelning på aktierna som mer anknyter till förvaltningsuppdraget som sådant än avkastning på investerat kapital som aktierna avser. Det kan som exempel vara en person som bildat fonden och som därför arbetar med fondens förvaltning. En annan fråga kan vara om andelarna i bolaget ska kunna vara näringsbetingade.
Vidare är enligt Skatteverket utgången i RÅ 1992 ref. 53 applicerbar även på de föreslagna investeringsbolagen. Av domen framgår att bolagsformen SICAV inte kunde vara jämförbar med ett svenskt aktiebolag eftersom Aktiebolagslagen (1975:1385) inte tillåter ett variabelt aktiekapital eller emittering eller inlösen av bolagsrätter. Investeringsbolagen kommer att vara konstruerade på samma sätt som SICAV-bolagen. Eftersom investeringsbolagen inte kommer att regleras i aktiebolagslagen kommer de inte att vara jämförbara med aktiebolag vid tillämpningen av de skatteregler som kräver jämförbarhet, varför det är ett ytterligare skäl till att det krävs skatteregler för investeringsbolagen.
Förslaget att även fondbolag och förvaltningsbolag (ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag) ska få tillhandahålla investeringssparkonton innebär att antalet investeringssparkonton kommer att öka vilket leder till att antalet kontrolluppgifter som avser underlag för schablonintäkt för investeringssparkonto stiger. Fondbolagen och förvaltningsbolagen blir nya aktörer som tillhandahåller investeringssparkonton varför Skatteverket måste hantera ytterligare uppgiftslämnare.
Skatteverket anser att det inte är möjligt att införa föreslagna förändringar redan den 3 januari 2018. Detta då utredningen inte behandlat skattefrågorna som måste utredas vidare. Förslaget kräver ändringar av kontrolluppgiftsskyldigheten i Skatteförfarandelagen (2011:1244). Det är även viktigt att kontrolluppgiftslämnandet för förvaltningsbolag säkerställs (5 § 6 förslag till ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto).
Skatteverket avstyrker förslaget att en ny fondtyp för professionella investerare ska införas. Förslaget har stora likheter med det förslag som lämnades i SOU 2012:67 s. 343 ff. Skatteverket har samma uppfattning som lämnades i remissvaret till denna utredning, dnr 131–695370–12/112, där Skatteverket avstyrkte förslaget att det ska vara olika bedömningar avseende riskspridning för specialfonder som enbart vänder sig till professionella investerare jämfört med andra specialfonder. Se vidare SOU 2016:45 s. 325.
I betänkandet föreslås att fondbolag och AIF-förvaltare är bokföringsskyldiga för de värdepappersfonder och specialfonder som de förvaltar genom att en ny bestämmelse tas in i bokföringslagen (1999:1078), BFL i 2 kap. 8 §. Genom denna bestämmelse blir 3 – 5 och 7 – 9 kap. BFL tillämpliga på värdepappers- och specialfonder. Utredningen menar att kraven på årsredovisning i 6 kap. gäller enbart de företag som räknas upp där. Skatteverket delar inte utredningens slutsats.
Genom den nya bestämmelsen i 2 kap. 8 § BFL blir fondbolagen och AIF-förvaltarna bokföringsskyldiga för de värdepappersfonder och specialfonder som de förvaltar. Bokföringsskyldigheten ska fullgöras på sätt som anges i bland annat 4 kap. 1 och 2 §§ BFL. I 4 kap. 1 § 5 BFL anges att bokföringsskyldigheten innebär att företaget ska avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap. I bokföringslagens 1 kap. 2 § 1 definieras vad ett företag är enligt bokföringslagen. Det är en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. Enligt Skatteverket får detta till följd att fondbolagen och AIF-förvaltarna omfattas av 6 kap. 1 § BFL om de är större företag. De ska då avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. I övriga fall ska den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut (6 kap. 3 § BFL).
Om fondbolagen och AIF-förvaltarna inte ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut i enlighet med bokföringslagen krävs att det uttryckligen regleras, t.ex. genom ett nytt andra stycke i den föreslagna bestämmelsen i 2 kap. 8 § BFL som reglerar hur den löpande bokföringen ska avslutas, förslagsvis:
I stället för vad som anges i 4 kap. 1 § 5 och 6 kap. bokföringslagen ska företagen i första stycket avsluta den löpande bokföringen enligt 4 kap. 18 § lagen om värdepappersfonder (2004:46) respektive 12 kap. 10 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Utredningens förslag att införa associationsrättliga fonder (investeringsbolag), ny fondtyp för professionella investerare och att även fondbolag och förvaltningsbolag ska ses som investeringsföretag enligt lag om investeringssparkonto (2011:1268) kommer att innebära ökade kostnader för Skatteverket.
Skatteverkets kostnader för förslagen kan dock inte beräknas då utredningens uppdrag inte omfattat skattefrågor.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.