Datum: 2016-04-18
131 155273-16/112
Finansdepartementet
103 33 Stockholm
Fi2016/01196/S2
Skatteverket avstyrker promemorians förslag att sänka mervärdesskattesatsen på mindre reparationer av vissa varor. Om förslaget ändå genomförs föreslår Skatteverket att justeringar görs i lagtexten. Skatteverket lämnar också synpunkter på de avgränsningar av tillämpningsområdet som föreslås i promemorian.
Den föreslagna sänkningen av skattesatsen på mindre reparationer skulle medföra ett stort antal gränsdragningsproblem för de berörda företagen. Det handlar både om vilka åtgärder som kan anses utgöra reparationer och vilka de varor är som ska vara föremål för reparationerna. Dessutom uppkommer problem med att avgöra i vilka fall ett tillhandahållande utgör omsättning av en vara respektive omsättning av en tjänst. Om tillhandahållandet utgör omsättning av en vara omfattas det inte av den reducerade skattesatsen. Skatteverkets möjlighet att i efterhand kontrollera att rätt skattesats har redovisats för ett visst tillhandahållande är begränsad, eftersom de varor som har varit föremål för reparation eller andra åtgärder lämnas åter till kunden.
I promemorian görs antagandet att en sänkt skattesats skulle leda till sänkta priser och ökad efterfrågan på de aktuella reparationstjänsterna. Detta bedöms medföra en varaktigt högre sysselsättning och leda till att resurshushållningen förbättras och att miljöbelastningen minskar. Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster gjorde i betänkandet SOU 2011:70 en annan bedömning. Utredningen fann att en sådan sänkning inte skulle ge några positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen, den samhällsekonomiska effektiviteten eller den administrativa bördan. Utredningen ansåg därför att mervärdesskatten på mindre reparationer inte borde sänkas. Mot denna bakgrund anser Skatteverket att det får anses osäkert om en sänkt skattesats på mindre reparationer skulle få de positiva effekter som beskrivs i promemorian.
Skatteverket bedömer att de eventuella fördelarna med en sänkt skattesats på mindre reparationer inte uppväger nackdelarna i form av bland annat ökad administrativ börda och nya avgränsningsproblem. Skatteverket avstyrker därför promemorians förslag.
Skatteverket anser att man vid utformningen av lagtexten så långt som möjligt ska använda den terminologi som används i mervärdesskattedirektivet¹. På så sätt blir det möjligt att tillämpa EU-domstolens praxis, liksom riktlinjer från mervärdesskattekommittén, direkt på den svenska lagtexten. Genom att lägga sig så nära direktivtexten som möjligt undviker man också risken för att EU-kommissionen inleder fördragsbrottstalan mot Sverige.
I den föreslagna 7 kap. 1 § andra stycket 6 ML används begreppet hemtextilier i stället för mervärdesskattedirektivets begrepp hushållslinne. Skatteverket anser att begreppet hushållslinne bör användas även i den svenska lagtexten.
Av den föreslagna lagtexten framgår att den reducerade skattesatsen 12 procent ska tillämpas på mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier. Av författningskommentaren framgår emellertid att mervärdesskattesänkningen vad gäller kläder och hemtextilier omfattar både bearbetning och lagning. Skatteverket anser att en sådan utvidgning av tillämpningsområdet bör framgå av lagtexten. Vidare anser Skatteverket att en sådan utvidgning bör avse lagning och ändring, alltså de tjänster för vilka medlemsstaterna enligt mervärdesskattedirektivet får tillämpa en reducerad skattesats. Lagtexten kan då ges följande utformning.
6. mindre reparationer av cyklar, skor och lädervaror, samt mindre reparationer, lagning och ändring av kläder och hushållslinne.
Mervärdesskattedirektivets bestämmelser om reducerade skattsatser ska tolkas restriktivt och de begrepp som används för att beskriva de varor och tjänster som omfattas ska tolkas utifrån sin normala betydelse (se exempelvis EU-domstolens avgörande i mål C-3/99 Erotic Center).
I promemorian anges att begreppet reparationer även ska omfatta vissa förebyggande tjänster, såsom cykelservice. Skatteverket anser att begreppet reparationer ska tolkas utifrån sin normala betydelse, nämligen att återställa en vara till användbart skick.
Begreppet lädervaror ska enligt promemorian omfatta även varor som är gjorda av material som är en imitation av läder, så kallat konstläder. Skatteverket anser att begreppet lädervaror ska tolkas utifrån sin normala betydelse, alltså varor som till övervägande del består av bearbetad djurhud. En utvidgning av begreppet till att omfatta varor gjorda av konstläder skulle dessutom medföra ytterligare gränsdragningsproblem.
Skatteverket anser också att det bör ges fler exempel på vad som ingår respektive inte ingår i det lågbeskattade området. Sådana gränsdragningar bör inte helt överlämnas till rättstillämpningen.
Förslaget beräknas medföra en engångskostnad på 226 000 kronor för intern och extern information. Förslaget beräknas även medföra en årlig kostnad om 1 770 000 kronor för utökad kontrollverksamhet.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.