Datum: 2016-05-30
131 153886-16/112
Arbetsmarknadsdepartementet
A2016/00736/ARM
Skatteverket tillstyrker förslagen, särskilt förslaget att införa ett entreprenörsansvar som bedöms minska risken för skatteundandragande till följd av svartarbete.
Skatteverket lämnar vissa synpunkter på förslagen. Synpunkterna gäller förslag till ändringar och förtydliganden.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.
7 c § - entreprenadansvaret upphör
I paragrafens första stycke står det ”En uppdragsgivares entreprenörsansvar upphör om inte denne får ett skriftligt krav om ansvaret inom tre månader från det att arbetstagarens lön förföll till betalning”.
I författningskommentaren s. 163 används istället för ”entreprenörsansvaret upphör” att arbetstagarens krav enligt entreprenöransvaret preskriberas. Ordet preskription bör undvikas när man menar inom vilken tid som arbetstagaren måste framställa ett krav mot uppdragsgivaren. Detta då ett fastställt entreprenörsansvar (efter dom i allmän domstol) har preskriptionsdag enligt reglerna i preskriptionslagen (1981:130).
Skatteverket föreslår därför att man undviker att använda ordet preskription när det gäller framställan av kravet och istället skriver ”I första stycket regleras inom vilken tid en utstationerad arbetstagares krav enligt entreprenöransvaret måste göras gällande”.
7 f § - rimliga kontrollåtgärder
Skatteverket bedömer att förslagets nuvarande lydelse i 7 f § om att en uppdragsgivare ska vidta ”rimliga kontrollåtgärder” innebär tolkningsproblem, dvs. i vilka fall det finns skälig anledning att anta att arbetsgivaren i fråga underlåter sin skyldighet att betala ut lön. För att undvika risken för tolkningstvister, som kan antas komma att bli föremål för domstolsprövning och därigenom medföra osäkerhet och försening av eventuell löneutbetalning, bör i vissa delar förtydligas vilka åtgärder som uppdragsgivaren bör ha vidtagit.
När det gäller företag i Sverige finns möjlighet att relativt snabbt få vissa begränsade offentliga uppgifter om en presumtiv underentreprenör, t.ex. skatteskulder, inbetalade arbetsgivaravgifter och om företaget är godkänt för F-skatt. När det gäller underentreprenörer i andra länder torde möjligheterna att inhämta motsvarande uppgifter variera kraftigt och kan ta lång tid i anspråk. För att undvika osäkerhet behövs i dessa fall förtydliganden vilka åtgärder som uppdragsgivaren bör ha vidtagit för att inte riskera ett senare ansvar, det kan t.ex. handla om att begära sådant skuldfrihetsintyg som lämnas till Skatteverket vid ansökan om F-skatt. Vidare uppkommer vid längre uppdragsförhållanden frågan om hur länge en sådan rutinkontroll kan anses ha verkan i ansvarsfrågan, och om förnyad kontroll bör göras efter viss tid, t.ex. efter sex månader eller ett år. Dessa förtydliganden kan lämpligen göras i författningskommentaren.
Vidare noteras, med hänvisning till motiveringen på s. 89, att uppgiften i en arbetsgivardeklaration om utbetalade lönebelopp inte är offentlig, det är i denna del enbart summan av redovisade arbetsgivaravgifter som är offentlig. Detta kan försvåra beräkningen av utbetalade löner vid uppdragsgivarens kontroll, då skilda nivåer på arbetsgivaravgifterna kan förekomma.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.