1 Nytt om utgivningen

Aktuell Redovisningsinformation har tidigare getts ut dels i pappersform, den s.k. Gulingen, och dels publicerats internt i Ämnesdatabasen Redovisning samt på RSV:s hemsida. Beslut har nu fattats om att upphöra med utgivningen i pappersformat. Utgivningen har under senare år varit något ojämn och förra året utkom inga nummer. I fortsättningen kommer Aktuell Redovisningsinformation att ges ut 5-6 gånger per år och löpande rapportera om och flagga upp nyheter på redovisningsområdet. Rapporteringen kommer att omfatta nyheter från RSV, BFN, Redovisningrådet, IASB och EG, BAS-gruppen, Revisorsnämnden, Finansinspektionen, tidskrifter, skattedomstolar m.m.

Mycket av informationen hämtas numera från organisationernas hemsidor på Internet, till vilka hänvisningar kommer att göras. Detta gäller inte minst BFN som löpande lägger ut allmänna råd, vägledningar, skrivelser m.m. på sin hemsida www.bfn.se Länk till annan webbplats.. RSV:s rapportering om nyheter från BFN kommer i fortsättningen helt att ske genom detta nyhetsblad och med hänvisning till BFN:s hemsida, eftersom RSV beslutat upphöra med prenumeration och utskick av BFN Informerar. Beslutet togs mot bakgrund av att BFN Informerar endast innehöll de allmänna råden, däremot inte vägledningarna, och att ett komplett material kan hämtas från BFN:s hemsida.

Redaktionen hoppas att Aktuell Redovisningsinformation i dess nya form ska bli en intressant läsning och fylla läsarnas behov av information på redovisningsområdet!

Nytt från RSV

2 Skrivelser

Ett styrdokument om Ändringar i efterhand av redovisat resultat av näringsverksamhet vid taxeringen, utfärdades 2002-12-10 och finns i ämnesdatabaserna och på RSV:s webbplats www.rsv.se (se Rättsinformation- Redovisning-Skrivelser eller Rättsinformation-Skrivelser). I skrivelsen konstateras att flertalet deklarationsändringar kan göras med stöd av reglerna om beskattningstidpunkten i 14 kap. 2–6 §§ i inkomstskattelagen (IL). Även om de nämnda reglerna i IL inte syftade till någon ändring i förhållande till motsvarande regler i KL har de fått en fullständigare utformning. Skrivelsen innehåller nya riktlinjer vad gäller följdändringar avseende arbetsgivaravgifter, om behovet att genom besvär hålla taxeringar öppna vid följdändringar avseende moms samt inte minst vad gäller yrkanden om ändring av taxeringen med genom nya bokslut. RSV har beslutat att från 2003-01-01 inte längre vid beskattningen godta ändring av tidigare fastställda (AB och Ek.för) eller upprättade (övriga) bokslut eller årsredovisningar. I skrivelsen finns även exempel som belyser tillämpningen. Vid en temadag 2003-02-20 med representanter från regionerna har skrivelsen med dess exempel samt ytterligare ett antal frågeställningar diskuterats.

4 Sammankomster, hearings, arbetsgrupper m.m.

IAS-utredningen

Enligt en EG-förordning ska noterade bolag fr.o.m. 2005 upprätta sin koncernredovisning i enligt med internationella redovisningsstandarder (IAS). De enskilda medlemsstaterna får dock tillåta eller kräva att även årsredovisningen upprättas enligt samma principer. Vidare får medlemsstaterna tillåta eller kräva att även andra företag än noterade bolag upprättar sin koncernredovisning och/eller årsredovisning i enlighet med IAS.

Genom implementering av IAS-regler måste den svenska redovisningslagstiftningen ändras på ett antal punkter. Vidare kan annan lagstiftning, såsom den associationsrättsliga och den skatterättsliga, komma att påverkas av nämnda implementering. Exempelvis finns i inkomstskattelagen möjlighet till skattemässig resultatreglering genom ett antal boslutsdispositioner. De två främsta är avsättning till periodiseringsfond och räkenskapsenlig avskrivning av inventarier. Någon motsvarighet härtill finns inte i IAS-reglerna, varför en implementering i nämnda avseende antingen skulle kräva en frikoppling från redovisningen eller att Sverige begär undantag från detta regelverk.

För att bereda ovanstående frågor har Justitiedepartementet tillsatt en utredning, benämnd IAS-utredningen, med experter från berörda organisationer såsom FAR, SRS, SRF, Svenskt Näringsliv, BFN och RSV. Skatteförvaltningens representant i nämnda utredning är Rolf Törnqvist. Enligt direktiv till utredningen ska arbetet vara avslutat hösten 2003.

Förenklingsprojekt för småföretagare

Med småföretagare avses i detta sammanhang de som driver företag såsom enskilda näringsidkare och inte är skyldiga att upprätta årsredovisning, dvs. s.k. 10/24 företag. I Sverige driver idag ca 600 000 fysiska personer verksamhet såsom enskild firma. Av dessa träffas högst ca 100 inte av definitionen ”småföretagare”.

Spelreglerna, såväl skatte- som redovisningsmässigt, är i stort sett desamma oavsett om det är fråga om en småföretagare eller ett stort börsbolag. Redan under 1995 föreslog RSV radikalt förenklade regler genom en s.k. modifierad kontantprincip för enskilda näringsidkare. Förslagen bereddes sedermera av den s.k. Förenklingsutredningen, som lämnade ett delbetänkande Enskilda Näringsidkare – Översyn av skattereglerna (SOU 1997:178). Delbetänkandet remissbehandlades och därefter har det inte hänt något med förslagen, troligen mest beroende på att de kom i konflikt med redovisningsreglerna.

BFN har emellertid nu ifrågasatt om det inte är värt att acceptera en förändring av redovisningsprinciperna för småföretagare, och begärt en lagändring för att nå fram till önskvärda förenklingar. På grund härav har det tillsatts en projektgrupp med representanter från BFN, SRF, SRS, BAS-gruppen, Fi.dep., Ju.dep. och RSV. Från skatteförvaltningen ingår Rolf Törnqvist i projektgruppen.

Målsättningen med arbetet är bl.a. att förenkla redovisningsreglerna för småföretagare och harmonisera dessa så långt som möjligt med skattereglerna. I de fall sistnämnda regler lägger hinder för förenklingar ska även skattereglerna ses över. Som exempel på tänkbara förenklingar är värderingen av varulager och materiella anläggningstillgångar, där beräkningen av anskaffningsvärdet bör kunna ske förenklas. Vidare bör periodisering av inkomster och utgifter kunna underlåtas vid mindre belopp, förslagsvis 5000 kr. Alla småföretagare ska också kunna göra ett mycket enkelt bokslut, vilket med vissa mindre justeringar sedan ska kunna läggas till grund för beskattningen. Därigenom skulle man kunna ha en enda enkel deklarationsblankett för enskilda näringsidkare i jämförelse med dagens blankett N1 och N2. Projektgruppen ska avsluta sitt arbete under hösten 2003.

5 Organisation/personal

Ansvarig för redovisningsfrågor inom RSV är Rolf Törnqvist SK/R2. Rolf är ledamot i BFN och deltar i dess beslut om allmänna råd, vägledningar m.m.. Rolf leder RSV:s referensgrupp för redovisningsfrågor i vilken ingår en representant för varje region samt riksexperterna i redovisning samt sakkunniga från SK/R2. Inom Referensgruppen bereds olika redovisningsfrågor, bland annat publiceras svar på internt och externt ställda redovisningsfrågor.

Ny riksexpert i redovisningsfrågor från 2003 är Göran Gäfvert, Göteborg. Riksexperter sedan tidigare är Tommy Andersson, Örebro, Urban Bjergert, Malmö och Göran Olsson, Linköping.

Nytt från BFN (www.bfn.se Länk till annan webbplats. )

6 Allmänna råd/Vägledningar

Redovisning av fusion BFNAR 2003:2 Länk till annan webbplats.

Gäller vid andra fusioner än fusion av helägt aktiebolag. I Vägledningen kommenteras det allmänna rådet, vidare finns en omfattande samling med exempel.

7 Uttalanden med allmänna råd

Anläggningsregister BFNAR 2003:1 Länk till annan webbplats.

Uttalandet gäller materiella och immateriella tillgångar och ska tillämpas av bokslutsföretag på räkenskapsår från 2003-07-01. Registret ska uppdateras senast i samband med bokslutet. Anläggningsregistret ska innehålla följande för varje enskild tillgång: (a) anskaffningsvärde, (b) anskaffningstidpunkt, (c) tillämpad avskrivningsmetod eller uppgift att tillgången inte skrivs av (ex.vis för konst), (d) nyttjandeperiod (tillgångens ekonomiska livslängd för företaget), (e)ackumulerade avskrivningar, (f) ackumulerade nedskrivningar, (g) uppgift som gör det möjligt att konstatera tillgångens avskrivningsbara belopp, ex.vis genom att restvärdet anges, (h) uppgifter som gör det möjligt att identifiera tillgången. För företag som ska upprätta årsredovisning tillkommer vissa ytterligare uppgifter.

Enligt RR 12 Materiella anläggningstillgångar punkt 3 utgörs avskrivningsbart belopp av tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för beräknat restvärde. Om uppskrivning skett skall uppskrivningsbeloppet inkluderas i avskrivningsbart belopp. En tillämpning av RR 12 medför, om räkenskapsenlig avskrivning tillämpas skattemässigt, att företaget inte fullt ut kan utnyttja det skattemässiga avdragsutrymmet.

Registret ska innehålla även tillgångar som är helt avskrivna men som fortfarande innehas av företaget.

Tolkning av koncernbegreppet vid bedömningar som sker enligt bokföringslagen BFNAR 2002:12 Länk till annan webbplats.

Uttalandet har betydelse för tillämpning av bestämmelserna om räkenskapsår i 3 kap. BFL.
Frågan har ställts av RSV.

Redovisning vid försäljning från myntautomat BFNAR 2002:14 Länk till annan webbplats.

I svaret anges vilket underlag som ska finnas för intäktsredovisningen. Frågan har ställts av RSV.

Fem uttalanden som avser redovisning i ideella föreningar, bostadsrättsföreninger eller registrerade trossamfund, BFNAR 2002: 7-11 samt 13 Länk till annan webbplats..

Omfattar redovisning av intäkter och kostnader, gåvor och bidrag samt uppgifter om medelantalet anställda. För ideella föreningar och registrerade trossamfund har BFN också tagit fram särskilda broschyrer, som finns tillgängliga på hemsidan. Dessutom finns en omfattande rapport om Ideella föreningar och bokföringsskyldigheten – en rapport om begreppet näringsverksamhet m.m.

8 Hemställan om lagändringar

Om den s.k. kontantmetoden enligt 5 kap. 2 § tredje och fjärde stycket BFL.

Förslaget innebär att alla företag, ex.vis även AB, får tillämpa kontantmetoden om den årliga nettoomsättningen uppgår till högst tjugo prisbasbelopp.

Om reglerna för bokslut i enskild näringsverksamhet

Se punkt 4, Förenklingsprojekt för småföretagare.

9 Yttranden

Retroaktiva företagsöverlåtelser

Avser yttranden i två mål till Regeringsrätten. I det ena överlät en enskild firma rörelsen retroaktivt till ett AB, i det andra överlät ett HB först sin rörelse till en enskild firma som sedan retroaktivt överlät rörelsen till ett AB. Enligt BFN kan retroaktivitet inte godtas redovisningsmässigt , utan det överlåtande företaget företaget ska bokföra affärshändelserna löpande och upprätta ”slutbalansräkning”, vilken blir ”öppningsbalansräkning” för det övertagande AB:et. Detta innebär att det överlåtande företaget ska redovisa resultatet av verksamheten fram t.o.m. inkråmsöverlåtelsen, vilket tidigast kan vara avtalsdagen.

10 Övrigt

EG:s rekommendation om miljöredovisning

Rekommendationen riktar sig till AB och HB/KB i vilka obegränsat ansvariga delägare är AB. Rekommendationen syftar till att presentera riktlinjer för en meningsfull redovisning av miljöförpliktelser och åstadkomma jämförbarhet i årsredovisningarna inom EG.

11 Nytt från Redovisningsrådet

URA 42 Länk till annan webbplats. Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta

Akutgruppens uttalande avser tolkningen av punkt 7 i RR 29 Ersättningar till anställda. Enligt svaret är en sådan ITP-plan en förmånsbestämd plan.

12 Internationellt

IASB och FASB har i slutet av 2002 träffat ett avtal om samarbete för att få samstämmiga redovisningsrekommendationer som kan användas globalt. Ett gemensamt projekt har startats för att kortfristigt eliminera så många differenser som möjligt mellan befintliga rekommendationer. För att framöver få enhetliga rekommendationer kommer de båda organisationer att samarbeta i gemensamma arbetsgrupper. EG ser positivt på överenskommelsen.