Dnr. 3057-03/100

Sammanfattning

Skattemässigt föreligger inget hinder för kvittningar/justeringar inom en balanspost.

1. Bakgrund

Ett aktiebolag har tillämpat Riksskatteverkets (RSV) rekommendation RSV S 1999:38 avseende reservering för vissa förlustrisker i inkomstslaget näringsverksamhet i samband med exportaffärer. Rekommendationen syftar till att ge schabloner för beräkning av förlustrisker på varufordringar i samband med affärer i länder vars politiska och ekonomiska förhållanden är sådana att en inte försumbar förlustrisk föreligger. Nedskrivning medges skattemässigt enligt rekommendationen med vissa procentsatser utan särskild utredning av den skattskyldige. Syftet med schablonen är att vid beskattningen ersätta och förenkla den individuella prövning som ska ske enligt god redovisningssed.

2. Fråga

Fråga har uppkommit om den beloppsmässiga ram som schablonen medger för nedskrivning som uppkommer vid fordringar på olika riskländer kan disponeras fritt inom balansposten varufordringar. Kan t.ex. fordran på kund i visst riskland skrivas med med 100 % och andra fordringar i andra riskländer med motsvarande lägre belopp inom den givna ramen? Den ställda frågan innefattar även en större generell fråga om fri kvittningsrätt föreligger inom balansposten varufordringar.

3. Svar

Allmänt gäller såväl skatte- som redovisningsmässigt att förlustrisker på varufordringar ska bedömas för varje fordran för sig. Se 2 kap. 4 § årsredovisningslagen och handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2002 års taxering, del 2, s. 880 Pdf, 234.2 kB, öppnas i nytt fönster.. Avdrag för nedskrivning med viss procent av det sammanlagda värdet av kundfordringarna på balansdagen, s.k. generell nedskrivning, bör inte medges annat än i undantagsfall. Generell nedskrivning har medgetts för avbetalningsfordringar.

Det är oklart om det redovisningsmässigt är förenligt med god redovisningssed att kvitta inom en balanspost. Oavsett hur det förhåller sig härmed torde, om ett bokslut upprättats med en sådan kvittning, såväl balans- som resultatposterna förbli oförändrade vid en eventuell rättelse. Ändringen kommer enbart att ske på detaljnivå i eventuell bokslutsbilaga m.m. Några skattemässiga konsekvenser kan inte uppkomma på grund av nämnda förfarande.

Stöd för att kvittning inom en balanspost är tillåten kan även utläsas av skattelagstiftningen och dess förarbeten. Som framgår exempelvis av slutbetänkande av företagsskatteberedningen, SOU 1977:86, s. 555, har det godtagits att kvittningar inom balanspost normalt får godtas.

Av 14 kap. 3 § inkomstskattelagen (IL) framgår att värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Vidare ska enligt det allmänna stadgandet i 14 kap. 2 § IL respektive balanspost beräknas enligt god redovisningssed. Lagtexten anger enligt referensgruppens bedömning att värdena på balansposterna ska vara enligt god redovisningssed och inte enstaka delar i balansposterna. Denna bedömning styrks indirekt av de speciella kvittningsreglerna i 14 kap. 6 § IL. Det vore inkonsekvent om kvittning får ske mellan olika balansposter men inte inom dessa balansposter.

Referensgruppen gör den sammanfattande bedömningen att kvittningsrätt föreligger skatterättsligt för ostridiga möjliga kvittningar/justeringar inom en balanpost. I frågeställarens fall kan dock kvittning enbart ske mellan fordringar i länder som omfattas av schablonen enligt RSV:s rekommendation och inte mot övriga varufordringar som inte omfattas av schablonen.