Deklarera och betala skatt i en ideell förening eller ett trossamfund
Du som deklarerar åt en ideell förening eller ett trossamfund ska vanligtvis lämna Inkomstdeklaration 3 efter varje räkenskapsår. Vilka delar av deklarationen du ska fylla i beror på vilken typ av verksamhet föreningen eller trossamfundet bedriver. Om verksamheten är allmännyttig kan vissa inkomster vara skattefria. I annat fall beskattas de som för ett företag.
De här inkomsterna är skattepliktiga
Huvudregeln är att inkomster från näringsverksamhet är skattepliktiga och ska ingå i underlaget för inkomstskatt. De kan komma från kapital, fastighet och rörelse.
- Kapitalinkomster kan vara räntor, utdelningar och försäljning av värdepapper och fastighet.
- Fastighetsinkomster kan vara uthyrning av lokal eller lägenhet.
- Rörelseinkomster kan vara inkomster från restaurang-, butik eller uppdragsverksamhet, försäljning av föreningskläder, litteratur, biljetter till evenemang och fika i samband med det. Hit räknas också den avgift som medlemmarna betalar för att få tillgång till en vatten- eller avloppsanläggning, en brygga eller en bastu.
Du får göra avdrag för de utgifter, direkt eller via värdeminskningsavdrag, som hör ihop med föreningens eller trossamfundets skattepliktiga inkomster. Underlaget för inkomstskatt blir antingen ett överskott eller underskott. Överskottet ska föreningen och trossamfundet betala statlig inkomstskatt på. Skatten är 20,6 procent på underlaget. Underskottet får du i de flesta fall göra avdrag för i nästa års deklaration.
Det finns undantag för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund
Föreningar och trossamfund som är allmännyttiga behöver inte betala skatt på vissa inkomster. För att vara allmännyttig måste fyra krav vara uppfyllda:
- ändamålskravet
- verksamhetskravet
- fullföljdskravet
- öppenhetskravet.
Ändamålskravet
Ändamålskravet betyder att föreningen eller trossamfundet ska bedriva en allmännyttig verksamhet utan vinstsyfte eller lämna bidrag till allmännyttiga ändamål.
Följande verksamheter och ändamål är allmännyttiga:
- idrott, kultur, politik eller religion
- miljövård, omsorg om barn eller ungdom
- sjukvård och social hjälpverksamhet
- Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet
- utbildning eller vetenskaplig forskning.
Det kallas att ha ett allmännyttigt ändamål.
Ändamålskravet består av tre delar (Rättslig vägledning)
Länk till annan webbplats.
Verksamhetskravet
Verksamhetskravet betyder att minst 90 procent av föreningens eller trossamfundets verksamhet ska vara allmännyttig.
En förening eller ett trossamfund som bara bedriver allmännyttig verksamhet eller bara lämnar bidrag till allmännyttiga ändamål klarar vanligtvis verksamhetskravet.
Du kan räkna på kravet genom att dela upp föreningens eller trossamfundets kostnader i olika delar.
Verksamhetskravet (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Fullföljdskravet
Fullföljdskravet betyder att föreningen eller trossamfundet ska använda minst 75 procent av inkomsterna till allmännyttiga ändamål. Resten kan föreningen eller trossamfundet spara eller använda till sådant som inte är allmännyttigt.
Fullföljdskravet (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Öppenhetskravet
Öppenhetskravet betyder att alla som delar föreningens eller trossamfundets målsättning och följder stadgarna får bli medlemmar.
Föreningen och trossamfundet kan ställa vissa krav för medlemskap men ändå vara öppen. Det kan till exempel vara en geografisk begränsning för en hembygdsförening eller minimiålder för en skytteförening.
De som bara tar in medlemmar efter rekommendation från en annan medlem eller som utesluter medlemmar utan giltiga skäl är däremot inte öppna.
Öppenhetskravet (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
- De här inkomsterna kan bli skattefria för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund
Inkomster från kapital som räntor, utdelningar, försäljning av värdepapper och försäljning av fastigheter, är alltid skattefria för allmännyttiga föreningar och trossamfund. De behöver inte heller betala skatt på vissa inkomster från fastigheter eller rörelser.
Inkomster från fastighet
Inkomster från uthyrning av lokal eller lägenhet blir skattefria om tillräckligt mycket av fastigheten används till allmännyttiga ändamål. Om det finns flera byggnader på fastigheten ska du titta på hur varje enskild byggnad används.
Olika sätt att använda fastigheten för allmännyttiga ändamål
Det kan till exempel vara att:
- Använda fastigheten i egen allmännyttig verksamhet.
- Hyra ut lokaler till allmännyttiga ändamål, till exempel ett politiskt parti eller en församling.
- Hyra ut lägenheter till allmännyttiga ändamål, till exempel socialt utsatta eller ekonomiskt behövande.
Uthyrning som inte är allmännyttig
Att hyra ut lokaler till företag och privata fester eller en lägenhet till föreningens vaktmästare eller trossamfundets pastor är däremot inte allmännyttigt.
Det här avgör om hyresinkomsterna blir skattefria eller skattepliktiga
Hyresinkomsterna blir skattefria om föreningen eller trossamfundet antingen äger fastigheten och själva använder mer än 50 % av ytan för den allmännyttiga verksamheten. Eller om minst 75 procent av hyresinkomsterna kommer från uthyrning till allmännyttiga ändamål. Här finns inget krav på att föreningen eller trossamfundet ska äga fastigheten.
Om fastigheten används på något annat sätt än vad som beskrivs här så ska inkomsterna från uthyrningen av lokaler eller lägenheter beskattas. Föreningen och trossamfundet ska då också uttagsbeskatta sin egen användning genom att ta upp hyresvärdet som en skattepliktig intäkt.
Inkomster från rörelse
En verksamhet som bedrivs stadigvarande med anställd personal och utan naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten är alltid skattepliktig. Att föreningen eller trossamfundet uppfyller villkoren för att vara allmännyttig spelar ingen roll. Exempel på sådan verksamhet kan vara restaurang- eller caféverksamhet.
Föreningens eller trossamfundets övriga rörelseinkomster kan däremot bli skattefria om minst 75 procent av inkomsterna kommer från något av följande:
- Inkomster som har ett naturligt samband med föreningens eller trossamfundets allmännyttiga verksamhet. Det kan till exempel vara
- träningsavgifter
- entréintäkter till idrotts- eller kulturevenemang
- intäkter från försäljning av enklare fika vid evenemangen
- intäkter från försäljning av klubbkläder.
- Inkomster från rättighet att använda föreningens eller trossamfundets varumärke till exempel ett klubbmärke.
- Inkomster från secondhandverksamhet.
- Inkomster från viss spelverksamhet till exempel bingo eller försäljning av egna lotter med licens.
- Inkomster från så kallade hävdvunna finansieringskällor. Det är intäkter som av tradition har varit inkomstkälla hos ideella föreningar sedan lång tid tillbaka. Det kan till exempel vara intäkter från
- försäljningskampanjer som lotter, kakor och strumpor
- reklam på föreningskläder och i programblad
- loppmarknader, fester och funktionärsuppdrag på andra allmännyttiga organisationers idrotts- eller kulturevenemang.
Skattskyldighetens omfattning (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Om mer än 25 procent av inkomsterna kommer från annat, som arbeten åt företag eller kommuner, blir i stället alla rörelseinkomster skattepliktiga.
Räkneexempel
Kassören i Höjdarna BK vill ta reda på om föreningen behöver betala skatt på sina rörelseinkomster. Föreningen har haft följande rörelseinkomster under beskattningsåret:
- träningsavgifter 80 000 kronor
- försäljning av entrébiljetter 52 000 kronor
- försäljning av fika vid föreningens evenemang 25 000 kronor
- försäljning av bingolotter 15 000 kronor
- funktionärsuppdrag åt en kulturförening 12 000 kronor
- butiksinventering åt företag 20 000 kronor
- försäljning från ett café som föreningen driver stadigvarande med anställd personal 200 000 kronor.
Föreningens totala rörelseinkomster blir 404 000 kronor.
Så här räknar kassören
Föreningens caféverksamhet är skattepliktig så de inkomsterna räknar kassören bort från de totala rörelseinkomsterna. För att räkna ut om föreningens övriga rörelseinkomster blir skattefria räknar kassören ihop träningsavgifterna, entréavgifterna, funktionärsuppdraget och försäljningen av fika och bingolotter och delar sedan den summan med summan från den första uträkningen.
404 000 kronor − 200 000 kronor = 204 000 kronor
80 000 kronor + 52 000 kronor + 25 000 kronor + 15 000 kronor + 12 000 kronor = 184 000 kronor
184 000 kronor ÷ 204 000 kronor = 0,90 = 90 procent
Eftersom 90 procent av föreningens övriga rörelseinkomster antingen har ett naturligt samband med verksamheten eller är så kallade hävdvunna finansieringskällor så är det bara caféverksamheten som är skattepliktig.
Huvudsaklighetsbedömningen (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Dessa föreningar är inte allmännyttiga
Det finns föreningar som inte klarar kraven för att vara allmännyttiga. Det gäller vanligtvis:
- fackföreningar, branschföreningar och yrkesföreningar
- vägföreningar, vattenföreningar och avloppsföreningar
- bastuföreningar och bryggföreningar.
För dessa föreningar finns inga undantag. Det betyder att inkomster från kapital, fastighet och rörelse är skattepliktiga. Tänk på att den avgift som medlemmarna betalar för att få tillgång till exempelvis en bryggplats, en väg eller en anläggning för vatten och avlopp är en skattepliktig inkomst för föreningen.
Inkomster från ideell medlemsverksamhet är alltid skattefri
Föreningar och trossamfund behöver inte betala skatt på inkomster från ideell verksamheten. Detta gäller oavsett om de är allmännyttiga eller inte. Vanliga inkomster i ideell verksamhet är medlemsavgifter, bidrag och gåvor.
Tänkt på att alltid dela upp medlemsavgifter och andra avgifter som medlemmarna betalar till föreningen. Andra avgifter kan till exempel vara träningsavgifter, bryggplatsavgifter eller avgifter för att täcka kostnader för vägar, vatten eller avlopp.
Om föreningen eller trossamfundet får bidrag som ska täcka kostnader i en skattepliktig verksamhet blir bidraget däremot en skattepliktig inkomst. Det kan till exempel vara statliga eller kommunala bidrag som en vägförening får för vägunderhåll.
De utgifter som föreningen eller trossamfundet har i den ideella verksamheten ger inte rätt till avdrag i deklarationen.
Vad är näringsbidrag? (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
I dessa fall ska du lämna Inkomstdeklaration 3
Du ska alltid lämna Inkomstdeklaration 3 om föreningen eller trossamfundet ska redovisa underlag för någon av följande skatter och avgifter
- inkomstskatt
- fastighetskatt
- fastighetsavgift
- särskild löneskatt för anställda
- avkastningsskatt.
Ta reda på hur du ska deklarera
Använd vår deklarationsguide för att ta reda på vilka delar av Inkomstdeklaration 3 du ska lämna till Skatteverket. Guiden visar också om du kan ansöka om att slippa deklarera åt föreningen eller trossamfundet.
När du ska deklarera beror på när räkenskapsåret slutar
Den månad då föreningens eller trossamfundets räkenskapsår slutar avgör när vi skickar ut inkomstdeklarationen och när du ska lämna in den till Skatteverket. Du hittar information om räkenskapsåret på första sidan av Inkomstdeklarationen.
Då skickar vi ut Inkomstdeklaration 3
Här finns tidpunkten då Skatteverket skickar inkomstdeklarationen beroende på vilken månad föreningens eller trossamfundets räkenskapsår slutar.
Räkenskapsåret slutar | Vi skickar deklarationen |
|---|---|
September–december 2024 | Slutet av februari 2025 |
Januari–augusti 2025 | Mitten av september 2025 |
Så lämnar du in Inkomstdeklaration 3
Inkomstdeklarationens första sida lämnar du alltid in på papper eftersom den ska vara underskriven av en behörig firmatecknare. Adressen står på deklarationens första sida. Bilagorna kan du lämna in i Skatteverkets e-tjänst Filöverföring. För att kunna lämna bilagorna i filöverföringstjänsten behöver du ett bokföringsprogram som kan skapa SRU-filer. Om du inte har ett deklarationsprogram går det bra att lämna även bilagorna på papper.
Då ska du senast deklarera
Här hittar du datumet då du senast ska deklarera beroende på vilken månad föreningens eller trossamfundets räkenskapsår slutar.
Räkenskapsåret slutar | Deklarera senast |
|---|---|
September–december 2024 | 1 augusti 2025 |
Januari–april 2025 | 1 december 2025 |
Maj–juni 2025 | 15 januari 2026 |
Juli–augusti 2025 | 1 april 2026 |
Logga in på föreningens eller trossamfundets Mina sidor
På Mina sidor hittar du bland annat föreningens eller trossamfundets inkomstdeklarationer och information om när du ska deklarera åt föreningen eller trossamfundet. För att få behörighet till Mina sidor behöver du först ansöka om behörighet hos oss.
Ansök på blankett Deklarationsombud (SKV 4809) eller blankett Behörighet som firmatecknare (SKV 4801). Kom ihåg att skicka med ett aktuellt protokoll från senaste styrelsemötet där det framgår vem som är firmatecknare och hur firman tecknas.
Använd vår e-tjänst
När du har deklarerat får du ett besked från Skatteverket
Ibland kan Skatteverket behöva ställa frågor om din redovisning. Du får alltid besked om hur mycket skatt föreningen eller trossamfundet ska betala eller få tillbaka.
Då skickar vi slutskattebeskedet
I tabellen finns tidpunkten då Skatteverket skickar ut slutskattebeskedet beroende på vilken månad föreningens eller trossamfundets räkenskapsår slutar.
Bokslut | Då skickar vi slutskattebeskedet |
|---|---|
Juli–augusti 2024 | 11–15 augusti 2025 |
September–december 2024 | 12–15 december 2025 |
Januari–april 2025 | 10–15 april 2026 |
Maj–juni 2025 | 15–22 juni 2026 |
Då kan vi skicka slutskattebeskedet tidigare
Om vi ändrar något i deklarationen eller har frågor om den, till exempel att vi behöver fler uppgifter för att kunna beräkna den slutliga skatten, skickar vi i stället slutskattebeskedet när vi är klara med deklarationen. Det innebär att föreningen eller trossamfundet kan få sitt slutskattebesked tidigare än vad som står i tabellen.
Då ska kvarskatten vara betald (underskott på skattekontot)
Här är datumet då pengarna senast ska finnas på Skatteverkets konto beroende på när räkenskapsåret slutar. Du kan också göra en extra inbetalning (fyllnadsinbetalning) tidigare för att undvika kostnadsränta.
Räkenskapsåret slutar | Senast |
|---|---|
Januari–april 2024 | 14 juli 2025 |
Maj–juni 2024 | 12 september 2025 |
Juli–augusti 2024 | 12 november 2025 |
September–december 2024 | 12 mars 2026 |
Då kan du behöva betala kvarskatten tidigare
Om vi ändrar något i deklarationen eller har frågor om den, till exempel att vi behöver fler uppgifter för att kunna beräkna den slutliga skatten, skickar vi i stället slutskattebeskedet när vi är klara med deklarationen. Det innebär att du kan behöva betala föreningens eller trossamfundets kvarskatt ett annat datum än vad som står i tabellen.
Det står på föreningens eller trossamfundets slutskattebesked vilket datum kvarskatten senast ska vara betald. Föreningen eller trossamfundet har ungefär 90 dagar på sig att betala.
Då betalar vi ut överskjutande skatt (överskott på skattekontot) till bankkontot
Räkenskapsåret slutar | Utbetalning | |
|---|---|---|
Juli–augusti 2024 | 5–8 augusti 2025 | |
September–december 2024 | 9–12 december 2025 | |
Januari–april 2025 | 7–10 april 2026 | |
maj–juni 2025 | juni 2026 | |
Då kan vi betala ut pengarna tidigare
Om vi ändrar något i deklarationen eller har frågor om den, till exempel att vi behöver fler uppgifter för att kunna beräkna den slutliga skatten, betalar vi ut pengarna när vi är klara med deklarationen.
Insättning på bankkonto
Om du har anmält ett bankkonto åt föreningen eller trossamfundet sätter vi in pengarna där. Om du inte har anmält något bankkonto finns pengarna kvar på föreningens eller trossamfundets skattekonto tills du begär att få dem utbetalda.
Vad händer om jag deklarerar för sent eller inte alls?
Om du deklarerar för sent
Om du deklarerar för sent åt föreningen eller trossamfundet kan du behöva betala förseningsavgift. För ideella föreningar eller trossamfund är en förseningsavgift 1 250 kronor. Beroende på hur sent du deklarerar kan Skatteverket ta ut upp till tre förseningsavgifter. Det innebär att du kan behöva betala 3 750 kronor i förseningsavgifter. Innan Skatteverket fattar beslut om förseningsavgift skickar vi först ett förslag till beslut om förseningsavgift som du har möjlighet att svara på.
Om du inte deklarerar alls
Om du inte deklarerar alls åt föreningen eller trossamfundet gör Skatteverket en uppskattning av det underlag som du ska betala skatt på. Du kan även behöva betala skattetillägg och föreningen eller trossamfundet kan få sitt eventuella godkännande för F-skatt återkallat. Innan Skatteverket fattar beslut om den slutliga skatten skickar vi först ett förslag till beslut om slutlig skatt som du har möjlighet att svara på.
Extra betalning av skatt (fyllnadsinbetalning)
För att undvika kostnadsränta på kvarskatt kan du göra en fyllnadsinbetalning för föreningen eller trossamfundet. Här är datumet då pengarna senast ska finnas på Skatteverkets konto, beroende på vilken månad räkenskapsåret slutar.
Kvarskatt under 30 000 kronor
Räkenskapsåret slutar | Då ska pengarna finnas på skattekontot |
|---|---|
September–december 2024 | 5 maj 2025 |
Januari–april 2025 | 3 september 2025 |
Maj–juni 2025 | 3 november 2025 |
Juli–augusti 2025 | 5 januari 2026 |
Ränta på slutlig skatt beräknas från den 4:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång.
Kvarskatt över 30 000 kronor
Räkenskapsåret slutar | Då ska pengarna finnas på företagets skattekonto |
|---|---|
September–december 2024 | 12 februari 2025 |
Januari–april 2025 | 12 juni 2025 |
Maj–juni 2025 | 12 augusti 2025 |
Juli–augusti 2025 | 13 oktober 2025 |
Ränta på slutlig skatt beräknas från den 13:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång.
Kontakta oss
Aktuellt
-
Nytt uppdrag att utreda AI-verkstad för offentlig sektor
Skatteverket och Försäkringskassan har fått ett nytt uppdrag från regeringen att...
-
Fel och brister inom skogs- och slaktnäringarna
Skatteverket har kontrollerat verksamheter inom skog och slakt. I omkring sex av...
-
Skatteverket leder nytt regeringsuppdrag
Skatteverket får ansvar för att samordna utvecklingen av digitala lösningar och ...
Tillsammans gör vi samhället möjligt
