Riksskatteverket (RSV) genomför regelbundet enkätundersökningar av allmänhetens attityder till skattesystemet och skattemyndigheten. I denna rapport redovisas en undersökning som utfördes i januari - februari 2001 i syfte att ge underlag för en bedömning av allmänhetens attityder till skattesystemet, skattekontroll och skattefusk.
Urvalet bestod av 3 000 personer från hela landet i åldrarna 18-74 år. Metoden för undersökningen var en postenkät med bortfallsuppföljning i form av telefonintervjuer. Vägd svarsfrekvens för undersökningen var 63 procent.
Höginkomsttagare och egenföretagare är mest missnöjda med skattesystemet
Skattesystemet i stort, dvs. skatternas storlek och reglernas utform-ning, ges betyget 2,6 på en femgradig skala, vilket är något bättre än vid föregående undersökning 1998. Sedan RSV:s undersökningar påbör-jades 1986 har betyget aldrig överstigit 2,8. De mest missnöjda återfinns i grupperna höginkomsttagare respektive egenföretagare. Totalt sett uppger knappt hälften, 47 procent, att de har förtroende för skattemyn-digheten, vilket i stort överensstämmer med resultatet från föregående undersökning 1998.
Skattesystemet är svårt men det är lätt att deklarera
Det är fler som tycker att vi har ett svårt skattesystem än som tycker att skattesystemet är enkelt. Höginkomsttagarna och egenföretagarna tycker att systemet är svårast. Däremot tycker en majoritet av allmän-heten att det är lätt att deklarera. Betyget på Riksskatteverkets hemsida och skattemyndighetens servicetelefon är gott, men det är endast ca. 20 procent av de svarande som har varit i kontakt med dessa serviceinsat-ser. Även skattekontot får ett gott betyg. Sammantaget tycker allmän-heten att det totalt sett är lätt att göra rätt för sig.
Skattemyndighetens broschyrer och blanketter är bra
Allmänheten tycker att skattemyndighetens broschyrer och blanketter totalt sett är bra, det är endast tio procent som anser motsatsen. Medel- och höginkomsttagare samt högutbildade är mest positiva till begrip-ligheten av skattemyndighetens broschyrer och blanketter, medan egenföretagare och lågutbildade är mest negativa i förhållande till genomsnittet.
Få tror att alla eller nästan alla betalar den skatt de ska
Drygt tre fjärdedelar av de svarande instämmer i påståendet att de är beredda att betala sin skatt så länge alla eller nästan alla gör det. Det är emellertid endast en fjärdedel som instämmer i påståendet att alla eller nästan alla i Sverige verkligen betalar den skatt de ska.
Toleransen av andras fusk är låg, med endast små skillnader mellan olika regioner och grupper.
På frågan varför skattefusk finns har de svarande fått ta ställning till tio påstådda orsaker. Som främsta orsaker rangordnas att skatterna är för höga, att personer i framträdande ställning bryter mot samhällets normer och att solidariteten med samhället är låg.
En femtedel av allmänheten uppger att de känner personligen minst en som skattefuskar. Av dessa är höginkomsttagarna och de som gjort realisationsvinst på värdepapper eller fastigheter de senaste 12 måna-derna överrepresenterade.
Få instämmer i påståendet att de har arbetat svart, de som gör det är främst yngre och män. Något fler instämmer i att de det senaste året anlitat någon till svartarbete, och här är höginkomsttagarna, egenföre-tagarna och de som bor i villa överrepresenterade. Det är emellertid problematiskt att dra slutsatser av svar på frågor och påståenden om eget fusk.
Omfattningen av fusk är ett allvarligt samhällsproblem
Allmänheten uppfattar omfattningen av fusk totalt sett som ett allvarligt samhällsproblem; 60 procent instämmer i ett sådant påstående, äldre i större utsträckning än yngre.
Färre anser att skattemyndigheten ställer tillräckligt många frågor för att kunna utöva effektiv kontroll
Färre än vid tidigare års undersökningar tycker att skattemyndigheten ställer tillräckligt många frågor till deklaranter för att kunna utöva effektiv kontroll. Det är emellertid allt fler som inte har någon upp-fattning.
Fler än vid tidigare undersökningar instämmer i påståendet att skatte-myndigheten är bra på att bekämpa skattefusk, men det är fortfarande fler som inte instämmer än motsatsen. Privatanställda tycker i störst utsträckning att skattemyndigheten inte är bra på att bekämpa fusket, medan egenföretagarna är överrepresenterade bland dem som tycker att skattemyndigheten är bra på att bekämpa fusket.
I något större utsträckning instämmer allmänheten i påståendet att skattemyndigheten är bra på att kontrollera deklarationer. Hälften av de svarande delar uppfattningen att det är troligt att skattemyndigheten skulle upptäcka om de skattefuskade, och nästan 40 procent instämmer i påståendet att konsekvenserna skulle bli allvarliga om skattemyndig-heten upptäckte deras eventuella skattefusk.
Totalt sett ger allmänheten skattemyndighetens kontroll medelvärdet 3,1 på en femgradig skala, vilket är en marginell ökning jämfört med 1998 års undersökning. Mest nöjda med kontrollen är egenföretagarna. De svarandes inkomst har ett samband med attityden till skattemyndig-hetens kontroll: betyget sjunker i takt med att inkomsten ökar.
Kontrollen betyder mest för förtroendet för skattemyndigheten
Inte fullt hälften, 47 procent, instämmer i påståendet att de har för-troende för skattemyndigheten totalt sett. Det delområde som har störst betydelse för allmänhetens förtroende för skattemyndigheten är att man anser att kontrollen fungerar bra totalt sett. Men endast 22 procent instämmer i påståendet att kontrollen fungerar bra.
Resultaten som framkommer av undersökningen överensstämmer till stor del med föregående riksenkätundersökning till allmänheten som genomfördes 1998, och som presenterades i RSV Rapport 1999:1.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.