Dokumentet innehåller Riksskatteverkets yttrande till Finansdepartementet avseende förslag från europeiska kommissionen om ändring i sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning.
1 Sammanfattning
RSV är i stort positiv till kommissionens förslag att mervärdesskattelagstiftningen inom EU bör förenklas och harmoniseras när det gäller kraven vid fakturering och lagring av fakturor.
RSV anser att möjligheten av att få använda sig av samlingsfakturor borde ha blivit bättre belyst.
RSV anser att vid fakturering i utländsk valuta ska uppgift lämnas om omräkningskurs och skattens belopp.
RSV ifrågasätter införandet av en tvingande regel med elektronisk signatur.
RSV avstyrker med hänsyn till kontroll- och säkerhetsaspekter förslaget till den del det gäller arkivering av fakturor.
2 Allmänna synpunkter på förslaget
Europeiska kommissionen föreslår vissa direktivändringar i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning, främst för att möjliggöra en anpassning till den nya tekniken med elektronisk fakturering. Den nuvarande lagstiftningen är inte anpassad till den nya tekniken. Detta nödvändiggör att de nuvarande 15 olika lagstiftningarna i medlemsländerna harmoniseras och anpassas till den nya situationen samtidigt som skatteadministrationen kan utnyttja och utveckla ny kontrollmetodik.
Förslagen överensstämmer i stort med de tankar och förslag som redovisats i PriceWaterhouseCoopers rapport från den 23 augusti 1999. RSV var då i sitt remissvar den 7 februari 2000 i huvudsak positiv till de framlagda förslagen.
I stora drag överensstämmer de förslag som nu lämnas med de regler som redan tillämpas i Sverige. Kommissionens förslag innebär därför inte några större förändringar för svenskt vidkommande. Vissa delar av förslagen förtjänar dock en närmare kommentar då de både innebär en skärpning och en uppmjukning av gällande regler. I detta avseende vill RSV peka på att kommissionens förslag inte bara innebär konsekvenser för mervärdesskattelagen (1994:200, ML) utan även konsekvenser för bokföringslagen (1999:1078,BFL). I BFL finns bl.a. regler om krav på verifikation, dvs. de uppgifter som verifierar en affärshändelse (1 kap. 2 § BFL) och de krav som ställs på arkivering av verifikationer (7 kap. 2 § BFL).
Skyldigheten att utställa en faktura
Av direktivförslaget framgår att samlingsfakturor får upprättas under förutsättning att de utställs minst en gång i månaden. Skatteförvaltningens erfarenheter av samlingsfakturor är att problem kan uppkomma när det gäller att bestämma tidpunkten för när skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträder. Det vore därför enligt RSV:s uppfattning önskvärt om en harmoniserad kravspecifikation avseende samlingsfakturans innehåll kunde tas fram. Åtminstone bör det av direktivet framgå att de krav som ställs på vanliga fakturor även gäller samlingsfakturor. Vidare hade det enligt RSV:s uppfattning varit mer ändamålsenligt om det angetts när en samlingsfaktura senast ska utställas istället för ”minst en gång i månaden”. Av remisshandlingarna framgår inte vilka bevekelsegrunder som kommissionen haft för att uppställa nämnda krav. Nämnas bör att det inte heller finns några krav angivna beträffande utfärdande av vanliga fakturor.
Fakturornas innehåll
I direktivförslaget anges tolv specifika uppgifter som en faktura alltid ska innehålla. Utöver sådana uppgifter som idag återfinns i ML tillkommer enligt direktivet uppgift om datum och särskilt nummer (fakturanummer). Dessa uppgifter ska idag enligt god redovisningssed redan finnas varför förslaget i denna del enbart lagfäster gällande praxis.
Av direktivförslaget framgår att beloppen i fakturorna ska kunna anges i vilken valuta som helst, under förutsättning att den skatt som ska betalas omräknas till den nationella valutan. Enligt RSV:s uppfattning bör det istället finnas ett krav på angivande av omräkningskurs och skattens belopp när fakturering sker i annan valuta än den som den skattskyldige får tillämpa som redovisningsvaluta. En säljare som blir skattskyldig i Sverige för viss transaktion men som ställer ut fakturan i t.ex. dollar bör vara skyldig att ange aktuell omräkningskurs samt skattebeloppet omräknat i sin redovisningsvaluta på fakturan. Detta för att befrämja att utställare och mottagare ska kunna redovisa skatten enligt artikel 11C.2 i sjätte direktivet med rätt belopp utan att behöva företa egna utredningar.
Elektronisk fakturering
Enligt direktivförslaget får fakturor överföras i pappersform eller elektroniskt. En av förutsättningarna för att få utnyttja elektronisk överföring är att äktheten och innehållet säkerställes genom krav på viss bestämd avancerad elektronisk signatur.
Kravet på elektronisk signatur kommer att innebära en skärpning för svenskt vidkommande. Svenska företag har idag möjlighet enligt såväl ML som BFL till elektronisk fakturering och detta utan något krav på elektronisk signatur. Skatteförvaltningen har inte heller upplevt några negativa konsekvenser av nämnda system.
Om kommissionens förslag genomförs så medför detta oundvikligen att det uppkommer en kostnadsökning för svenskt näringsliv. Även för skatteförvaltningen uppkommer merkostnader då dessa framledes även ska ha som uppgift att kontrollera riktigheten av den elektroniska signaturen. Vidare kan det ifrågasättas om det går att säkerställa fakturornas äkthet genom en dylik signatur. Att bygga kontroll och säkerhet mest på tekniska lösningar är också vanskligt.
Enligt RSV:s uppfattning bör det övervägas att inte göra direktivbestämmelsen om krav på elektronisk signatur tvingande för medlemstaterna, utan endast en möjlighet. Om förslaget trots allt kommer att genomföras anser RSV att ikraftträdandet inte bör sättas allt för nära i tiden. Kommissionens förslag om ändring med verkan redan från och med den 1 juli 2001 förefaller alltför snävt.
Lagring av fakturor
Kommissionen föreslår att lagring i elektronisk form i princip får ske ”var som helst” under förutsättning att de lagrade uppgifterna omedelbart kan tillhandahållas. Innebörden av detta förslag är att förvaring kan ske på en dator utanför Sveriges gränser. Den enda begränsning som föreslås är när det gäller platsen för arkivering i fall detta sker i ett land med vilket det inte har upprättats någon rättslig ram för ömsesidigt bistånd. I sådana fall föreslår kommissionen att medlemsstaterna kan införa ytterligare krav om staterna anser detta vara nödvändigt.
Det kan konstateras att kommissionens förslag står i konflikt med BFL. Enligt 7 kap. 2 § BFL ska räkenskapsinformation förvaras i Sverige. För räkenskapsinformation på maskinläsbart medium finns dock en dispensregel som innebär att skattemyndigheten (och i vissa fall Finansinspektionen) får tillåta att företag förvarar maskinläsbara medier utomlands. En förutsättning för att sådant tillstånd ska medges är att det finns särskilda skäl. Av förarbetena till BFL framgår att bestämmelsen är avsedd för sådana fall då företaget har en organisatorisk anknytning till utlandet, antingen därför att det ingår i en gränsöverskridande koncern eller därför att det utgör filial till ett utländskt företag.
Det kan nämnas att Redovisningskommittén i sitt slutbetänkande, SOU 1996:157, föreslog att om vissa villkor var uppfyllda så skulle det generellt vara tillåtet för företag att förvara räkenskapsinformation på ADB-medium utomlands. RSV avstyrkte bestämt kommitténs förslag om möjligheten att använda dator utomlands för bokföring. I frågan ansåg RSV sammanfattningsvis att ett genomförande av kommitténs förslag allvarligt skulle kunna försvåra skattekontrollen och kunna utnyttjas i skatteundandragande syften.
I prop. 1998/1999:130 (s.269) anförde sedan regeringen att det finns tungt vägande skäl för den nuvarande ordningen där den maskinutrustning med vilken räkenskapsinformationen bevaras måste finnas inom landet. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen liksom den internationella integrationen ansåg regeringen dock att det bör finnas ett visst utrymme för att bevara räkenskapsinformationen med hjälp av maskinell utrustning som är placerad utomlands. Regeringen föreslog därför en särskild dispensregel som bör komma ifråga endast när det finns särskilda skäl.
Sammanfattningsvis kan konstateras att kommissionens förslag om förvaring av elektroniska fakturor ”var som helst” innebär en konflikt mot kravet i 7 kap. 2 § BFL om förvaring i Sverige. RSV:s uppfattning är att ett genomförande av kommissionens förslag kommer att försvåra skattekontrollen och kunna utnyttjas i skatteundandragande syften. RSV avstyrker därför förslaget i denna del. Det bör istället vara förbehållet respektive medlemsland att bestämma platsen för lagring. Om förslaget trots allt kommer att genomföras anser RSV att ikraftträdandet i denna del inte bör ske förrän efter den 31 december 2005. Nämnda tidpunkt är densamma som kommissionen föreslagit för frivillig användning av förhandsanmälan för rätt till elektronisk fakturering.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad överdirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit skattedirektörerna Gäverth och Törnqvist, föredragande.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.