1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att förslaget genomförs. Skatteverket lämnar vissa förslag till ändringar, behov av förtydliganden m.m.

Skatteverket vill särskilt framhålla följande:

• Det behövs ytterligare förtydliganden om hur de administrativa riktlinjerna om uppskjutna skatter ska tillämpas i förhållande till de svenska avskrivningsreglerna avseende inventarier.
• Behovet av permanenta förenklingsregler är påtagligt och bör prioriteras i det internationella arbetet.
• Det saknas alltjämt en ändamålsenlig tvistelösningsmekanism och även det bör prioriteras i det internationella arbetet.

Skatteverket konstaterar att reglerna om tilläggsskatt som en konsekvens av den internationella överenskommelsen hittills varit under kontinuerlig och omfattande förändring. Av de signaler Skatteverket får från näringslivet innebär reglernas komplexitet i sig i kombination med kompletteringar av regelverket genom administrativa riktlinjer svårigheter att överblicka tillämpningen och konsekvenserna av regelverket.

Denna komplettering är direkt nödvändig till följd av den internationella överenskommelsen men komplexiteten i regelverket ökar ytterligare. Detta särskilt mot bakgrund av att vissa delar av de bestämmelser som kompletteras avviker från modellreglerna i systematiken, vilket gör det svårt att följa kopplingen mellan de administrativa riktlinjerna och aktuella bestämmelser i tilläggsskattelagen. Komplexiteten innebär utmaningar för Skatteverket att informera om och förtydliga hur bestämmelserna ska tillämpas. Även kontroll av regelefterlevnad kommer att kräva beaktansvärda resurser. Det finns därför ett påtagligt behov av permanenta och ändamålsenliga förenklingsregler. Arbetet med förenklingsregler bör därför prioriteras i det internationella arbetet.

Komplexiteten gör också, vilket tidigare påpekats av Skatteverket, att stater sannolikt kommer att tolka bestämmelserna olika. En ändamålsenlig juridisk grund för tvistelösning bör därför fortsatt prioriteras i det internationella arbetet.

Punkten om uppskjutna skatter kommenteras under avsnitt 2.3. 2

Skatteverkets synpunkter 2.1

Synpunkter på lagtexten

Skatteverket konstaterar att lagtexten avseende fördelning av skatter inte följer fyrstegsmodellen i den administrativa riktlinjen. Skatteverket hade föredragit att lagtexten närmare hade följt riktlinjens struktur eftersom det hade underlättat tolkningen av den svenska lagstiftningen.

3 kap. 27 b § TSL

Bestämmelsen kan förtydligas.

27 b § Kostnaden för medräknade skatter ska fördelas från moderenheten till dess fasta driftställen och enheter som lämnar utdelning. Det belopp som ska fördelas till en enhet som lämnar utdelning ska motsvara beloppet av medräknade skatter att fördela enligt 27 c § multiplicerat med kvoten av fördelningsbeloppet för enheten som lämnar utdelning det fasta driftställets eller enhetens fördelningsbelopp och summan av samtliga fördelningsbelopp enligt 27 d §.

3 kap. 27 c § andra stycket TSL

Bestämmelsen bör ges exakt samma innebörd i 3 kap. 27 c § TSL, 7 kap. 25 d §, 63 l § och 64 g § TSL, dvs. såväl moderenhet som huvudenhet bör inkluderas i andra stycket.

3 kap. 27 d § andra stycket TSL

Fördelningsbeloppet för en huvudenhet eller moderenhet beräknas genom att annan inkomst som härrör från källa i en annan stat än utdelning eller inkomst från fast driftställe, multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där huvudenheten hör hemma.

3 kap. 34 c § andra stycket 2 TSL

Av första stycket punkt 1 framgår att kvittningen kan inkludera tidigare beskattningsårs underskott. I andra stycket punkt 2 begränsas dock den särskilda uppskjutna skattefordran för moderenheten till den inhemska förlusten för beskattningsåret. Motsvarande som gäller för en moderenhet bör även gälla huvudenheten och spärrbeloppet i punkt 2 bör även inkludera tidigare beskattningsårs inhemska förlust på motsvarande sätt som i första stycket punkt 1.

7 kap. 25 c § TSL

Bestämmelsen kan förtydligas.

25 c § Kostnaden för medräknade skatter ska fördelas från huvudenheten till dess fasta driftställen och enheter som lämnar utdelning. Det belopp som ska fördelas ska motsvaras av beloppet av medräknade skatter att fördela enligt 25 d § multiplicerat med kvoten av det fasta driftställets eller enhetens fördelningsbelopp och summan av samtliga fördelningsbelopp enligt 25 e §. 7 kap. 25 d § andra stycket TSL Bestämmelsen bör ges exakt samma innebörd i 3 kap. 27 c § TSL, 7 kap. 25 d §, 63 l § och 64 g § TSL, dvs. såväl moderenhet som huvudenhet bör inkluderas i andra stycket. 7 kap. 25 e § andra stycket TSL Fördelningsbeloppet för en huvudenhet eller moderenhet beräknas genom att inkomst med källa i en annan stat, som inte är utdelning eller inkomst från fast driftställe, multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där huvudenheten hör hemma

7 kap. 63 k § TSL

Bestämmelsen kan förtydligas.

63 k § Kostnaden för medräknade skatter ska fördelas från moderenheten till dess fasta driftställen och enheter kontrollerade utländska företag. Det belopp som ska fördelas ska motsvaras av beloppet av medräknade skatter att fördela enligt 63 l § multiplicerat med kvoten av det fasta driftställets eller enhetens kontrollerade utländska företagets fördelningsbelopp och summan av samtliga fördelningsbelopp enligt 63 m §.

7 kap. 63 l § TSL

Bestämmelsen bör ges exakt samma innebörd i 3 kap. 27 c § TSL, 7 kap. 25 d §, 63 l § och 64 g § TSL, dvs. såväl moderenhet som huvudenhet bör inkluderas i andra stycket. 7 kap. 63 m § TSL Ett fördelningsbelopp för ett kontrollerat utländskt företag måste definieras för att en kvotdel ska kunna beräknas enligt 7 kap. 63 k § TSL.

7 kap. 63 m § andra stycket TSL

Fördelningsbeloppet för en huvudenhet eller moderenhet beräknas genom att inkomst som härrör från källa i en annan stat enligt 63 l §, som inte är utdelning eller inkomst från fast driftställe, multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där huvudenheten hör hemma.

7 kap. 64 f § TSL

Bestämmelsen kan förtydligas.

64 f § Kostnaden för medräknade skatter ska fördelas från moderenheten till dess fasta driftställen, hybridenheter och omvända hybridenheter. Det belopp som ska fördelas ska motsvaras av beloppet av medräknade skatter att fördela enligt 64 g § multiplicerat med kvoten av det fasta driftställets hybridenhetens eller den omvända hybridenhetens fördelningsbelopp och summan av samtliga fördelningsbelopp enligt .64 h §.

7 kap. 64 g § andra stycket TSL

Bestämmelsen bör ges exakt samma innebörd i 3 kap. 27 c § TSL, 7 kap. 25 d §, 63 l § och 64 g § TSL, dvs. såväl moderenhet som huvudenhet bör inkluderas i andra stycket.

7 kap. 64 h § TSL

Ett fördelningsbelopp för en hybridenhet och för en omvänd hybridenhet måste definieras för att en kvotdel ska kunna beräknas enligt 7 kap. 64 f § TSL. 7 kap. 64 h § andra stycket TSL Fördelningsbeloppet för en huvudenhet eller moderenhet beräknas genom att inkomst med källa i en annan stat, som inte är utdelning eller inkomst från fast driftställe, multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där huvudenheten hör hemma.

2.2 Fördelning av medräknade skatter som avräknas enligt reglerna om avräkning av utländsk skatt

Det bör övervägas om bestämmelserna som avser fördelning av medräknande skatter som avser aktuell skatt när den s.k. overall-metoden tillämpas kan införas samlat i TSL.

Uttrycket ”medräknade skatter att fördela” definieras i tre bestämmelser och har huvudsakligen getts samma innebörd. Om en progressiv skattesats ska beaktas vid beräkningen för en moderenhet eller för en huvudenhet varierar dock (3 kap. 27 c § TSL, 7 kap. 25 d § och 63 l § TSL). Om uttrycket ska definieras återkommande i TSL är det lämpligt att det ges exakt samma innebörd eftersom exempelvis en moderenhet som mottar utdelning kan ha fasta driftställen i ett annat land.

Vilka fördelningsbelopp som behöver tas upp i respektive bestämmelse, 3 kap. 27 d § TSL, 7 kap. 25 e §, 63 m § och 64 h § TSL, kan ses över. Ovan lämnas synpunkter på bestämmelserna.

2.3 Metod att avgöra om skatt har återförts inom fem år

Det behövs ytterligare förtydliganden avseende hur de administrativa riktlinjerna om uppskjutna skatter ska tillämpas i förhållande till de svenska avskrivningsreglerna på inventarier.

Skatteverkets uppfattning är att det normalt inte är möjligt att identifiera ett enskilt inventariums skattemässiga värde, till skillnad från tillgångens bokförda värde, eftersom det skattemässiga värdeminskningsavdragen bygger på en beräkning utifrån hela inventariebeståndet kollektivt. Den möjligheten att slå samman uppskjutna skatteskulder i kategorier som framgår av avsnitt 1 i de administrativa riktlinjerna medför ingen annan bedömning från Skatteverkets sida.

För att möjliggöra en tillämpning av FIFO- och LIFO-metoderna på så sätt som förtydligas i riktlinjen är det önskvärt med ett förtydligande avseende i vilken mån det är möjligt för den skattskyldige att beräkna ett godtagbart individuellt skattemässigt värde utifrån en schablonisering. För att undanröja risken för godtycklighet vid en sådan schablonisering kan inspiration hämtas från redovisningsnormgivningens principer för varulagervärdering, nämligen att en schabloniserad metod enbart får användas om det finns ett relevant och tillförlitligt underlag för schablonen, schablonen används konsekvent, och schablonen ger ungefär samma värde som en värdering med utgångspunkt från årets faktiska förhållanden.

2.4 Samriskföretag

Justeringen i 6 kap. 2 a § TSL avseende situationen när två svenska koncerner har ett gemensamt samriskföretag innebär att beskattningen begränsas på ett korrekt sätt (till maximalt 100 % av den nationella tilläggsskatten). När ett svenskt samriskföretag ägs av såväl en svensk som en utländsk koncern följer det dock av bestämmelsen att den utländska koncernen inte kan nyttja en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt trots att den svenska regeln om nationell tilläggsskatt är en kvalificerad regel och trots att bestämmelsen säkerställer att de svenska koncernenheterna är skattskyldiga för hela tilläggsskattebeloppet (100 %). Detta beror på att den s.k. switch-off-regeln ska tillämpas avseende samriskföretaget eftersom samriskföretaget inte är skattesubjekt (Consolidated Commentary 2023 s 327, exempel 7). Den utländska koncernen ska följaktligen beräkna och redovisa ett tilläggsskattebelopp som reduceras av den svenska nationella tilläggsskatten (artikel 5.2.3 i modellreglerna). Med anledning av att regleringen i 2 a § om skattskyldighet för nationell tilläggsskatt som avser samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag avviker från vad som förefaller ha varit tanken från OECD bör bestämmelsen (samt berörda regler i skatteförfarandelagen) ses över och justeras så att den utländska koncernen i ovan exempel i framtiden kan förlita sig på en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt.

2.5 Framtida administrativ vägledning

I och med att lagstiftningsförfarandet skiljer sig åt mellan länderna är det önskvärt att framtida administrativa riktlinjer i den mån det är möjligt innehåller tillämpningsbestämmelser som tillåter länderna att införa bestämmelserna och tillämpa riktlinjen på ett enhetligt sätt från en viss gemensam framtida tidpunkt.