Arkiv för Rättslig vägledning

2              Författningsförslag
    2.1       Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

3              Bakgrund och gällande rätt
    3.1       Allmänt
    3.2       Deklarationsskyldig
    3.3       Översyn av fastighetstaxeringen av bostäder

4              Överväganden och förslag
    4.1       Deklarationsombud vid fastighetstaxering
    4.2       Ikraftträdande

5              Konsekvensanalys
    5.1       Offentligfinansiella konsekvenser
    5.2       Konsekvenser för Skatteverket
    5.3       Konsekvenser för företagen

6              Författningskommentar
    6.1       Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
 

1 Sammanfattning

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att det i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) tas in en ny paragraf, 18 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

3 Bakgrund och gällande rätt

3.1 Allmänt

Regler om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), förkortad FTL. Vid fastighetstaxeringen delas byggnader in i olika byggnadstyper och mark i olika ägoslag och bildar tillsammans olika typer av taxeringsenheter. En taxeringsenhet kan omfatta hela eller delar av en fastighet eller flera fastigheter tillsammans. Fastighetstaxering sker på grundval av en fastighets användning och beskaffenhet vid ingången av det år för vilket taxeringen bestäms.

Fastighetstaxering sker i form av allmän fastighetstaxering, förenklad fastighetstaxering och särskild fastighetstaxering. Allmän fastighetstaxering ska göras vart sjätte år. Mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna görs för vissa taxeringsenheter — hyreshusenheter, småhusenheter, lantbruksenheter och ägarlägenhetsenheter — en förenklad fastighetstaxering. En särskild fastighetstaxering görs varje år det inte är allmän eller förenklad fastighetstaxering men leder bara till nytt taxeringsvärde om fastigheten har genomgått en förändring. Nästa allmänna fastighetstaxering kommer att äga rum år 2013 (AFT 13) och omfattar då hyreshus, ägarlägenheter, industri, täkter, elproduktionsenheter och specialenheter. Skatteverkets och Lantmäteriets förberedelser inför AFT 13 påbörjades redan under år 2011.

Vid fastighetstaxering bestäms ett taxeringsvärde för varje taxeringsenhet (med undantag för vissa skatte- och avgiftsfria fastigheter). Målet är att taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde.

Med marknadsvärdet avses enligt 5 kap. 3 § FTL det pris som fastigheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden. Marknadsvärdet bestäms utifrån det genomsnittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker. Detta prisläge grundas på analyser av statistik över gjorda försäljningar och marknadsvärderingar som Skatteverket gör tillsammans med Lantmäteriet.

Fastighetstaxeringen är registerbaserad, vilket innebär att de uppgifter som behövs för taxeringen, t.ex. ägarförhållanden och arealer, i största möjliga utsträckning hämtas från befintliga register (främst Lantmäteriets fastighetsregister).

3.2 Deklarationsskyldig

Av 18 kap. 1 § FTL följer att till ledning för allmän och förenklad fastighetstaxering ska ägaren utan föreläggande lämna en allmän respektive en förenklad fastighetsdeklaration för varje fastighet. En rad undantag finns från denna regel, bland annat vad avser sådan ägare som senast den 15 oktober året före det år då aktuell fastighetstaxering äger rum har fått ett förslag till fastighetstaxering.

Som angetts ovan är det ägaren som ska fullgöra deklarationsskyldigheten när det gäller fastighetstaxering. Av 1 kap. 5 § FTL framgår vem som i vissa fall ska jämställas med ägare. I 18 kap. 2 § FTL finns bestämmelser om vem som ska lämna deklaration respektive uppgifter i de fall då ägaren saknar rättshandlingsförmåga eller är en juridisk person. I 18 kap. 2 § 5 FTL anges att deklarationsskyldigheten för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person eller dödsbo ska fullgöras av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud. Med ombud avses dock i denna punkt inte ett befullmäktigat ombud utan sådana personer som kan företräda den juridiska personen genom sin ställning i organisationen.

Av 26 kap. 1 § första stycket FTL följer att den som vid årets ingång var ägare till fastighet får lämna särskild fastighetsdeklaration rörande fastigheten. Vidare följer av 18 kap. 3 § första stycket FTL att bestämmelserna i bl.a. 18 kap. 2—9 §§ FTL ska gälla vid särskild fastighetstaxering.

Några möjligheter att lämna fastighetsdeklaration eller andra uppgifter vid fastighetstaxering genom ett befullmäktigat ombud finns för närvarande inte.

3.3 Översyn av fastighetstaxeringen av bostäder

Regeringen har den 24 februari 2011 beslutat att tillsätta en särskild utredare (se kommittédirektiv 2011:3) som bland annat ska utreda hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas.

När det gäller de fastighetstaxeringsregler som rör egendom som inte är bostadsrelaterad ska utredaren i första hand bara föreslå sådana förändringar som är nödvändiga för lagstiftningens inre systematik och sammanhang.

Utredaren ska dessutom föreslå de ändringar i övrigt som förslagen rörande fastighetstaxering bör föranleda beträffande den löpande fastighetsbeskattningen, skattesystemet i övrigt samt andra författningar, inklusive lagstiftningen om särskilt uppskattningsvärde på fastighet. Detta inbegriper skatteadministrativ och annan administrativ lagstiftning, inklusive registerlagstiftning.

Något direkt uttalat uppdrag att se över om ett system med deklarationsombud ska införas på fastighetstaxeringsområdet lämnades dock inte till utredaren.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2012.

4 Överväganden och förslag

4.1 Deklarationsombud vid fastighetstaxering

I prop. 2005/06:31 s. 27 angav regeringen ett antal omständigheter som starkt ansågs tala för att införa systemet med deklarationsombud. Dessa omständigheter var bland annat att det dåvarande systemet enligt vilket ombud inte fick användas
-     var betungande och kostsamt för företagen, och
-     hämmade utvecklingen mot elektroniskt lämnande av deklarationer och därmed motverkade kostnadsinbesparingar som Skatteverket annars skulle ha kunnat göra.

Enligt Skatteverkets mening gör sig dessa omständigheter, som låg till grund för att införa systemet med deklarationsombud, också gällande när det gäller lämnande av deklarationer och andra uppgifter i samband med fastighetstaxering. Systemet med deklarationsombud bör mot denna bakgrund utvidgas till att också omfatta uppgifter som lämnas i samband med fastighetstaxeringen.

Reglerna rörande deklarationsombud finns intagna i 6 kap. 4—8 §§ skatteförfarandelagen (0000:000) 3), förkortad SFL. I och med att SFL inte är direkt tillämplig när det gäller fastighetstaxering föreslås att det i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), förkortad FTL, tas in en bestämmelse, 18 kap. 2 a §, om att ägare av fastighet vid fastighetstaxeringen får lämna deklaration och andra uppgifter genom deklarationsombud. Genom den i 26 kap. 3 § första stycket FTL intagna hänvisningen till 18 kap. 2—9 §§ FTL kommer möjligheten att vid fastighetstaxering anlita deklarationsombud inte bara att avse lämnande av uppgifter vid allmän och förenklad fastighetstaxering utan också att lämna särskild fastighetsdeklaration.

De regler som redan gäller beträffande deklarationsombud bör tillämpas också på nu aktuella deklarationsombud. I FTL bör därför anges att bestämmelserna om deklarationsombud i 6 kap. 4—8 §§ SFL ska äga motsvarande tillämpning också beträffande nu aktuella deklarationsombud.

Vid fastighetstaxering innebär det nu sagda bland annat att
-     bara fysiska personer kan vara deklarationsombud,
-     deklarationsombudet ska registreras hos Skatteverket,
-     om flera fysiska eller juridiska personer gemensamt äger en fastighet har de möjlighet att utse ett och samma deklarationsombud,
-     deklarationsombud bara får lämna elektroniska deklarationer,
-     deklarationsombudet får begära anstånd med att lämna fastighetsdeklaration, och
-     deklarationsombudet får ta del av de uppgifter rörande fastighetstaxeringen som fastighetsägaren själv har direktåtkomst till.

I likhet med vad som gäller enligt SFL (se 4 kap. 1 §) bör det i FTL tas in en bestämmelse som klargör att uppgifter som vid fastighetstaxering lämnas av ett deklarationsombud ska anses ha lämnats av den som företräds, dvs. fastighetens ägare.

Lagförslaget

Förslaget föranleder att det tas in en ny paragraf, 2 a §, i 18 kap. FTL.

4.2 Ikraftträdande

5 Konsekvensanalys

Det utskick som Skatteverket gör vid 2013 års allmänna fastighetstaxering (AFT 13) avser hyreshus och industrifastigheter. När det gäller hyreshus omfattar AFT 13 cirka 130 000 taxeringsenheter och när det gäller dessa kommer inga förslag till fastighetstaxering att skickas ut.

Vid 2010 års fastighetstaxering hanterades 85 procent av fastighetsdeklarationerna avseende hyreshus manuellt. Detta berodde till den absolut största delen på att fastighetsägarna inte hade redovisat värdefaktorn hyra i deklarationen.

Genomförs det i denna promemoria lämnade förslaget skulle det när det gäller hyreshus innebära att — försiktigt beräknat — cirka 15 procent av fastighetsdeklarationerna vid AFT 13 skulle komma att lämnas elektroniskt, dvs. för 20 000 taxeringsenheter. Av dessa beräknas hälften kunna avslutas maskinellt. För Skatteverket skulle det innebära 10 000 taxeringsenheter färre att hantera manuellt, vilket skulle medföra en inbesparing motsvarande 650 arbetsdagar.

Vid 2007 års allmänna fastighetstaxering av industrifastigheter fick 92 procent av de totalt cirka 150 000 industrierna förslag till fastighetstaxering. Skatteverket fick in cirka 40 000 påpekanden och deklarationer varav cirka 20 000 av blev föremål för manuell hantering. Genomförs det i denna promemoria lämnade förslaget skulle det innebära att Skatteverket vid AFT 13 skulle få in cirka 3 000 (20 000 x 0,15) fastighetsdeklarationer elektroniskt. Även av dessa skulle 50 procent kunna komma att avslutas maskinellt. Detta innebär 1 500 taxeringsenheter färre att hantera manuellt, vilket skulle medföra en inbesparing för Skatteverket motsvarande 150 arbetsdagar.

5.1 Offentligfinansiella konsekvenser

Förslaget medför inga offentligfinansiella konsekvenser annat än vad avser de inbesparingar som Skatteverket kommer att göra, se avsnitt 5.2.

5.2 Konsekvenser för Skatteverket

Skatteverkets kostnader för att ta fram en e-tjänst för hyreshus och industrifastigheter kan beräknas ta 4 000 timmar i anspråk. Detta motsvarar en engångskostnad om 3,2 miljoner kronor (4 000 x 800 kronor). Någon särskild kostnad för att informera om att det införts en möjlighet att deklarera genom deklarationsombud beräknas inte uppkomma utan ligger i de allmänna kostnaderna för att lämna information i samband med AFT 13.

Skatteverket räknar inte heller med att det, annat än marginellt, kommer att uppkomma några extra kostnader för registrering av deklarationsombud. Detta eftersom det kan antas att flertalet av de personer som kommer att agera som deklarationsombud vid fastighetstaxeringen redan är registrerade som deklarationsombud för de aktuella personerna.

Genom systemet med deklarationsombud och elektroniska fastighetsdeklarationer kommer Skatteverket redan vid AFT 13 att kunna göra besparingar om sammanlagt 5,1 miljoner kronor (800 dagar x 8 timmar x 800 kronor) vid handläggningen av fastighetsdeklarationer avseende hyres- och industrifastigheter. Härtill kommer minskade kostnader för inskanning av fastighetsdeklarationer med sammanlagt 65 000 kronor.

Vid framtida fastighetstaxeringar kan antas att Skatteverkets inbesparingar successivt kommer att bli större i och med att andelen fastighetsdeklarationer som lämnas elektroniskt kommer att öka.

Förslagen vad gäller införande av deklarationsombud förväntas således ge en inbesparing för Skatteverket. Denna kan tas i anspråk för andra angelägna arbetsuppgifter inom fastighetstaxeringsområdet såsom kvalitetshöjande åtgärder av det s.k. förberedelsearbetet inför en fastighetstaxering eller utökad kontroll.

5.3 Konsekvenser för företagen

Genom att reglerna om deklarationsombud utökas till att också omfatta fastighetsdeklarationer införs en möjlighet för alla som har att lämna fastighetsdeklaration att fullgöra denna skyldighet via ombud. Några uppgifter om vilka kostnader företagen har för undertecknande av fastighetsdeklarationer finns inte att tillgå i Tillväxtverkets databas (Malin). När det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer anges i prop. 2005/06:31 s.26 f . att omkring 7,7 miljoner skattskyldiga årligen lämnade självdeklaration, varav det i cirka 1,1 miljon redovisas inkomst av näringsverksamhet samt att det därutöver tillkom cirka 460 000 skattedeklarationer som företag och arbetsgivare lämnade varje månad. Kostnaden för att fullgöra kravet på att underteckna dessa deklarationer uppgick till sammanlagt drygt 390 miljoner kronor per år, varav 245 miljoner kronor avsåg skattedeklarationerna och resterande 145 miljoner kronor avsåg inkomstdeklarationerna.

Med utgångspunkt i de i prop. 2005/06:31 redovisade siffrorna var den genomsnittliga kostnaden för att underteckna en skatte- eller inkomstdeklaration 59 kronor (390/6,6). Med utgångspunkt i denna kostnad — vilken i detta sammanhang torde vara låg — skulle ett införande av deklarationsombud när det gäller fastighetsdeklarationer innebära att företagen skulle kunna göra besparingar på i vart fall 10 miljoner kronor (59 x 170 000 4) vid AFT 13.

6 Författningskommentar

6.1 Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

2 a §
I paragrafen, som är ny, anges i första stycket att en ägare av fastighet — fysisk eller juridisk person — får utse deklarationsombud för att lämna deklaration och andra uppgifter i samband med fastighetstaxering. De för deklarationsombud gällande reglerna i 6 kap. 4—8 §§ skatteförfarandelagen (0000:000) 5), förkortad SFL, ska äga motsvarande tillämpning på deklarationsombud enligt denna lag. Detta innebär att deklarationsombudet ska vara en av ägaren av fastigheten utsedd och av Skatteverket godkänd fysisk person, 6 kap. 4 § SFL. Vidare följer av 6 kap. 5 § första stycket SFL att ett deklarationsombud ska lämna deklarationer elektroniskt, har rätt att ta del av deklarationsuppgifter som ägaren av fastigheten har direktåtkomst till, får komplettera i fastighetsdeklarationen lämnade uppgifter samt får begära anstånd med att lämna fastighetsdeklarationen. Genom den hänvisning till denna paragraf som finns i 26 kap. 3 § första stycket är det också möjligt att lämna särskild fastighetsdeklaration genom deklarationsombud.

En fastighetsdeklaration eller någon annan uppgift som har lämnats av ett deklarationsombud anses enligt andra stycket ha lämnats av den som företräds. Det är alltså den uppgiftsskyldige och inte företrädaren som ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta, att de lämnas i rätt tid och som, om så inte är fallet, kan drabbas av förseningsavgift.

2) I dess lydelse enligt den av regeringen den 13 januari 2011 beslutade lagrådsremissen.

3) I dess lydelse enligt den av regeringen den 13 januari 2011 beslutade lagrådsremissen.

4) 130 000 hyreshus och 40 000 industrifastigheter.

5) I dess lydelse enligt den av regeringen den 13 januari 2011 beslutade lagrådsremissen.