Skatteverkets pressmeddelande

Förra året nekade Skatteverket inkomstuppgifter på över 150 miljoner kronor. De falska uppgifterna avser personer som inte har utfört något arbete och där sociala avgifter inte har betalats. Skatteverket bedömer att påhittade inkomstuppgifter kommer att bli ett ännu större problem framöver.

– Om vi hade godkänt de här uppgifterna hade de sannolikt använts för att genomföra bedrägerier mot utbetalande myndigheter, banker och kreditgivare, säger Maria Eriksson, sektionschef på Skatteverket.

Påhittade inkomstuppgifter används i hög grad av den organiserade brottsligheten. Skatteverket befarar att kriminella kommer att producera ännu fler falska inkomstuppgifter framöver för att kringgå nya lagar. Ett exempel på en ny lag som kan generera mer fusk med inkomstuppgifter är försörjningskravet för personer som söker arbetstillstånd, där måste månadslönen numera uppgå till 27 360 kronor.

– Vi har indikationer på att försörjningskravet leder till att fler felaktiga inkomstuppgifter lämnas till Skatteverket för att på pappret ge sken av att personer har en högre lön, det kan vara drivet av den nya lagstiftningen. Även den förändrade förverkandelagstiftningen kan öka risken för att det lämnas falska inkomstuppgifter för att förklara inköp av dyra tillgångar som bilar och exklusiva produkter, säger Maria Eriksson.

Skatteverket har sedan länge en riktad kontroll för att stoppa falska inkomstuppgifter, det är en del i Skatteverkets uppdrag att förebygga och motverka brottslighet. Förra året utreddes drygt 700 ärenden, ungefär lika många utreddes 2022. Skatteverket samarbetar även med andra myndigheter för att möta de här utmaningarna.