På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Yttrande över Promemoria om schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring (Fi 2010/5534)

Datum: 2011-03-07

Dnr/målnr/löpnr:
131 808408-10/112
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

1 SAMMANFATTNING

Skatteverket tillstyrker förslaget som lämnas i utredningen men har vissa förslag till förändringar och förtydliganden. Skatteverket föreslår att:

  • personer med mindre innehav i värdepapper kan lägga in dessa i investeringssparkontot utan några skattekonsekvenser,
  • kapitalunderlaget för både investeringssparkonton och försäkringar beräknas på ett enklare och mer enhetligt sätt,
  • för att uppfylla villkoren för ett investeringssparkonto ska investeringsföretaget lämna en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter,
  • ytterligare förenklingar inom kapitalbeskattningsområdet övervägs,
  • förslaget till ny och förändrad lagtext ses över för att förenkla och förtydliga innebörden ytterligare.

2 SKATTEVERKETS SYNPUNKTER PÅ FÖRSLAGEN I PROMEMORIAN

2.1 Ytterligare förenkling

Förslaget kommer att innebära stora förenklingar inom kapitalbeskattningsområdet. Syftet med förslaget är att ge fysiska personer möjlighet att välja enklare skatteregler för värdepapper. Beskattningssättet kan även göras ännu enklare. Skatteverket anser därför att det bör införas regler som innebär att personer med mindre innehav i värdepapper kan lägga in dessa i investeringssparkontot utan att behöva räkna ut sina omkostnadsbelopp.

Skatteverket föreslår därför att fysiska personer som den 1/1 2011 ägde finansiella instrument med ett marknadsvärde som uppgick till högst 50 000 kr får föra över dessa tillgångar till investeringssparkontot utan att de anses ha avyttrats. En förutsättning bör vara att alla finansiella tillgångar som personen äger överförs till kontot, att inga finansiella värdepapper har getts bort innan tidpunkten för överföringen och att avdrag inte medges för eventuella förluster som realiserats innan överföringen.

2.2 Kapitalunderlag

I förslaget föreslås att kapitalunderlaget för ett investeringssparkonto räknas fram vid fyra olika tillfällen under året. Vidare föreslås att beräkningen av kapitalunderlaget för kapitalförsäkringar och avtal om tjänstepension som är jämförbar med kapitalförsäkring ändras genom att premieinbetalningar under beskattningsåret ska ingå i kapitalunderlaget, med en halvering för de premier som betalas in under andra halvåret.

Intäkten för ett investeringssparkonto och skatteunderlaget för kapitalförsäkringar m.m. föreslås i promemorian, beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan den 31 november året före beskattningsåret med ett tillägg på 0,75 procent.

Skatteverket anser att det är viktigt att reglerna blir så enkla och enhetliga som möjligt. Skatteverket föreslår därför att underlaget för investeringssparkontot beräknas till värdet vid årets början i stället för att räknas fram vid fyra olika tillfällen under året. Vidare föreslår Skatteverket att underlaget för kapitalförsäkringar och avtal om tjänstepension som är jämförbar med kapitalförsäkring beräknas utan någon halvering för de premier som betalats in under andra halvåret.

När det gäller pensionsförsäkringskapital lämnas inget förslag på förändring i promemorian. Skatteunderlaget för pensionsförsäkringskapital beräknas enligt nuvarande regler genom att kapitalunderlaget multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret utan något procentuellt tillägg. Skatteverket föreslår att även underlaget för pensionsförsäkringskapital beräknas utifrån statslåneräntan den 31 november året före beskattningsåret och med ett tillägg på 0,75 procent.

2.3 Skattekontroll

En förutsättning för att Skatteverket ska kunna kontrollera de avyttringar som sker i framtiden är att det går att särskilja de avräkningsnotor som avser ett investeringssparkonto och som därför inte ska beskattas och de som hör till en ”vanlig” depå som ska beskattas. Det är därför av vikt att Finansinspektionen i sina föreskrifter anger att det av avräkningsnotan ska framgå att tillgången förvaras på ett investeringssparkonto.

Enligt förslaget blir det möjligt att flytta ett investeringssparkonto från Sverige till ett utländskt investeringsföretag inom EES och att även öppna nya konton inom EES-området. I detta fall ska den utländska aktören lämna kontrolluppgift årligen om schablonintäkten. Detta förutsätter att de ska lämna en förbindelsen till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter. Tidigare erfarenhet visar att detta uppfylls dåligt av de utländska aktörerna. Skatteverket uppfattar därför att det finns ett kontrollproblem när ett investeringssparkonto flyttas till utlandet eller när en person öppnar ett investeringssparkonto utanför Sverige.

Skatteverket föreslår därför att 8 § lag om investeringssparkonto kompletteras med ett stycke som innebär att för att ett konto ska anses uppfylla kraven för att vara ett investeringssparkonto ska investeringsföretaget ha lämnat en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter enligt 13 kap. 1 § Lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK).  

2.4 Ytterligare förslag på förenklingar

Promemorians förslag kommer att förenkla för den som väljer att spara i investeringssparkontot. Skatteverket anser att det är viktigt att det även blir enklare för den som väljer att ha kvar sitt sparande i dagens system.

Skatteverket föreslår därför att ytterligare förslag på förenklingar övervägs. Regler om kontrolluppgiftsskyldighet för vinst/förlust vid avyttringar bör utredas. En automatisk beräknig underlättar mycket för deklaranterna. Det finns även skäl att överväga att slå samman reglerna om fission och reglerna om skattefri utdelning enligt den s.k. lex Asea eller att helt slopa lex Asea-regeln och enbart behålla reglerna om fission.

2.5 Förslag av mer teknisk karaktär

Investeringstillgångar – reglerad marknad

I förslaget anges att en investeringstillgång är ett finansiellt instrument som är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Vad som utgör en reglerad marknad inom EES-området följer av MiFid-direktivet. Om ett värdepapper är upptagen på en reglerad marknad inom EES, borde därför vara ganska så enkelt att avgöra. Däremot är det betydligt svårare att avgöra vad som är en motsvarande marknad utanför EES.

För att förenkla för investerarna och för investeringsföretagen är det viktigt att det finns en avgränsning som är enkel att tillämpa. Om det är möjligt föreslår därför Skatteverket att de tillgångar som får förvaras på kontot begränsas till att endast avse tillgångar på en reglerad marknad inom EES.


Investeringstillgångar – investeringsfonder

Förslaget omfattar alla investeringsfonder, vilket innebär att det även gäller motsvarande utländska företeelser. Vad som är en svensk investeringsfond är inte så svårt att avgöra. Däremot är det betydligt svårare att avgöra vad som är en motsvarighet till en svensk fond. Inom Europeiska unionen gäller det s.k. UCITS-direktivet som reglerar vilka fonder som uppfyller direktivet.

Även när det gäller investeringsfonder bör reglerna om vilka tillgångar som är tillåtna på kontot förenklas. Skatteverket föreslår därför, om det är möjligt, att de andelar i investeringsfonder som får förvaras på kontot begränsas till att endast avse andelar som omfattas av UCITS-direktivet.

Marknadsvärde

Förslaget innebär att tillgångarna på kontot ska värderas vid ett antal tillfällen under året. För exempelvis aktier som handlas på en reglerad marknad bör detta inte innebär några större problem. Däremot kan det bli svårare med andelar i investeringsfonder där andelarna endast handlas en gång i månaden eller ännu mer sällan. Likaså finns det obligationer som handlas på reglerad marknad men där avslut sker mycket sällan. Skatteverket anser därför att, för att underlätta för den som ska göra värderingen, det bör anges tydligare vilket värde som ska användas.  

Definitioner

I förslaget till ny lagtext förekommer flera uttryck som är hämtade från Lag om värdepappersmarknaden (LVM) och som inte används i skattelagstiftningen på samma sätt. Bl.a. används uttrycket finansiella instrument. Av kommentaren till lagtext framgår att begreppen motsvarar de som anges i LVM. Skatteverket anser att ordalydelsen i reglerna av förenklingsskäl bör ansluta till den terminologi som redan finns i inkomstskattelagen. Det är därför mer lämpligt att använda ordet värdepapper istället för finansiellt instrument. I vart fall bör lagtexten göras tydligare så att det redan av denna går att läsa ut vilka definitioner som avses.

Tioårsregeln

I den s.k. tioårsregeln (3 kap. 19 § IL) föreslås en bestämmelse som innebär att skattskyldigheten inte omfattar avyttring av delägarrätter m.m. som förvaras på ett investeringssparkonto. Det är dock av vikt att det framgår att avskattning enligt den föreslagna 44 kap. 8 a § IL inte kan undvikas vid en utflyttning. Skatteverket anser därför att det är önskvärt att det tydliggörs i författningskommentaren.

Förslag till skrivning:

”Den som blir begränsat skattskyldig efter utflyttning från Sverige och först därefter för över exempelvis sina aktier till ett investeringssparkonto är skattskyldig för denna avyttring om kraven i 3 kap. 19 § är uppfyllda. Avskattningen görs enligt den föreslagna 44 kap. 8 a § IL.”

Obegränsat skattskyldig

Förslaget innebär att uppgiftslämnarna i ännu högre grad ska hålla isär vem som är begränsat och obegränsat skattskyldig. Detta i sig är svårt och skapar redan idag problem. Skatteverket anser därför att, för att underlätta för den som ska lämna kontrolluppgifter, det bör anges tydligare hur gränsdragningen ska göras.  
  
I 42 kap. 37 § IL anges att ”Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av..”. I 39 § samma kapitel anges att marknadsvärdet som avses i 37 § ska bara ligga till grund för kapitalunderlaget om den som innehaft investeringssparkontot varit obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situationer som avses…”. Avsikten verkar vara att underlaget endast ska beräknas för den tid personen varit obegränsat skattskyldig. Skatteverket uppfattar att det kan uppstå tolkningsproblem vad som är det faktiska underlaget och att det behövs ett förtydligande om detta i författningskommentarerna.

Skattskyldighet för avkastningskatt

I 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel (AvPL) framgår inte vid vilken tidpunkt man ska inneha försäkringen för att bli skattskyldig. Skatteverket tolkar bestämmelsen så att den som äger försäkringen vid ingången av beskattningsåret ska betala avkastningskatt för hela året. Det finns möjlighet att tolka lagtexten på annat sätt. Skatteverket anser därför att det i lagtexten bör anges uttryckligen när skattskyldigheten inträffar för svenska och utländska pensionsförsäkringar.  

Beräkning av kapitalunderlag för försäkringar

I 3 c § AvPL regleras hur kapitalunderlaget ska beräknas vid överlåtelse av utländska kapitalförsäkringar och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkringar. När det gäller överlåtaren är det oklart om kapitalunderlaget ska proportioneras utifrån innehavstid eller om beskattning ska ske för ett helt år. Om ingen jämkning ska ske innebär detta att en överlåten utländsk kapitalförsäkring, sammantaget för överlåtaren och förvärvare, beskattas hårdare än en svenska kapitalförsäkring vilket bör strida mot gemenskapsrätten.

Av andra stycket samma paragraf framgår hur kapitalunderlaget ska beräknas för den som överlåtit en kapitalförsäkring. Av författningskommentaren framgår att avsikten med skrivningen i detta stycka är att överlåtaren i förekommande fall ska ta upp värdet vid årets ingång i sitt kapitalunderlag. Skatteverket anser att detta bör framgå av lagtexten.

Eftersom det kan finnas flera överlåtare under ett beskattningsår bör det även i andra stycket framgå att värdet vid ingången av året ska tas upp av överlåtaren endast om han var försäkringens innehavare vid denna tidpunkt. Skatteverket anser att lagtexten bör ändras så att detta framgår av lagtexten.

I tredje stycket av 3 c § anges att den del av kapitalunderlaget som beräknas enligt 3 b § ska fördelas mellan överlåtare och förvärvare. Det anges att överlåtaren ska ta upp premier fr.o.m. beskattningsårets ingång fram till överlåtelsen. Om det har skett två överlåtelser under beskattningsåret kan lagtexten läsas som att den andre överlåtaren även ska ta upp den första överlåtarens premier. Detsamma gäller förvärvarens situation. Skatteverket anser därför att lagtexten i dessa delar bör förtydligas.

Nedsättning av avkastningskatt

Det föreslås ingen ändring av 10 a § AvPL. Varken av nuvarande lagtext eller av förarbetena framgår klart vilket års utländska skatt och kupongskatt nedsättning kan medges för. Skatteverket har i en skrivelse angivit att vår syn är att nedsättning för utländsk skatt från den svenska avkastningsskatten på pensionsmedel medges med den skatt som är hänförlig till försäkringen och som betalats under året före beskattningsårets ingång. Skatteverket anser att det är önskvärt att ett förtydligande tas in direkt i lagtexten i detta sammanhang.

Avräkning av utländsk skatt

För att behålla den struktur som lagen har idag samt att uppnå en förenkling av lagtexten föreslår Skatteverket att ett nytt fjärde stycke införs i 2 kap.10 § lagen om avräkning av utländsk skatt (AvrL). Detta istället för en uppdelning i 10 a § och 10 b §.

Skatteverket förslår följande lydelse av det nya stycket:

”Vid tillämpning av första stycket ska utländsk intäkt som avses i 1 a § endast tas med till den del den inte överstiger schablonintäkt som ska tas upp enligt 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229).”

2.6 Konsekvenser för Skatteverket

Skatteverket instämmer i de kostnader som promemorian anger att verket kommer att få på grund av förslaget.  

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. I den slutliga handläggningen har även deltagit rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Urban Strömberg, sektionschefen Svante Strid och rättslige experten Karin Sköld Berzelius, föredragande.