Arkiv för Rättslig vägledning

Två frågor avseende reservering av avvecklingskostnader

Den första frågan avser ett företag, som i sitt bokslut per 31 dec 1994 reserverat ett belopp för uppsägningslöner. Berörd personal har dock varit i arbete på fabrik eller kontor till och med januari 1995 och i vissa fall till och med mars 1995. Frågeställningen gäller om reserveringen i bokslutet 1994 kan anses förenlig med god redovisningssed. Frågeställaren åberopas som stöd för sin uppfattning att så inte kan vara fallet två dokument från Bokföringsnämnden.

Enligt BFN:s cirkulär nr 21 från oktober 1985 framgår att reservering - för under räkenskapsåret lämnade utfästelser om avgångsvederlag - bör göras för "personal som vid bokslutstillfället lämnat företaget". Skälet härtill är främst, enligt BFN, att sådana anställda som lämnat företaget har utfört alla prestationer i företaget.

I BFN:s uttalande BFN U 90:8 anges att "vid en nedläggning eller försäljning av en kostnadsmässigt klart avgränsad enhet av betydenhet (rörelsegren, del av rörelsegren, fabrik, verkstad eller liknande) som inte i framtiden kommer att generera några ytterligare intäkter skall en skuldföring ske för de framtida utgifter som hänför sig till enheten."

Referensgruppen delar frågeställarens bedömning att reservering inte är förenlig med god redovisningssed. Den bedömning, som referensgruppen gjort i notisärende 1/94:4, har vid omprövning frånträtts av referensgruppen. Numera anser referensgruppen sig inte ha skäl att frångå BFN:s bedömning. Det får - enligt referensgruppens uppfattning - ankomma på skattedomstol att i enskilda mål överpröva BFN:s ståndpunkt.

Den andra frågan, som har uppenbara likheter med den första, gäller ett företag som i sitt bokslut per 30 april 1994 reserverat lön mm för tio arbetsfria månader för en uppsagd bilförsäljare. Denne har emellertid varit i tjänst under de två första månaderna av det påföljande räkenskapsåret, vilket varit i överensstämmelse med avtalet. Företaget har dock hävdat att arbetsinsatsen från bilförsäljaren närmast varit en belastning för företaget och att hans arbetsinsats är att hänföra till förfluten tid. Utbetalda löner inklusive bonus till bilförsäljaren under dessa två månader är dock högre än lönen för hela uppsägningstiden, vilket jävar företagets påstående om vederbörandes arbetsinsats.

Frågeställaren anser inte att företagets reservering i bokslutet står i överensstämmelse med god redovisningssed och stöder sig därvid på ovan i fråga ett återgivet cirkulär resp uttalande från BFN nämligen BFN:s cirkulär 21/4 och BFN:s uttalande U 90:8.

Referensgruppen delar frågeställarens bedömning att reservering inte är förenlig med god redovisningssed.