1. Sammanfattning

De principer som kommer till uttryck i IAS 10, Events After the Balance Sheet Date har under en längre tid utgjort en del av god redovisningssed i Sverige. Redovisningsrådets utkast till rekommendation, Händelser efter balansdagen, beskriver därmed redan i dag gällande god redovisningssed.

Händelser som inträffar efter balansdagen men före det att de finansiella rapporterna godkänts för publicering ska beaktas. Ett godkännande kan dokumenteras exempelvis genom ett styrelseprotokoll av vilket beslutet framgår eller genom ett daterat undertecknande av årsredovisningshandlingarna.

Godkända/undertecknade finansiella rapporter kan ersättas med nya, om det är möjligt enligt civilrättsliga regler. Exempelvis kan ett aktiebolag upprätta ny årsredovisning fram till tidpunkten för bolagsstämman, förutsatt att i aktiebolagslagen (ABL) stipulerade tidsfrister beaktas.

2. Bakgrund

I samband med en skatterevision har fråga uppkommit hur man enligt god redovisningssed ska hantera händelser som inträffat efter balansdagen. Frågan ställs mot bakgrund av att Redovisningsrådet i september 2001 publicerat ett utkast till rekommendation, Händelser efter balansdagen. Utkastet är en implementering av IAS 10, Events After the Balance Sheet Date. Bolaget i fråga har kalenderår som räkenskapsår. När styrelsen ska skriva på årsredovisningen för 2000 har bolaget vetskap om att en "riskreservering" i det preliminära bokslutet är för hög, vilket innebär att resultatet rätteligen ska öka med 600 000 kr. Så sker emellertid inte utan riskreserveringen kvarstår oförändrad och styrelsen skriver under den framtagna årsredovisningen, som senare fastställdes av bolagsstämman. Under skatterevisionen har bolaget förklarat den ej vidtagna nedjusteringen av riskreserveringen med att bolaget fick vetskap om de förhållanden som påverkade storleken på avsättningen endast kort tid före det att årsredovisningen skulle skrivas under. Bolaget hävdar att man inte behöver beakta händelser som inträffat efter det att bokslutet färdigställts.

3. Frågor

I Redovisningsrådets utkast till rekommendation, Händelser efter balansdagen, sägs att den avgörande tidpunkten är dagen då de finansiella rapporterna undertecknas. Någon diskussion om hänsynstagande till när årsredovisningen färdigställts förekommer inte. Mot bakgrund härav ställs följande frågor.

1) En slutlig rekommendation från Redovisningsrådet är avsedd att gälla för räkenskapsår som börjar 1 jan. 2003 eller senare. Vilken redovisningspraxis gäller för närvarande?

2) I vilken utsträckning ska händelser som inträffat omedelbart före undertecknandet av årsredovisningen beaktas? Vilken bedömning gör referensgruppen i det aktuella fallet?

3) Är den först bestämda dagen för styrelsens undertecknande av årsredovisningen en stoppdag eller kan bolaget senare upprätta en ny årsredovisning?

4. Svar

4.1 Svar på fråga 1, Vilken redovisningspraxis gäller för närvarande avseende händelser efter balansdagen?

IAS 10 trädde ursprungligen i kraft 1 jan. 1980 och är senast reviderad 1999. Själva definitionerna ändrades då inte, men rekommendationen gjordes fylligare och utökades med fler exempel. Den har sedan länge varit till ledning även för redovisningspraxis i Sverige. Så har exempelvis Bokföringsnämnden (BFN) i ett yttrande 1995-12-12 (dnr 64/95) till Kammarrätten i Stockholm i mål nr. 6671-1994 avseende räkenskapsåret 1989 uttalat följande.

Information om förhållanden som rådde på balansdagen kan bli känd först senare. Det är inte självklart hur man skall handskas med sådan information. Enligt BFNs uppfattning, som har stöd i den av IASC utgivna rekommendationen IAS nr 10 som handlar om bl.a. händelser som inträffar efter balansdagen, skall i princip sådan information som finns tillgänglig vid upprättandet av bokslut beaktas.

De principer som anges i IAS 10 har också medtagits i Redovisningsrådets rekommendation nr 2 Varulager, publicerad i december 1992. I punkt 23 anges att ”Hänsyn skall dock tas till efter balansdagen tillgänglig information som undanröjer osäkerhet om förhållanden som rådde på balansdagen.”

Utkastet till rekommendation från Redovisningsrådet innehåller vissa avvikelser jämfört med förlagan IAS 10. I utkastet har Rådet preciserat den bortre gränsen för när händelser efter balansdagen ska kunna påverka de finansiella rapporterna till ”Den dag då de finansiella rapporterna undertecknas”. Motsvarande formulering i IAS 10 är "the date when the financial statements were authorized for issue". En direkt översättning är närmast "den dag då de finansiella rapporterna godkändes för publicering".

RSV har i ett yttrande 2002-01-16 (dnr 11532-01/150) över Redovisningsrådets utkast anfört att den avgörande tidpunkten bör anses vara den dag som styrelsen på ett styrelsemöte godkänt, eller fattat beslut om innehållet i, de finansiella rapporterna (årsredovisningen) för publicering. Även om det datum som anges för årsredovisningens undertecknande oftast torde vara ovan nämnda datum bör denna tidpunkt enligt RSV:s uppfattning preciseras exakt i den slutliga rekommendationen.

Redovisningsrådets rekommendationer tar i första hand sikte på företag vars aktier är föremål för offentlig handel eller som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse. Vad gäller värdering av tillgångar och skulder samt frågan om när transaktioner och andra händelser ska tas med i redovisningen anser Rådet att det är naturligt att alla företag tillämpar samma principer. Hos BFN pågår för närvarande ett anpassningsarbete avseende Rådets rekommendationer med avseende på de företag som inte direkt omfattas av Rådets rekommendationer. I avvaktan på att BFN anpassar en av Rådets rekommendationer kan vägledning hämtas från denna, men de icke-noterade företagen är enligt BFN inte skyldiga att följa dem. Å andra sidan gäller att även de icke-noterade företagen måste följa god redovisningssed. Inte sällan kan vissa av de redovisningsprinciper som kommer till uttryck i Redovisningsrådets rekommandationer anses utgöra en del av denna goda sed redan före rekommendationens tillkomst eller i vart fall innan BFNs allmänna råd om tillämpningen av rekommendationen trätt i kraft.

Sammanfattningsvis gäller således att de principer som kommit till uttryck i IAS 10 sedan länge utgör en del av den goda redovisningsseden i Sverige. Redovisningsrådets utkast till rekommendation, Händelser efter balansdagen, beskriver därmed redan i dag gällande god redovisningssed.

4.2 Svar på fråga 2, Händelser som inträffar omedelbart före det att årsredovisningen ska undertecknas

Upprättandet av en årsredovisning pågår enligt referensgruppen fram till dess bolagets styrelse godkänt årsredovisningen för publicering. Detta kan tidsmässigt dokumenteras exempelvis genom ett styrelseprotokoll av vilket beslutet framgår eller genom ett daterat undertecknande av årsredovisningshandlingarna. En ändring i en preliminärt framtagen årsredovisning medför knappast några praktiska problem. Det förhållandet att händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen inträffar i ett sent stadium av bokslutsarbetet kan inte anföras som grund för att underlåta upprättande av en årsredovisning enligt de krav som uppställs i 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (ÅRL).

Av förutsättningarna i det aktuella fallet framgår att fråga är om ett väsentligt belopp. Justering bör således göras i företagets deklaration vid 2001 års taxering eftersom årsredovisningen inte får anses upprättad enligt god redovisningssed och med beaktande av kravet på rättvisande bild.

4.3 Svar på fråga 4.3, Är den först bestämda dagen för styrelsens undertecknande av årsredovisningen en stoppdag eller kan bolaget senare upprätta en ny årsredovisning?

I 2 kap. 7 § ÅRL finns bestämmelser om årsredovisningens undertecknande för olika kategorier av företag. För aktiebolag m.fl. som företräds av en styrelse ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter plus verkställande direktören. I 9 kap. 7 § ABL finns bestämmelser om att styrelsen ska lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen på bolagsstämma, som enligt 7 § ska hållas inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret. Senast tre veckor före bolagsstämman ska revisorerna enligt 10 kap. 27 § ABL lämna revisionsberättelsen till styrelsen.

Enligt referensgruppen är det de civilrättsliga reglerna för respektive företagskategori som avgör den senaste tidpunkt vid vilken inträffade händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen ska beaktas.

Frågan gäller om tidpunkten för godkännande/ undertecknande av årsredovisningen är en absolut stoppdag, dvs. om ett bolag har rättighet eller skyldighet att upprätta en ny årsredovisning om detta är möjligt enligt de civilrättsliga reglerna.

Någon skyldighet att ersätta en godkänd/undertecknad årsredovisning med en ny på grund av senare inträffade händelser föreligger inte vare sig enligt IAS 10 eller enligt Redovisningsrådets utkast till rekommendation om Händelser efter balansdagen.

Däremot torde enligt referensgruppen inte något hinder föreligga för exempelvis ett aktiebolag att upprätta en ny årsredovisning fram till tidpunkten för bolagsstämman, förutsatt att i ABL stipulerade tidsfrister beaktas.