Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Betänkandet åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)

Datum: 2012-04-23

Dnr/målnr/löpnr:
131 137513-12/112

Socialdepartementet
 
103 33 Stockholm

Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker utredningens förslag om ett utökat samarbete mellan berörda myndigheter och att Försäkringskassans möjligheter att hos Skatteverket kontrollera uppgifter om personliga assistenter och assistansanordnare stärks. Skatteverket instämmer i utredningens åsikt om att kontrollerna ska göras systematiskt och inte först vid misstanke om felaktigheter. Skatteverket har synpunkter på vissa av de av utredningen lämnade lagförslagen.
 
Det bör noteras att om Månadsuppgiftsutredningens förslag (SOU 2011:40) leder till lagstiftning kommer det innebära direktåtkomst för Försäkringskassan till många relevanta uppgifter på framförallt personnivå och därigenom i hög grad förstärka Försäkringskassans kontrollmöjligheter.

 

Brukare som arbetsgivare åt egna hushållsmedlemmar

Skatteverket avstyrker förslaget om att bestämmelsen i 9 a § tredje stycket lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade, LSS, delvis upphävs. I den del som föreslås bli helt upphävd anges att som kostnad för personlig assistans anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar till någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med. Bestämmelsen tillkom för att undvika skattemässiga tveksamheter i samband med att en brukare själv anställer nära anhöriga som personliga assistenter (se prop. 1994/95:177 s. 15). Skatteverket anser att bestämmelsen bör finnas kvar för att försvåra möjligheter till skatteundandraganden. Utredningens förslag innebär problem om exempelvis den ersättningsberättigade är ett barn som önskar ha sina föräldrar till assistenter och själv vara arbetsgivare. Eftersom barn under 16 år enligt föräldrabalken saknar rättslig handlingsförmåga och barn mellan 16 och 18 år endast har en begränsad sådan, måste barnets förmyndare, dvs. någon av föräldrarna, träda i barnets ställe som arbetsgivare. Det är bland annat för att undvika sådana tveksamma situationer som den nuvarande regeln tjänar sitt syfte. Andra exempel på där problem kan uppstå är när en brukare vill anställa sin make som assistent. Det kan innebära kontrollproblem då assistansersättningen är skattefri för brukaren (8 kap. 19 § inkomstskattelagen /1999.1229/) och Skatteverket inte har samma möjligheter till kontroll som när assistansersättningen betalas ut till en anordnare i dennes näringsverksamhet.

 

Tillstånd att bedriva assistansverksamhet.

Skatteverket föreslår att den föreslagna ändringen i 23 § LSS, kompletteras med ett krav på att den som är anordnare av assistansverksamhet ska vara godkänd för F-skatt. Ett sådant godkännande innebär att Skatteverket har en fortlöpande kontroll på att företagaren inte brister i redovisning och betalning av skatter och avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig.

 

Skatteverkets anmälningsskyldighet

Skatteverket föreslår en komplettering till utredningens förslag om anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen, 32 § LSS. Kompletteringen innebär att även Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla till Socialstyrelsen när verket får sådan kännedom om något som tyder på att assistansanordnarens tillstånd kan ifrågasättas. Skatteverket kan vid utredningar kring anordnare av personlig assistans upptäcka förhållanden som i ekonomiskt hänseende är mycket graverande. Även ärenden där Skatteverket återkallar en assistansanordnares godkännande för F-skatt på grund av brister i redovisning och betalning av skatter och avgifter ger information om anordnarens ekonomiska förhållanden. Förhållanden som kan ha stor betydelse för Socialstyrelsens prövning om tillstånd enligt 23 § LSS eller frågan om återkallelse av sådant tillstånd enligt 26 g § LSS. Det är dock inte självklart att alla sådana upptäckter är av det slaget att de ska anmälas till Försäkringskassan enligt lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt den lagen ska underrättelse lämnas om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp. I dessa fall saknas därför tydliga förutsättningar för Skatteverket att på eget initiativ lämna sekretessbelagda uppgifter eller andra uppgifter av betydelse till Socialstyrelsen om sådana personliga och ekonomiska förhållanden, som enligt den föreslagna ändringen i 26 g § LSS kan föranleda att tillståndet återkallas. En anmälningsskyldighet bör därför införas för Skatteverket på motsvarande sätt som för kommunerna.

 

Skatteverkets uppgiftslämnande

I förslaget till ny sekretessbrytande bestämmelse i 110 kap. 34 a § SFB anges att Skatteverket på begäran ska lämna Försäkringskassan de uppgifter som behövs för kontroll i ärenden om assistansersättning. Skatteverket anser att skrivningen i bestämmelsen onödigt inskränker tillämpningen och att uttrycket "i ärenden" om assistansersättning inte med självklarhet tillåter utlämnande av sekretessbelagda uppgifter i urvalssammanhang. Bestämmelsen är tänkt att möjliggöra stora uttag ur beskattningsdatabasen avseende hela eller delar av den bransch som utgörs av företag som bedriver personlig assistans. Det är inte otänkbart att Försäkringskassan med stöd av den föreslagna bestämmelsen i framtiden kommer att begära uppgifter med stor variation och inte enbart uppgifter om arbetsgivare eller om personliga assistenters taxerade inkomster. För att då inte riskera att tillämpningen av bestämmelsen inskränks föreslår Skatteverket att bestämmelsen formuleras så att det inte krävs koppling till pågående ärenden hos Försäkringskassan. Lagregeln skulle förslagsvis kunna utformas enligt följande: Skatteverket ska på begäran lämna Försäkringskassan de uppgifter som Försäkringskassan behöver i sin kontroll av assistansersättning enligt 51 kap.

 

Kostnader

Försäkringskassan kan få uppgifter elektroniskt utlämnade från Skatteverket på två sätt, antingen via avisering på fil eller via en on-linetjänst. Att göra avisering av uppgifter på fil bedöms inte medföra några avsevärda kostnader utan kan hanteras i den ordinarie verksamheten. Att utveckla en informationstjänst för att lämna de efterfrågade uppgifter online till Försäkringskassan bedöms kosta 3 miljoner kr samt en årlig förvaltningskostnad om 1,5 miljoner kr. 

 
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Ingemar Hansson. Vid den slutliga handläggningen har också deltagit enhetschefen Urban Strömkvist, sektionschefen Svante Strid och rättslige experten Mikael Sindahl, föredragande.