Arkiv för Rättslig vägledning
Rättsfall från kammarrätten
Nyttjanderättshavare förvärvar fastighet - direktavdrag för förbättringsutgifter?
Beslutande instans: Kammarrätten
Datum: 2006-09-26
Område: Inkomstskatt - Näring
Dnr/målnr/löpnr:
313-05
En ekonomisk förening utförde förbättringar på en fastighet som man nyttjade som nyttjanderättshavare. Fastigheten förvärvades av föreningen. Föreningen erhöll direktavdrag för förbättringsutgifterna.
Inkomsttaxering 2003
Den ekonomiska föreningen K (Föreningen) utförde förbättringsarbeten på en fastighet som man nyttjade som nyttjanderättshavare. Värdeminskningsavdrag för förbättringsutgifterna erhölls enligt reglerna i 19 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229),IL.
Föreningen förvärvade senare den aktuella fastigheten. I anledning härav yrkade Föreningen med stöd av bestämmelsen i 19 kap. 28 § andra stycket IL direktavdrag för oavskrivet värde (ca. 5,2 mkr) på förbättringsutgifterna.
Skatteverket vägrade direktavdrag men medgav istället fortsatta värdeminskningsavdrag. Skatteverket motiverade beslutet med att nyttjanderätten inte kunde anses ha upphört i och med förvärvet av fastigheten, eftersom rätten att nyttja de investeringar som gjorts inte upphör när en skattskyldig övergår från att vara hyresgäst till att äga fastigheten i fråga. Verket anförde vidare att kostnader för arbeten av grundförbättringskaraktär enligt allmänna skatterättsliga principer ska fördelas över användningstiden. Verket menade, med hänvisning till förarbetena (prop. 1972:120 s. 120, 122 och 218,) att lagstiftarens avsikt inte heller varit att regeln i 19 kap. 28 § IL skulle täcka in fall där nyttjanderättshavaren övertog fastigheten.
Länsrätten medgav direktavdrag och anförde följande i sina domskäl:
"Skatteverket hävdar att föreningen även som ägare har kvar nyttjanderätten till fastigheten och att denna därmed inte kan anses ha upphört. Enligt länsrättens mening syftar emellertid begreppet nyttjanderätt, när det används i juridiska sammanhang, som regel på en begränsad bruksrätt av typen arrende eller hyra, som utmärks av att den gäller gentemot ägaren. Det saknas skäl att anta att begreppet i den här aktuella lagstiftningen har en annan innebörd. Det kan för övrigt noteras att lagtexten ursprungligen talade om "arrendator eller annan nyttjanderättshavare". Bestämmelserna i 19 kap. IL utmärks vidare av att man skiljer på vad som gäller för egendomens ägare och för den som har nyttjanderätt. Det förefaller mot den bakgrunden mindre naturligt att uppfatta ägaren som innehavare av en nyttjanderätt.
Skatteverkets tanke att låta föreningen som ägare fortsätta med successiva avskrivningar på aktuella förbättringsarbeten även efter äganderättsövergången kan möjligen förefalla rimlig utifrån mer allmänna utgångspunkter. Så som lagstiftningen är konstruerad finner länsrätten emellertid inte tillräckligt stöd för denna lösning. Föreningens nyttjanderätt måste anses ha upphört i och med att föreningen blev ägare, då föreningen inte gärna kan anses ha en nyttjanderätt gällande mot sig själv. Föreningen är därför berättigad till avdrag av den del av anskaffningsvärdet för förbättringskostnaderna som inte dragits av tidigare."
Skatteverket överklagade till kammarrätten som medgav avdrag och anförde följande domskäl:
"Kammarrätten instämmer i länsrättens bedömning att bestämmelsen i 19 kap. 28 § andra stycket IL inte kan tolkas på annat sätt än att nyttjanderätten har upphört vid äganderättsövergången till föreningen."
Kommentar:
Skatteverket kommer att överklaga domen.
Inkomsttaxering 2003
Den ekonomiska föreningen K (Föreningen) utförde förbättringsarbeten på en fastighet som man nyttjade som nyttjanderättshavare. Värdeminskningsavdrag för förbättringsutgifterna erhölls enligt reglerna i 19 kap. 26 § inkomstskattelagen (1999:1229),IL.
Föreningen förvärvade senare den aktuella fastigheten. I anledning härav yrkade Föreningen med stöd av bestämmelsen i 19 kap. 28 § andra stycket IL direktavdrag för oavskrivet värde (ca. 5,2 mkr) på förbättringsutgifterna.
Skatteverket vägrade direktavdrag men medgav istället fortsatta värdeminskningsavdrag. Skatteverket motiverade beslutet med att nyttjanderätten inte kunde anses ha upphört i och med förvärvet av fastigheten, eftersom rätten att nyttja de investeringar som gjorts inte upphör när en skattskyldig övergår från att vara hyresgäst till att äga fastigheten i fråga. Verket anförde vidare att kostnader för arbeten av grundförbättringskaraktär enligt allmänna skatterättsliga principer ska fördelas över användningstiden. Verket menade, med hänvisning till förarbetena (prop. 1972:120 s. 120, 122 och 218,) att lagstiftarens avsikt inte heller varit att regeln i 19 kap. 28 § IL skulle täcka in fall där nyttjanderättshavaren övertog fastigheten.
Länsrätten medgav direktavdrag och anförde följande i sina domskäl:
"Skatteverket hävdar att föreningen även som ägare har kvar nyttjanderätten till fastigheten och att denna därmed inte kan anses ha upphört. Enligt länsrättens mening syftar emellertid begreppet nyttjanderätt, när det används i juridiska sammanhang, som regel på en begränsad bruksrätt av typen arrende eller hyra, som utmärks av att den gäller gentemot ägaren. Det saknas skäl att anta att begreppet i den här aktuella lagstiftningen har en annan innebörd. Det kan för övrigt noteras att lagtexten ursprungligen talade om "arrendator eller annan nyttjanderättshavare". Bestämmelserna i 19 kap. IL utmärks vidare av att man skiljer på vad som gäller för egendomens ägare och för den som har nyttjanderätt. Det förefaller mot den bakgrunden mindre naturligt att uppfatta ägaren som innehavare av en nyttjanderätt.
Skatteverkets tanke att låta föreningen som ägare fortsätta med successiva avskrivningar på aktuella förbättringsarbeten även efter äganderättsövergången kan möjligen förefalla rimlig utifrån mer allmänna utgångspunkter. Så som lagstiftningen är konstruerad finner länsrätten emellertid inte tillräckligt stöd för denna lösning. Föreningens nyttjanderätt måste anses ha upphört i och med att föreningen blev ägare, då föreningen inte gärna kan anses ha en nyttjanderätt gällande mot sig själv. Föreningen är därför berättigad till avdrag av den del av anskaffningsvärdet för förbättringskostnaderna som inte dragits av tidigare."
Skatteverket överklagade till kammarrätten som medgav avdrag och anförde följande domskäl:
"Kammarrätten instämmer i länsrättens bedömning att bestämmelsen i 19 kap. 28 § andra stycket IL inte kan tolkas på annat sätt än att nyttjanderätten har upphört vid äganderättsövergången till föreningen."
Kommentar:
Skatteverket kommer att överklaga domen.
Kontakta oss
Rättslig vägledning växer
Skatteverkets rättsinformation har flyttat till den nya webbplatsen Rättslig vägledning. Skatteverkets handledningar har upphört att tryckas och ersätts av Rättslig vägledning.
Aktuellt
-
Att tänka på för dig som förlorat en närstående
Att förlora en närstående är ofta känslomässigt omvälvande. För många kan det va...
-
Posta senast den 24 april om du vill lämna deklarationen på papper
Den som vill deklarera på papper rekommenderas av Skatteverket att i första hand...
-
Gamers, youtubers och influencers kan behöva deklarera
Den som har sidoverksamhet som till exempel influencer, youtuber eller gamer kan...
Tillsammans gör vi samhället möjligt