På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Förhandsbesked från Skatterättsnämnden

Undantag från skatteplikt för sjukvård

Beslutande instans: Skatterättsnämnden

Datum: 2006-10-23

Område: Mervärdesskatt

Dnr/målnr/löpnr:
-
Sjukvårdsupplysning via Internet som lämnas av legitimerade läkare har ansetts utgöra sådan sjukvård som är undantagen från skatteplikt.

Redovisningsperioder under tiden 1 mars 2005 - 29 februari 2008
 
Sökanden bedriver sjukvårdsupplysning via Internet genom att de hyr in legitimerade läkare som besvarar olika frågor inom det medicinska området.
 
Sökanden har frågat om deras verksamhet bestående av sjukvårdsupplysning omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen.
 
"Skatterättsnämnden beslutar följande.
 
FÖRHANDSBESKED
 
Den tjänst som bolaget tillhandahåller och som består i att en legitimerad läkare på sätt framgår av handlingarna via Internet lämnar ett svar på en medicinsk fråga utgör sådan sjukvård som avses i 3 kap. 4 § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
 
MOTIVERING
 
Av handlingarna framgår bl.a. följande rörande den verksamhet bolaget bedriver. Bolagets verksamhet avser tillhandahållande av medicinska råd via Internet till personer som har anslutits till denna tjänst via försäkringsbolag eller andra företag. Avsikten är att den som är ansluten till tjänsten skall kunna få råd vid hälsoproblem. Läkaren kontaktas via en särskild brevlåda på Internet och denne är skyldig att besvara den fråga som ställts inom en timme.
 
Av ingivna avtal framgår att den medicinska rådgivningen i varje enskilt fall skall utföras av en specialistkompetent läkare. Bolaget ansvarar för verksamheten enligt patientskadelagen och förbinder sig att ha erforderlig ansvarsförsäkring. De personer som är anslutna får även tillgång till en "frågebank" som innehåller tidigare ställda medicinska frågor och svaren på dessa. För verksamhetens bedrivande har bolaget ingått avtal med ett antal läkare/läkarbolag. Bolaget har inte självt några anställda läkare.

 
Fråga i ärendet är i första hand huruvida en verksamhet som består i att en läkare via Internet lämnar ett svar på en medicinsk fråga från en person som är ansluten till tjänsten skall anses som en tjänst avseende sjukvård eller som en informations- eller rådgivningstjänst. Nämnden begränsar sin bedömning till att avse denna tjänst. Ifall fråga anses vara om en sjukvårdstjänst uppkommer vidare frågan huruvida det förhållandet att det är en av bolaget anlitad läkare/läkarbolag som rent faktiskt tillhandahåller tjänsten och inte sökandebolaget självt påverkar bedömningen.
 
Enligt 3 kap. 4 § första stycket ML undantas från skatteplikt omsättning av tjänster som utgör sjukvård. Med sjukvård förstås enligt 5 § första stycket bl.a. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador om åtgärderna vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
 
Enligt artikel 13 A.1 c i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), utifrån vilken såvitt nu är aktuellt undantagsbestämmelsen för sjukvård skall tolkas, undantas från skatteplikt sjukvårdande behandling som ges av medicinska och paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga.
 
Nämnden gör följande bedömning.
 
EG-domstolen har vid ett antal tillfällen bedömt omfattningen av undantaget när fråga är om olika slags tjänster utförda av läkare, senast den 8 juni 2006 i domen i mål C-106/05 angående L.u.P. GmbH. Av p. 24-29 och i dessa punkter åberopade domar framgår bl.a. följande. De undantag från skatteplikt som avses i artikel 13 i sjätte direktivet skall tolkas restriktivt, eftersom de utgör avvikelser från den allmänna principen att mervärdesskatt skall uttas på alla tjänster som en skattskyldig person tillhandahåller mot vederlag. Tolkningen av bestämmelsen måste dock vara förenlig med ändamålen med nämnda undantag från skatteplikt och med principen om skatteneutralitet, vilken utgör en del av det gemensamma systemet för mervärdesskatt. Undantagen i artikel 13 A.1 b i sjätte direktivet och i artikel 13 A.1 c har som gemensamt ändamål att minska kostnaderna för hälsovården. 
 
Vad beträffar tjänster av medicinsk art framgår det av domstolens praxis att uttrycket "sjukvård" i artikel 13 A.1 b i sjätte direktivet skall tolkas så, att det omfattar all sjukvårdande behandling som avses i artikel 13 A.1 c i sjätte direktivet. Både uttrycket "sjukvård" i artikel 13 A.1 b i sjätte direktivet och uttrycket "sjukvårdande behandling" i artikel 13 A.1 c avser följaktligen tjänster som har till syfte att diagnostisera, tillhandahålla vård för och, i möjligaste mån, bota sjukdomar eller komma till rätta med hälsoproblem.
 
Även om "sjukvård" och "sjukvårdande behandling" måste ha ett terapeutiskt syfte, följer därmed enligt domstolen inte med nödvändighet att en tjänsts terapeutiska syfte måste förstås i särskilt strikt bemärkelse. Medicinska tjänster som tillhandahålls i preventivt syfte kan omfattas av undantaget från skatteplikt enligt artikel 13 A.1 c. Även då det visar sig att de personer som utgör föremål för undersökningar eller andra medicinska tjänster av preventiv art inte lider av någon sjukdom eller har något hälsoproblem, är det nämligen förenligt med ändamålet att minska kostnaderna för hälsovården, som är gemensamt för det undantag som föreskrivs i artikel 13.1 b och artikel 13.1 c, att låta dessa tjänster omfattas av begreppen "sjukvård" och "sjukvårdande behandling". Medicinska tjänster som utförs i syfte att skydda - vilket begrepp innefattar att bevara och återställa - hälsan hos personer omfattas följaktligen av undantagen.
 
I domen i mål C-141/00 angående Ambulanter Pflegedienst Kügler GmbH, REG 2002 s. I-6833, anförde domstolen vidare att syftet med artikel 13 A.1 punkterna b och c är att reglera hela systemet för undantag från skatteplikt för medicinska tjänster i strikt mening. Alla tjänster som utförs på sjukhus undantas från skatteplikt enligt artikel 13 A.1 b medan syftet med artikel 13 A.1 c är att undanta medicinska tjänster som utförs utanför denna ram, såväl i vårdgivarens hem som i patientens hem eller på annan plats (p. 36). Det är vidare tillräckligt för att tillämpa undantaget i artikel 13 A.1 c att två villkor uppfylls, nämligen att det skall vara fråga om medicinska tjänster och att behandlingen skall ges av personer som har de yrkesmässiga kvalifikationerna som krävs (p. 27 samma dom).
 
EG-domstolen har vidare, vid bedömningen av olika slags läkarintyg och utlåtanden, gjort vissa uttalanden om betydelsen för bedömningen av en läkartjänsts syfte vilka också kan vara till ledning i detta ärende. I domen i mål    C-307/01 angående d´Ambrumenil och Dispute Resolution Services Ltd, REG 2003 s. I-13989, anför domstolen således att det är en läkartjänsts syfte som är avgörande för om den skall undantas från mervärdesskatteplikt. Om en läkartjänst tillhandahålls i ett sammanhang som gör det möjligt att konstatera att dess huvudsakliga syfte inte är att skydda - vilket begrepp även innefattar att bevara och återställa - hälsan är undantaget i artikel 13 A.1 c inte tillämpligt på denna tjänst. När en tjänst består i att upprätta ett sakkunnigutlåtande står det klart att det huvudsakliga syftet med en sådan tjänst inte är att skydda hälsan hos den person som utlåtandet avser, även om tillhandahållandet innebär att den som tillhandahåller tjänsten måste använda sig av sin medicinska kompetens och tjänsten kan innefatta åtgärder som är typiska för läkaryrket, såsom en fysisk undersökning av patienten eller en analys av hans medicinska historia (p. 60-61).
 
Syftet med de svar som de av bolaget anlitade läkarna ger måste antas vara att skydda frågeställarens hälsa. En analys av den aktuella personens presenterade problem bör därvid ha företagits av läkaren och svaret är ett resultat av att vederbörande har använt sig av sin medicinska kompetens. De tjänster som utförs av de av bolaget anlitade läkarna utgör därför i enlighet med EG-domstolens i det föregående återgivna uttalanden sådan sjukvårdande behandling som avses i sjätte mervärdesskattedirektivet och därmed även vid en tillämpning av 3 kap. 4 och 5 §§ ML.
 
Härefter uppkommer frågan om bedömningen påverkas av det förhållandet att det inte är sökandebolaget utan av bolaget anlitade läkare som utför sjukvårdstjänsten.
 
Genom SFS 1992:190 infördes en bestämmelse i punkt 12 av anvisningarna till 8 § i den numera upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt, GML, enligt vilken som tjänst avseende sjukvård, tandvård och social omsorg också skulle räknas tillhandahållande som innebar att någon på uppdrag av vårdgivaren eller den som bedrev omsorgen för dennes räkning utförde tjänst som utgjorde sjukvård etc. I förarbetena, prop. 1991/92:122 s. 8, anförde departementschefen bl.a. att den tjänst som uppdragstagaren omsatte till vårdgivaren visserligen kunde vara att anse som exempelvis uthyrning av arbetskraft. Departementschefen ansåg emellertid att det avgörande borde vara att uppdragsgivarens användning av arbetskraften utgjorde en sådan tjänst som var sjukvård, tandvård eller social omsorg och att uppdragstagaren skulle ha ansetts som vårdgivare om han själv omsatt tjänsten direkt till vårdtagaren eller den som åtnjuter omsorgen. Som exempel nämndes bl.a. ett läkarföretag som tillhandahöll läkare eller annan vårdpersonal för sjukvårdstjänstgöring på ett sjukhus.
 
Av den proposition som ligger till grund för ML framgår vidare att omfattningen av undantaget från skatteplikt för sjukvård, såvitt nu är av intresse, är densamma som i GML (prop. 1993/94:99 s.151 f .). I propositionen uttalades att undantaget är tillämpligt oberoende av i vilket led eller av vem tjänsten faktiskt tillhandahålls så länge som tjänsten avser sådana åtgärder som är angivna i 4-7 §§. Det förhållandet att tjänsten faktiskt utförs av någon annan än den i vars regi vården ges skall således inte innebära att tjänsten blir skattepliktig.
 
Mot bakgrund av innehållet i de redovisade förarbetsuttalandena medför det förhållandet att bolaget upphandlar och tillhandahåller den av läkarna utförda sjukvårdstjänsten inte någon annan bedömning av tjänstens karaktär av sjukvård."

Kommentar:
Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet eftersom verket inte delar Skatterättsnämndens bedömning att det är fråga om en undantagen tjänst.