1. Namnbyte på "gulingen"
Från och med årsskiftet har nyhetsbladet "Aktuella redovisningsfrågor" bytt namn och heter nu "Aktuell redovisningsinformation". Nyhetsbladet beräknas utkomma med sex nummer per år och kommer att distribueras i pappersform internt och externt i samma utsträckning som tidigare. I elektronisk form finns nyhetsbladet tillgängligt internt i ämnesdatabasen Redovisning (menyn I. Tidskrifter/artiklar). Framöver kommer Aktuell redovisningsinformation även att finnas tillgänglig på RSV:s webbplats.
2. Normgivning
De viktigaste svenska normgivarna på redovisningsområdet är idag Bokföringsnämnden (BFN) och Redovisningsrådet. BFN:s arbete inriktas mot frågor om löpande bokföring och arkivering för alla företag samt övriga redovisningsfrågor såsom års- och koncernredovisningarna för icke noterade företag. Redovisningsrådets normgivning avseende års- och koncernredovisningarna tar i första hand sikte på noterade företag. Rådets normer utgår från internationell normgivning, nämligen International Accounting Standards (IAS). Avvikelse från dessa ska endast förekomma om svensk lag lägger hinder för en redovisning enligt IAS eller om det finns andra starka skäl. BFN uttalar sig genom allmänna råd och tillhörande vägledningar i samma ämnen som behandlas i Redovisningsrådets rekommendationer och klargör i vilken utsträckning rådets rekommendationer ska tillämpas i de icke-noterade företagens redovisningar och hur redovisningen i dessa företag i övrigt ska utformas.
BFN beslutade förra året att de tidigare beteckningarna rekommendationer och uttalanden ska utgå och att istället ska BFN:s normer ges ut i en särskild serie som heter ”Bokföringsnämndens allmänna råd”. De förkortas BFNAR och anges med uppgift om år och ordningsnummer (exempelvis BFNAR 2000:1). I de allmänna råden finns endast de normer som BFN själva beslutat om. I anknytning till de allmänna råden ger BFN dessutom ut något som kallas ”Bokföringsnämndens vägledningar”. Häri återges innehållet i lagar och andra författningar, allmänna råd och andra redovisningsnormer samt kommentarer till dessa. Kommentarerna ger information om hur redovisningen i praktiken ska gå till samt kompletteras med exempel, när det behövs för att klargöra sammanhangen.
Vad avser tillämpningen av Redovisningsrådets normer för icke-noterade företag har BFN hittills tagit fram följande fyra allmänna råd: Redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP (BFNAR 2000:1), Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden (BFNAR 2000:2), Redovisning av varulager (BFNAR 2000:3) samt Redovisning av leasingavtal (BFNAR 2000:4). Beträffande normgivning som föranletts av den nya bokföringslagen har BFN hittills tagit fram två allmänna råd: Räkenskapsinformation och dess arkivering (BFNAR 2000:5) samt Verifikationer (BFNAR 2000:6). Samtliga allmänna råd finns tillgängliga på BFN:s webbplats (www.bfn.se) Länk till annan webbplats..
3. Hantering av redovisningsfrågor inom skatteförvaltningen
Inom RSV har det tagits fram en promemoria (2001-01-25, dnr 1040-01/110) om hantering av vissa redovisningsfrågor inom skatteförvaltningen. Genom det starka sambandet mellan redovisning och beskattning utgör redovisningsreglerna oftast själva grunden för företagens beskattning och därigenom också för skattekontrollen. Inom SKM har det sedan lång tid tillbaka funnits kontaktpersoner i redovisningsfrågor. Kontaktpersonerna fungerar som sakkunniga inom myndigheten i frågor som gäller redovisning och sambandet mellan redovisning och beskattning. Dessutom är kontaktpersonerna SKM:s kontaktyta gentemot RSV och ingår i denna egenskap bl.a. i RSV:s referensgrupp för redovisningsfrågor (se nedan).
Inom redovisningsområdet finns f.n. tre riksexperter utsedda. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter såsom riksexperter återfinns inom områdena referensgruppen för redovisningsfrågor. De har även vissa speciella redovisningsuppgifter som att svara för den internationella omvärldsbevakningen, bevakning av ADB-frågor som berör redovisningsområdet samt att vara kontaktperson gentemot Revisorsnämnden. På grund av redovisningsfrågornas komplexitet har RSV, under en följd av år, hanterat detta i en särskild expertgrupp, RSV:s referensgrupp för redovisningsfrågor. Referensgruppen besvarar för RSV:s räkning såväl internt som externt uppkomna redovisningsfrågor som är kopplade till beskattningen och till skattekontrollen. Vidare fungerar referensgruppen som ett rådgivande organ med anledning av skatteförvaltningens medverkan i framför allt BFN:s och BAS-organens arbete.
| Rolf Törnqvist | RSV | ordförande |
| Tommy Andersson | SKM Örebro | riksexpert |
| Urban Bjergert | SKM Malmö | riksexpert |
| Göran Olsson | SKM Linköping | riksexpert och kontaktperson |
| Siv Christiansson-Vig | SKM Gävle | kontaktperson |
| Göran Gäfvert | SKM Göteborg | kontaktperson |
| Lena Hedman | SKM Växjö | kontaktperson |
| Eskil Henriksson | SKM Västerås | kontaktperson |
| Mary-Anne Karlsson | SKM Örebro | kontaktperson |
| Jan Montelius | SKM Malmö | kontaktperson |
| Bo Nilsson | SKM Luleå | kontaktperson |
| Sune Nilsson | SKM Östersund | kontaktperson |
| Mats Schröder | SKM Stockholm | kontaktperson |
| Stig Dunvall | RSV | |
| Leif Saxén | RSV |
4. Tillstånd till "bokföring utomlands"
Enligt bokföringslagen kan skattemyndigheten, om särskilda skäl föreligger, medge ett företag tillstånd att förvara maskinläsbara medier utomlands. Det har ställts frågor från olika håll om detta är möjligt då det utländska koncernföretaget inte själv äger sin dator där det svenska företagets/filialens räkenskapsinformation förvaras. Så kan vara fallet om det utländska företaget anlitar en servicebyrå. Frågan är om denna omständighet bryter det organisatoriska sambandet och att särskilda skäl därmed inte längre skulle föreligga. I och med att det föreligger organisatorisk anknytning till det utländska företaget som förfogar över det gemensamma redovisningssystemet finns enligt RSV:s uppfattning (se skrivelse 2001-02-28, dnr 2773-01/100) inte något hinder mot att medge tillstånd i sådant fall.