På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets ställningstaganden

Utmatning på elnätet av överskottsel från vindkraftverk - yrkesmässig leverans eller inte

Datum: 2005-06-28

Område: Punktskatt

Dnr/målnr/löpnr:
130 360751-05/111
1 Sammanfattning

Skatteverket anser att en vindkraftproducent som tillfälligtvis, utan överlåtelseavtal och utan ersättning, matar ut överskottsel på elnätet, inte med anledning av sådan utmatning, ska anses yrkesmässigt leverera elektrisk kraft i den mening som avses i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Skatteverket anser att det för bedömningen inte har någon betydelse om vindkraftproducenten bedriver annan verksamhet som är yrkesmässig.

2 Bakgrund och frågeställning

Bakgrunden till den aktuella frågeställningen är följande. Elektrisk kraft produceras i mindre vindkraftverk och förbrukas huvudsakligen av producenten själv i egen bostad (privatperson) eller i egen näringsverksamhet (t.ex. jordbruk). Vid vissa tillfällen kan överskottsel komma att matas ut på elnätet, t.ex. vid stark vind på sommaren då konsumtionen av elektrisk kraft för uppvärmning är låg. Utmatningen av överskottsel på elnätet är endast betingad av produktionstekniska orsaker, då vindkraftproduktionen inte kan anpassas till det egna elbehovet. Utmatningen på elnätet sker utan att något avtal om överlåtelse av den elektriska kraften föreligger och medför inte någon inkomst för vindkraftproducenten.

Frågan gäller om utmatning av sådan överskottsel på elnätet innebär att vindkraftproducenten ska anses yrkesmässigt leverera elektrisk kraft i LSE:s mening. Frågan omfattar också om det för bedömningen har någon betydelse om vindkraftproducenten bedriver annan verksamhet som anses vara yrkesmässig.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 11 kap. 5 § första stycket LSE är bl.a. den skyldig att betala energiskatt som i Sverige yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent) eller yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör).

Av 11 kap. 2 § 1 LSE framgår att elektrisk kraft inte är skattepliktig om den framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Enligt 1 kap. 4 § LSE är en verksamhet yrkesmässig om den

1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller

2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger
30 000 kronor.

Enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen avses med näringsverksamhet förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte, de s.k. rörelsekriterierna.

Vem som är skattskyldig och begreppet yrkesmässig leverans kommenteras i författningskommentarerna till 11 kap. 5 § LSE på sid. 139 i prop. 1994/95:54, vilken föregick införandet av LSE:

”Regeringens förslag innebär att de nuvarande reglerna om vilka som är skyldiga betala skatt behålls. Vissa, snarast språkliga, förtydliganden bör dock göras av bestämmelsen.
   Skattskyldiga bör som hittills i första hand vara företag som yrkesmässigt producerar eller levererar elektrisk kraft. I första stycket 1 och 2 anges endast allmänt vilken verksamhet som medför skattskyldighet.---
5 § första stycket 2 innehåller bestämmelser om att en leverantör av elektrisk kraft är skyldig att betala skatt. En förutsättning för skattskyldighet är att leveransen sker i en yrkesmässig verksamhet. Detta uttryck har definierats i 1 kap. 4 §.”

I samband med ikraftträdandet av LSE den 1 januari 1995 upphävdes lagen (1957:262) om allmän energiskatt (EL), vilken tidigare reglerade skattskyldigheten för elektrisk kraft.

Av 11 § första stycket EL framgick att den var skattskyldig som inom landet yrkesmässigt distribuerade eller förbrukade av honom producerad skattepliktig elektrisk kraft eller yrkesmässigt distribuerade av annan producerad dylik kraft.

Av 2 § f) EL framgick att skatt inte skulle utgå för elektrisk kraft, som framställdes inom landet i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt distribuerade elektrisk kraft.

Av 11 a § EL framgick att distribution av elektrisk kraft ansågs som yrkesmässig när inkomsten därav utgjorde skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Som yrkesmässig distribution räknades även sådan distribution som skedde i former jämförliga med näringsverksamhet.

4 Skatteverkets bedömning

Huvuddelen av de vindkraftverk som idag är i drift måste vara kopplade till ett eldistributionsnät för att kunna producera elektrisk kraft, dvs. drift utan nätspänning är inte möjlig. Vindkraftproduktionen kan inte anpassas exakt efter det egna behovet av elektrisk kraft. Som en följd av detta kommer en eventuell överproduktion automatiskt att matas ut på elnätet, även om det inte föreligger någon avsikt att leverera elektrisk kraft. Frågan är då om sådan utmatning på elnätet medför att vindkraftproducenten anses yrkesmässigt leverera elektrisk kraft och om bedömningen av detta är beroende av om även annan verksamhet bedrivs av vindkraftproducenten.

Enligt LSE ska bedömningen av om yrkesmässig leverans av elektrisk kraft föreligger utgå från en allmän definition av yrkesmässighet i 1 kap. 4 § LSE, istället för att som tidigare utgå från en speciell definition avseende leveranser/distribution av elektrisk kraft. Av sid. 139 i prop. 1994/95:54 framgår att någon förändring avseende vem som ska anses vara skattskyldig för elektrisk kraft inte var avsedd. Skatteverket anser därför att även tidigare lagstiftning, EL, bör beaktas.

Av 11 a § EL framgick att yrkesmässig distribution av elektrisk kraft förelåg om inkomsten därav utgjorde skattepliktig intäkt av näringsverksamhet. Denna formulering får enligt Skatteverket anses ha inneburit att en inkomst av eldistributionen faktiskt måste ha förelegat för att distributionen skulle ha ansetts ske yrkesmässigt.

De aktuella vindkraftproducenterna har varken ett överlåtelseavtal avseende den utmatade elektriska kraften eller någon inkomst därav. Skatteverkets bedömning är att det, under sådana förhållanden, inte skulle ha ansetts föreligga någon yrkesmässig distribution av elektrisk kraft enligt 11 a § EL. Mot bakgrund av uttalandena på sid. 139 i prop. 1994/95:54 anser Skatteverket att samma bedömning bör göras även avseende nuvarande lagstiftning.

Skatteverket anser att en vindkraftproducent som tillfälligtvis, utan överlåtelseavtal och utan ersättning, matar ut överskottsel på elnätet inte med anledning av sådan utmatning ska anses yrkesmässigt leverera elektrisk kraft i den mening som avses i LSE. Skatteverket anser att det för bedömningen inte har någon betydelse om vindkraftproducenten bedriver annan verksamhet som är yrkesmässig.